MKM01

Äldre 2 Dec 11:49

12 svar

Uppfostran, fungerar det verkligen?

Har nu gått med en tanke en längre tid som jag skulle vilja få lite åsikter om.

Detta handlar helt om mina egna erfarenheter och intryck.

Det hela handlar om uppfostran av barn, och om hur nödvändigt det är?

När jag var barn så arbetade mina föräldrar väldigt mycket och jag hade massivs av tid för mig själv tillsammans med mina syskon. Och vi var i övrigt väldigt väldigt fria i förhållande till hur andra barn hade det.

Vad gäller läxor, matlagning, läggdags, så var det helt upp till oss själva.

Jag minns hur det var hos kamrater och släktingar, man skulle äta vid specifika tidpunkter

maten skulle alltid ätas upp på tallriken, man skulle lägga sig vid specifika tidpunkter.

Deras föräldrar skulle i princip styra allting.

Jag minns vid tidig ålder att jag förstod att man var tvungen att lägga sig i tid om man skulle upp tidigt nästa dag, annars var det ju en själv som fick lida och vara trött hela dagen i skolan.

Maten man åt då var väl inte alltid den bästa maten, sånt som var lättlagat, mamma scans och snabbmakaroner. Men idag har varken jag eller något utav mina syskon några problem med hälsa eller övervikt. Även om det fanns godis hemma så minns jag att man själv kände att man behövde riktig mat att äta.
Och det var inte så att man bara åt godis eftersom det fanns hemma. Man kände ju själv att man mådde dåligt om man ej åt riktig mat.

I skolan fick man ju lära sig hur man ska bete sig i sociala sammanhang och lärarna var ju där
och styrde upp när man betedde sig mindre bra.

I högstadiet fick jag så gott som fri tillgång till alkohol från mina föräldrar, ändå var jag den som drack mest försiktigt. Mina kamrater som hade stränga förbud hemifrån (och ändå fick tag på alkohol) var alltid dom som skulle dricka sig totalt redlösa. Flera kamrater testade också narkotika under gymnasietiden, jag kände
aldrig något behov av detta. I alla sammanhang där "grupptryck" förekom kände jag mig aldrig tvungen att göra saker som jag ej ville.

Situationen idag är att jag och mina syskon alla har varit ganska framgångsrika i våra yrken, de flesta av oss har högre utbildning och har idag kvalificerade jobb. Våra föräldrar saknar dock helt utbildning och har aldrig uppmuntrat eller försökt få oss att skaffa högre utbildning. Många av mina kamrater har akademiker föräldrar som uppmuntrat dom till att läsa vidare men i de flesta fall har barnen valt någon helt annan väg.

Mitt intryck är att alla dessa föräldrar som försöker styra sina barn för att dessa ska få ett visst typ av liv
alltid misslyckas med detta. Kan det vara så att barnen när dom blir vuxna ofta då känner en vilja att göra uppror emot föräldrarna och inte alls gör så som det var tänkt.

Finns det någon forskning på detta område? Hur utvecklas barn som ej har några regler i förhållande till barn som växer upp i ett väldigt styrt och kontrollerat klimat?

sextiotalist

Äldre 2 Dec 12:50

#1

Jag tror det är så att vissa barn är som svampar att suga i sig sociala koder, en del är födda ansvarsfyllda. Och jag är säker på att det nog var så med dig och dina syskon.
jag misstänker att om det inte hade fungerat, så hade era föräldrar styrt upp det.

Jag har själv en tonåring som jag ytterst sällan har behövt att använda traditionell uppfostran på, utan det har vairt vägledning och det har fungerat utmärkt.

Jag har vänner som har barn av olika sorter, de som inte behövs uppfostras och de som behöver en betydligt större styrning i vardagen.

Att uppfostra / vägleda är så mycket mer än att lägga sig bestämda tider, äta samma tid, äta upp maten etc etc.

Jag är ganska säker på att era föräldrar vägledde er, även om ni kanske inte märkte det själva

Tow2Mater

Äldre 2 Dec 15:22

#2

MKM01 skrev 2013-12-02 11:49:36 följande:

Jag minns vid tidig ålder att jag förstod att man var tvungen att lägga sig i tid om man skulle upp tidigt nästa dag, annars var det ju en själv som fick lida och vara trött hela dagen i skolan.

Alla är ju olika.

