När ni planerar/drömmer om hur många barn ni vill ha, tar ni någonsin med i beräkningen då att ni kan förlora ett barn?

Jag tycker man ska skaffa de barn man vill ha, och inte barn som ska ersätta ifall något barn dör.

Jag drog bara ditt resonemang ett varv till, för att visa hur konstigt du tänker.

nä, så har jag aldrig tänkt - men möjligtvis om något skulle hända något av barnen och jag fortfarande var i fertil ålder skulle vi kanske fundera på ytterligare ett barn . 

Nu var det iofs inte ens det jag frågade om heller. Jag väljer att inte låta mig provoceras eftersom jag märker att du inte förstår vad jag frågar om.

Jag förstår hur du menar, och tycker inte att det låter konstigt.

Jag har inte något barn ännu, men tänker ofta att det är bäst att skaffa två barn utifall att ett barn skulle dö. För annars kanske man står där helt utan barn, och det vore alldeles för hemskt. Det betyder ju inte att ett barn ersätter ett annat, utan bara att man önskar att ha ett visst antal barn (eller barn överhuvudtaget).

Jag hoppas att din son blir frisk!

Så kan man inte tänka. Hur blir det om du redan gått i klimakteriet och ett av barnen dör som vuxen. Ska man adoptera då en vuxen människa?

Jag har fem barn varav ett inte lever längre. Jag har aldrig känt att jag måste ha ett till barn för att hon dog. Jag ville ha fler barn innan hon dog och nu ska vi få vårt sjätte barn om allt går vägen. Detta blir nog det sista. Jag tror att det kan vara helande att få ett nytt barn men majoriteten av de som förlorar barn skiljer sig faktiskt.

Jag förstår dig TS, och tänker likadant ibland. Jag ser det inte som att man skaffar ett barn i reserv, utan mer att man vet aldrig vad som händer och har man flera barn är risken ju såklart mindre att man blir helt barnlös, än om man bara har ett barn. 
Det är egentligen inte så tokigt tänkt, i många länder med hög barnadödlighet och även i Sverige tidigare när barnadödligheten var högre så skaffade man fler barn för att öka chansen att några av dem skulle växa upp. Det handlar inte om att ett barn ersätter ett annat vid ett dödsfall, utan att man vid ett dödsfall ändå har något/några barn kvar. 

Jag förstår precis hur du menar, fast min tanke är lite annorlunda. Jag är nämligen trebarnsmor, men bara två barn i livet. Vårt mellanbarn föddes med hjärtfel och överlevde inte  första dygnet. Efter det finns många tankar i huvudet.
Men min tanke är inte att skaffa fler barn för att jag ska ha barn i livet. Jag har tänkt tanken att jag skulle vilja ha ett barn till för om det mot förmodan skulle hända ett av barnen något så är det två syskon kvar som kan stötta varandra...

VI valde ju att få ett syskon efter barnet som inte klarade sig, det kändes som en nödvändighet i det fallet, och hör inte ihop med den här diskussionen. Men just tanken om ett ytterligare barn... Nu blir det inte så eftersom jag inte kan tillåta mig att tänka att det faktiskt skulle hända de kvarvarande något, och för att jag helt enkelt känner att jag inte orkar med ytterligare graviditeter. Men tanken finns där fortfarande.

Nej, inte direkt, men jag tror beslutet om vår trea för min del delvis bottnar i att jag själv förlorat ett syskon.

Beklagar att ditt barn är så sjukt TS......

Nej så kanske man inte "kan" tänka (vem bestämmer det egentligen?) men du missförstår tyvärr också frågan i TS. Jag förstår att det kanske är lite otydligt. Låt mig få förklara.

Frågan handlar om huruvida man skaffar barn och redan INNAN någon blir sjuk eller kanske till och ned avlider, tänker tanken att man kanske tyvärr inte kommer att då behålla alla.

Inte mer komplicerat än så alltså. Jag själv har alltså tänkt redan för flera år sedan att vi tyvärr kanske kommer att uppleva det vi nu upplever. Så när "hur många barn-frågan" kommit upp så har jag alltså haft en idé om hur många levande barn jag skulle vilja ha och med sorg tänkt att det kanske inte kommer att vara så många. Därmed har jag ju fått justera antalet i mitt sinne för att det ska stämma med hur många barn jag skulle vilja uppfostra och dela livet med.

Det är en stor skillnad på det och på att försöka "kompensera" för att man har förlorat ett barn. Den diskussionen är totalt ovidkommande eftersom det ändå aldrig går. De som haft svårt sjuka barn eller förlorat ett barn vet precis vad jag menar här. Däremot så kan man ju vilja få flera syskon efter att ha förlorat ett barn men det är ju aldrig för att man tror att ett nytt barn kan fylla upp tomrummet utan för att man helt enkelt önskar mer liv, mer kärlek och fler syskon i hemmet.
Jag beklagar så din förlust :,(

Och jag förstår tanken på att det inte får hända barnen något nu när ett redan har ryckts bort. Jag är helt med på den tanken. Kram!
Beklagar även din förlust! Visst blir den där frågan lite ner verklig när man inser att inget är självklart i livet.

Tack.

Fast även om alla barn dör så har man ju fortfarande alla de barnen som sina barn. Jag säger inte att jag har fyra barn bara för att fyra lever utan jag har fem utan att blinka. Det är något som ingen kan ta ifrån mig. Hade någon sagt nä du har bara fyra hade de åkt på en rejäl utskällning så de inte var vatten värda.