Uppfostran, fungerar det verkligen?

slåss har det aldrig varit något problem, regler om att städa rum, nej, varför det. Här städas det när andan faller på.

Vi har bara ett gemensamt, men sambon har två äldre. Visst har vi haft trotstperioder, men då har vi hanterat situationen och det har inte varit trots på det sättet, utan mer enstaka situationer som grabben har varit trotsig.
Bråkat har syskonen också gjort, men inte så att de har slagits eller så, för stor åldersskillnad.
Och nog sjutton är han pubertal emellanåt (16 som han är), och nog fräser jag ifrån när han beter illa.

Regler är sådant man kan bryta mot med stora konsekvenser eller villkor, vi har förhållningssätt istället. Och vår tonåring hälsar, är artig, sköter läxor och skolan, är inte ute och festar, med andra ord, det behövs inga direkta regler.

Hade han skitit i skolan, varit ute och festat, då hade vi säkert resonerat annorlunda, för det är som jag skrev innan, vissa barn behöver inte en massa regler, andra barn måste man styra upp mer.