Vad anser du en forälder ska gora med barn som inte går och lägger sig självmant, och som istället for att som du kliva upp och inse de är trotta i skolan, inte stiger upp o går till skolan alls? Låta dem hållas med motiveringen "de kommer nog att inse det i nästa årskurs"?

glassen

Äldre 2 Dec 20:31

#3

Det finns forskning om detta, men jag har inte lagt på minnet när och var jag läst det, och hinner inte googla nu. Barn är olika så visst kan olika uppfostringsstilar fungera olika bra på olika barn. Men ser man generellt så har barn som har en låt gå-uppfostran och barn som har en auktoritär uppfostran oftast större svårigheter i samhället. De allra flesta barn behöver regler, men lagom med regler och ett visst mått av medbestämmande.
Om det t ex gäller alkohol så finns det forskning på att barn som får det hemifrån oftast dricker betydligt mer än de som får fixa det på egen hand. Om det var så att alla dina vänner som inte fick lov att dricka alkohol söp sig fullständigt redlösa så har det troligtvis handlat om något annat bekymmer i den ort där du växte upp.

pojkens

Äldre 2 Dec 20:41

#4

jag tror definitivt att barn behövr en uppfostran, i den bemärkelsen att de behöver vägledning. De allra flesta barn mår inte bra av helt fria ramar. De behöver lära sig att ta hand om sig själva. barn är viljestyrda , inte behovsstyrda. Dvs min 5-åring vill alltid spla mer spel, se mer p åtv, alridg gå och lägga sig, men sedan när man lägger honom är han supertrött. han behöver sova, och behöver att jag bstämmer det, så att han itne behöver ta alla beslut själv. han är för liten för det.

Med lite äldre barn kan man vara friare. har man fått grundbultarna från när man var liten, om vad man brukar äta, hur man beter sig mot kompisar och andra männsikor, att man behöver röra p åsig coch sova, då kan man få experimentera mer själva.

Men fri tillgång till alkohol är typexemplet på vad som oftast inte är bra. Min erfarenehter från de vänenr som var fria frånr egler under tonåren är att de inte tog så smarta beslut. De som visste att de hade föräldrar som väntade på dem hemma och hade krav på läxor etc, tog också mer ansvar, även senare för alla delar. Att sätta regler är ju faktiskt att visa att man bryr sig. Det kan vara trist som barn, men i långa loppet är det entydigt bra.

sextiotalist

Äldre 2 Dec 21:44

#5

pojkens skrev 2013-12-02 20:41:31 följande:

jag tror definitivt att barn behövr en uppfostran, i den bemärkelsen att de behöver vägledning. De allra flesta barn mår inte bra av helt fria ramar. De behöver lära sig att ta hand om sig själva. barn är viljestyrda , inte behovsstyrda. Dvs min 5-åring vill alltid spla mer spel, se mer p åtv, alridg gå och lägga sig, men sedan när man lägger honom är han supertrött. han behöver sova, och behöver att jag bstämmer det, så att han itne behöver ta alla beslut själv. han är för liten för det.

Med lite äldre barn kan man vara friare. har man fått grundbultarna från när man var liten, om vad man brukar äta, hur man beter sig mot kompisar och andra männsikor, att man behöver röra p åsig coch sova, då kan man få experimentera mer själva.

Men fri tillgång till alkohol är typexemplet på vad som oftast inte är bra. Min erfarenehter från de vänenr som var fria frånr egler under tonåren är att de inte tog så smarta beslut. De som visste att de hade föräldrar som väntade på dem hemma och hade krav på läxor etc, tog också mer ansvar, även senare för alla delar. Att sätta regler är ju faktiskt att visa att man bryr sig. Det kan vara trist som barn, men i långa loppet är det entydigt bra.

Jag tycker det är så trist att man tror att uppfostran / vägledning innebär regler och gränser. Det behöver det inte alls vara.
Vi har åsikten att regler finns av en anledning. Det finns ingen anledning att ha en regel att man ska lägga sig en viss tid, om barnet lägger sig när det är trött och vaknar i rätt tid på morgonen utvilad, eller städa på lördagar, då ingen annan gör det.
Vi har under kortare perioder varit tvungna att styra upp vissa saker, men jag tror inte vi har haft någon regel som prompt måste efterföljas, vi har inte ens haft tandborstning som en regel (det har fungerat bra ändå, men om det har skippats en eller annan kväll har inte varit någon katastrof)

