Vi har precis börjat med TASS-METODEN. Tips och vägledning tack ;)

Vi har inte precis tassat men har tagit inspiration från baby whisperers hemsida och PUPD, som egentligen liknar väldigt. Vår lille hade somnat själv redan innan och det var i en lite sovtrasslig period runt 9 månader som jag tyckte vi hade nytta av råden. Det jag ville säga är bara att det är väldigt vanligt att det blir bakslag efter några dagar. Citat om PUPD: "In most cases the parents see an improvement over the course of a few days but then the baby regresses around day 5 or so. Typically the baby fights sleep even worse than they did before but if you stick with pu/pd your baby will pop right back. Consistency is the key."

Länken: www.babywhispererforums.com/index.php

Min tanke om detta med selen är att det blir lite väl mycket i famnen då? Jag menar, så fort din bebis lugnar sig så lägger du! Har fu då selen så kanske det blir lite nästan-insomning i selen och att steget blir långt till läggningen i sängen?

Ja, jag tänkte också att han det kanske blir lite väl mycket "nästan insomning" i selen och att det blir för trassligt att få ner honom i sängen.

Men igår.. vår lille prins lugnade inte ner sig överhuvudtaget på 2 timmar. Han var knappt tyst eller lugn alls på den tiden. Bara vansinnigt sur, ledsen, arg och förbannad att morsan och farsan inte tar upp honom och ger honom tutten!

Jag kommer aldrig fixa att ha över 9 kg i famnen stående i nån längre stund ifall han bestämmer sig för att vara lika envis nästa gång ;(

Något som de säger på baby whisperers hemsida är också att det blir allt viktigare med rösten när de kommer i den åldern, att använda "nyckelord" och min upplevelse var att inställningen och tryggheten i det man gör och det man säger är allt! Vi hade en vuxensäng bredvid spjälisen så att man kunde lägga en hand på direkt vid uppvaknanden och då lugnande säga att mamma är här, nu är det natt, nu ska vi sooova, eller vad man nu väljer. Om vår lille blev ledsen så tog jag faktiskt inte ens upp honom utan jag hängde mig in över spjälsängskanten och kramade om honom med en bamsekram och talade lugnande till honom. Så fort han lugnade sig så la jag ner honom, la mig själv bredvid och stack in armen.

Ja, det känns så klart förskräckligt när det inte blir tillstymmelse till lugn och man inte får tillfälle att lägga ner! Men jag tror att det är viktigt att så att säga hålla sig till sängen så mycket som möjligt. Läste någon intervju med författarinnan till baby whisperer boken där hon sa att hon någon gång t.o.m klättrat in i spjälisen när det krisat ordentligt Det gäller ju hur som helst att vara helt övertygad själv om att det man gör är OK. Om man själv någonstans känner att ååå, stackars bebis som inte får tutte, ja då blir det så mycket svårare. Övertygelsen måste finnas där om att det ÄR helt okej att sova i egna sängen, vi finns här för dig och det är tryggt och kärleksfullt bebis har fått mat och blir man törstig finns vatten.

Hej,
Hoppar in här Har en 5 manaders som sover si sadär sa jag tänkte försöka börja tassa lite. Ibland funkar det men förtillfället är lillen lite snuvig sa det gar lite mindre bra....

Efter att han somnat relativt snabbt (av sig själv) vid kl.20 har jag ofta ammat honom en gang till da vi lägger oss vid 23-tiden men sedan försökt att inte amma mellan kl.23-24 och kl-5-6 pa morgonen vilket gatt ganska bra. Försöker nu bli av med den där kl. 23-01 amningen med mindre framgang...känns som om han vaknar var och varannan timme.
Lillen äter bra under dagen grönsakspure + ersättning  till lunch o fruktpure+ersättning till middag och ersättning till kvällsmal. Ammar endast pa morgonen. Helammade till 4.5 manader och har sedan gradvis övergatt till ersättning o fast mat eftersom han började dagis nu i januari (bor utomlands). Lillen är redan nära 10kg sa vet att han inte "behöver" äta nattetid om han ätit bra under dagen... Skulle vilja sluta nattamma innan det blir en vana istället för ett behov. Voilà, en liten presentation.

En fraga, hur lyckas ni med steg 4? Tycker att när man en gang tagit upp honom är det omöjligt att lägga när honom igen utan att han blir helt utom sig och förtilfället slutar han ofta i var säng (vilket jag heller inte vill att ska bli en vana...).

Kämpa pa!