När ni planerar/drömmer om hur många barn ni vill ha, tar ni någonsin med i beräkningen då att ni kan förlora ett barn?

Sedan är det ju större risk att överleva sina barn ju fler barn man har. Många av de jag har lärt känna som också har mist barn har många haft fler än fyra barn. Min morfars syster födde barn från början av 40-talet till mitten på 60-talet och då dog knappt många barn som de gjorde vid sekelskiftet. Hon överlevde 6 av sina barn. Den yngsta och första som dog var hennes 17 åring som dog i cancer och då var hon redan för gammal för att skaffa fler. En dog i aids, en i ALS, en brann inne, en dog i självmord och ytterligare en dog i cancer. De fem sista dog i vuxen ålder. Så det finns ingen garanti att barnen inte dör bara när de själva är små barn utan döden kan även ta vuxna barn.

En motfråga.

Tänk om du egentligen bara ville ha tre barn men skaffar en fjärde just pga ditt tankesätt och sedan dör inte ett av barnen och du ångrar att du fick fyra barn eftersom tre var ditt ideal. Så måste du stå ut med fyra barn i resten av ditt liv.

Jag har aldrig tänkt så aktivt, men när jag funderat så kanske tankarna har snurrat i snarlika banor. 
När vårt äldsta barn var 1,5 år blev vi gravida med ett syskon. Tyvärr tvingades vi avbryta den graviditeten pga grava fosterskador. Jag blev gravid igen efter några månader och denna gång gick allt bra. Under den här graviditeten så kände jag oerhört starkt att vi måste ha ytterligare ett syskon. Inte för att kompensera och inte för att jag hade ett ideal att ha tre barn. Jag hade fram till dess tänkt att två barn räcker. Men nu kände jag starkt att jag vill ha ett tredje barn också. Det kändes rent fysiskt att jag saknar ett barn (vilket jag också gör, men jag kan aldrig ångra att det gick som det gick eftersom då hade vi aldrig haft vår underbara minsting). När vi minstingen föddes kände jag fortfarande att ett till barn blir det. Och nu är jag gravid igen, graviditet nr 4, och förhoppningsvis levande barn nr 3. Men jag har inte någon tanke om att det tredje barnet skaffar vi ifall något av de andra skulle gå bort. Det här kommer vara min sista graviditet  och det sista barn jag får. Jag kan inte kompensera det barn vi förlorade och jag sörjer det varje dag. 
Jag vill väl säga att jag både förstår TS ståndpunkt och att jag inte gör det. Barn bör man "skaffa" för att man vill ha barnet. Visst ville jag att mitt äldsta barn skulle ha ett syskon, men det var för att vi ändå ville ha fler barn.

Jag har tänkt tanken att man kan förlora ett barn, absolut, men huruvida man då vill skaffa ännu ett tror jag inte att man kan bestämma sig för innan man är där. Mina svärföräldrar ville ha fyra barn och skaffade fyra. En dog i plötslig spädbarnsdöd, men de är ju ändå föräldrar åt fyra barn och lille Henrik (min mans storebror) kommer ofta upp i samtalen vi har.  

Ja på så sätt att vi vill försöka få två barn så att de har syskon och om vi föräldrar förlorar det ena så har vi ett kvar så vi inte blir barnlösa.

Däremot är vi inte beredda att skaffa tre barn för att eventuellt ha två kvar så att de fortfarande har syskon i livet (och vad säger att det enda som kan hända är sjukdom som drabbar ETT barn, kan ju lika gärna vara att alla dör i en olycka). Vi anser inte att vi kan ha en god levnadsstandard med fler än två barn så vi kommer nog inte försöka få fler.

Jag har tänkt på det ibland och det är ett skäl till att jag så väldigt gärna vill ha ett andra barn. Oavsett vilket skulle jag ju bli helt förkrossad om ett av mina barn dog men jag tänker att det skulle vara sju resor värre om det var det enda barn jag hade. Sen är naturligtvis det främsta skälen till att vi vill ha ett till barn att jag vill att min son ska ha ett syskon och att vi vill leva i en familj med mer än ett barn. Sen blir ju vår situation lite annorlunda eftersom vi har svårt att få barn och gör ivf. Egentligen ville både jag och min man ha tre barn men nu när det varit så mycket besvär med behandlingar och dyrt så känner vi att lyckas den här graviditeten (är gravid i vecka 9) så går vi inte igenom fler behandlingar utan då får det vara bra med två barn (blir det däremot missfall nu så försöker vi igen)