Alla barn är inte små intrigranta saker som passar på att hitta vartenda litet kryphål, alla barn testar inte föräldrarnas gränser, jag brukar istället så tester de föräldrarnas kärlek.
Sedan måste man ibland styra upp barnet och vi har lärt vårt barn en massa bra-att-ha-saker, t.ex vett och etikett, att man hälsar, tackar (genom att föregå med gott exempel), att man väntar på sin tur, och att det finns ingen hemma som går först, grundläggande hygien etc. Men inget av dessa är regler, utan kunskap som man har med sig i livet

pojkens

Äldre 3 Dec 21:31

#6

sextiotalist skrev 2013-12-02 21:44:17 följande:

Jag tycker det är så trist att man tror att uppfostran / vägledning innebär regler och gränser. Det behöver det inte alls vara.
Vi har åsikten att regler finns av en anledning. Det finns ingen anledning att ha en regel att man ska lägga sig en viss tid, om barnet lägger sig när det är trött och vaknar i rätt tid på morgonen utvilad, eller städa på lördagar, då ingen annan gör det.
Vi har under kortare perioder varit tvungna att styra upp vissa saker, men jag tror inte vi har haft någon regel som prompt måste efterföljas, vi har inte ens haft tandborstning som en regel (det har fungerat bra ändå, men om det har skippats en eller annan kväll har inte varit någon katastrof)

Alla barn är inte små intrigranta saker som passar på att hitta vartenda litet kryphål, alla barn testar inte föräldrarnas gränser, jag brukar istället så tester de föräldrarnas kärlek.
Sedan måste man ibland styra upp barnet och vi har lärt vårt barn en massa bra-att-ha-saker, t.ex vett och etikett, att man hälsar, tackar (genom att föregå med gott exempel), att man väntar på sin tur, och att det finns ingen hemma som går först, grundläggande hygien etc. Men inget av dessa är regler, utan kunskap som man har med sig i livet

det är väl mest en ordvalsfråga då. Du kallar det itne regler, utan kunskap, jag kallar det regler för barn. Att brosta tänderna är såkalrt en kunskap, men ingen av mina barn tycker det är speciellt kul. Så fickd e välja, dvs att det itne var obligatoriskt skulle de inte göra det? Har det verkligen fungerat att dina abrn snällt alltid borstar tändrna fastän de inte msåte? Lägger sig din 3åring lagom så hen hinenr sova och bli utvilad till dagisuppatigning?

För om de inte gör det, och man inte ser till att de borstar tänderna, då blir det inte särksilt roligt i långa loppet. Då är kunskpen de får att de brode ha borstat tänderna för alla tänderna fick hål och gjrode ont. Visst, amn lär sig kanske av det, men varför låta sina barn behöva laga alla tänderna i onödan?

sextiotalist

Äldre 3 Dec 23:21

#7

pojkens skrev 2013-12-03 21:31:30 följande:

det är väl mest en ordvalsfråga då. Du kallar det itne regler, utan kunskap, jag kallar det regler för barn. Att brosta tänderna är såkalrt en kunskap, men ingen av mina barn tycker det är speciellt kul. Så fickd e välja, dvs att det itne var obligatoriskt skulle de inte göra det? Har det verkligen fungerat att dina abrn snällt alltid borstar tändrna fastän de inte msåte? Lägger sig din 3åring lagom så hen hinenr sova och bli utvilad till dagisuppatigning?

För om de inte gör det, och man inte ser till att de borstar tänderna, då blir det inte särksilt roligt i långa loppet. Då är kunskpen de får att de brode ha borstat tänderna för alla tänderna fick hål och gjrode ont. Visst, amn lär sig kanske av det, men varför låta sina barn behöva laga alla tänderna i onödan?

borsta tänderna brukade vi aldrig ha några diskussioner kring. Ja, han la sig när han var trött. Vi har inte haft mycket till regler. För mig är det en viss skillnad på regler och kunskap. För mig är regler något som ska efterlevas, kunskap är just kunskap.

pojkens

Äldre 4 Dec 10:10

#8

sextiotalist skrev 2013-12-03 23:21:52 följande:

borsta tänderna brukade vi aldrig ha några diskussioner kring. Ja, han la sig när han var trött. Vi har inte haft mycket till regler. För mig är det en viss skillnad på regler och kunskap. För mig är regler något som ska efterlevas, kunskap är just kunskap.

gällande regler soma tt man itne skall slåss, eller städa rum etc? inga sådana heller? Jag tycker abra det låter högst märkligt att ni har barn som alltid gjort allting ordentligt utan protester, dvs egentligen följt "reglerna" fast ni inte har regler.

ingen som vägrat läsa läxor? ingen som slått sitt syskon? ingenting sådant som gått åt helvete utan regler utan endast styrts upp av att ni hänvisat till "kunskap"

sextiotalist

Äldre 4 Dec 10:56

#9

pojkens skrev 2013-12-04 10:10:46 följande:

gällande regler soma tt man itne skall slåss, eller städa rum etc? inga sådana heller? Jag tycker abra det låter högst märkligt att ni har barn som alltid gjort allting ordentligt utan protester, dvs egentligen följt "reglerna" fast ni inte har regler.

ingen som vägrat läsa läxor? ingen som slått sitt syskon? ingenting sådant som gått åt helvete utan regler utan endast styrts upp av att ni hänvisat till "kunskap"

slåss har det aldrig varit något problem, regler om att städa rum, nej, varför det. Här städas det när andan faller på.

glassen

Äldre 4 Dec 20:04

#10

sextiotalist skrev 2013-12-04 10:56:41 följande:

slåss har det aldrig varit något problem, regler om att städa rum, nej, varför det. Här städas det när andan faller på.

Jag blir lite nyfiken på hur många barn du har. Och åldersskillnaden mellan dem? Låter för mig ganska ovanligt att alla barnen skulle vara lika lugna och följsamma. De flesta barn har ju "testperioder" och det är helt normalt. Dessutom är även syskonbråk normalt. Lite märkligt om ni inte haft några konflikter och därmed inte behövt några regler alls.

sextiotalist

Äldre 4 Dec 21:41

#11

glassen skrev 2013-12-04 20:04:49 följande:

Jag blir lite nyfiken på hur många barn du har. Och åldersskillnaden mellan dem? Låter för mig ganska ovanligt att alla barnen skulle vara lika lugna och följsamma. De flesta barn har ju "testperioder" och det är helt normalt. Dessutom är även syskonbråk normalt. Lite märkligt om ni inte haft några konflikter och därmed inte behövt några regler alls.

Vi har bara ett gemensamt, men sambon har två äldre. Visst har vi haft trotstperioder, men då har vi hanterat situationen och det har inte varit trots på det sättet, utan mer enstaka situationer som grabben har varit trotsig.
Bråkat har syskonen också gjort, men inte så att de har slagits eller så, för stor åldersskillnad.
Och nog sjutton är han pubertal emellanåt (16 som han är), och nog fräser jag ifrån när han beter illa.

Regler är sådant man kan bryta mot med stora konsekvenser eller villkor, vi har förhållningssätt istället. Och vår tonåring hälsar, är artig, sköter läxor och skolan, är inte ute och festar, med andra ord, det behövs inga direkta regler.

Hade han skitit i skolan, varit ute och festat, då hade vi säkert resonerat annorlunda, för det är som jag skrev innan, vissa barn behöver inte en massa regler, andra barn måste man styra upp mer.

glassen

Äldre 5 Dec 20:20

#12

sextiotalist skrev 2013-12-04 21:41:18 följande:

Vi har bara ett gemensamt, men sambon har två äldre. Visst har vi haft trotstperioder, men då har vi hanterat situationen och det har inte varit trots på det sättet, utan mer enstaka situationer som grabben har varit trotsig.
Bråkat har syskonen också gjort, men inte så att de har slagits eller så, för stor åldersskillnad.
Och nog sjutton är han pubertal emellanåt (16 som han är), och nog fräser jag ifrån när han beter illa.

Regler är sådant man kan bryta mot med stora konsekvenser eller villkor, vi har förhållningssätt istället. Och vår tonåring hälsar, är artig, sköter läxor och skolan, är inte ute och festar, med andra ord, det behövs inga direkta regler.

Hade han skitit i skolan, varit ute och festat, då hade vi säkert resonerat annorlunda, för det är som jag skrev innan, vissa barn behöver inte en massa regler, andra barn måste man styra upp mer.

Ok. Då förstår jag.
Jag tror vi har olika definition av vad regler är. Jag tänker mig inte att det behöver bli någon särskild konsekvens bara för att man bryter mot vissa regler. Däremot är regler för mig t ex att man tvättar händerna, sitter med vid matbordet, borstar sina tänder o likn. Alltså helt vanliga saker som de flesta gör och för det mesta är det inga problem att följ dem.

Uppfostran, fungerar det verkligen?

INNEHÅLL