Föräldrar talar olika språk, vilket språk lär sig barnet bäst?

Har ingen statistik men är själv uppvuxen med att prata två språk, och jag pratar bägge språken lika bra.

Min man vänner som är från olika länder men som är gifta med svenska kvinnor har barn som talar svenska bäst. Jag misstänker att det beror på frånvarande från fadern(pappan är inte hemma lika mycket, är ute med kompisar osv) och att det faller sig naturligt att barnet pratar svenska då de är mest med mamman och eftersom de bor i sverige och barnet går på dagis är det en självklarhet. Men mannen min vill inte fatta

Om ett av språken är svenska och man bor i sverige så talar barnet givetvis svenska böst, den hör ju språket på tv och ute. Barn som har en far som tar förgivet att barnen älskar mamma mest kommer nog att älska mamma mest också.

Jo, i många länder där bara mammor tar hand om barnen så ser man ju det också. Detta är ju dock bara ren idiot.

Den erfarenhet jag har är att barnen främst lär sig det språk som talas i landet som de bor i. Om det inte är de allra första orden, de är nog på det språk som den som är hemma mest talar.

Min svenska vän bodde i London med sin engelska man när de fick barn. Hon var hemma i 2 år så de första orden var på svenska. Men så fort barnet blev lite större så tog engelskan över mer och mer. Det var ju enda språket i lekparken, på förskolan och på tv/radio. Samt det språk som föräldrarna pratade med varandra. 

Kanske
modersmal.skolverket.se/index.php/forskning/1418-vad-innebar-tvasprakighet-andraspraksinlarning-och-tvasprakig-undervisning-2

Min erfarenhet säger mig att man lär sig det språk man " utsätts för"mest bäst. Det har inte så mkt med känslor att göra!

Vi bor i Tyskland, jag pratar svenska med barnen, min man tyska och familjespråket är tyska. Vår son pratar nästan bara tyska. Han förstår dock båda språken och pratar mer svenska när vi är i Sverige. (han är 2,5 år)

Så jag säger språket som talas där man bor.

Vår dotter pratar i alla fall två språk näst intill perfekt, på en femårings nivå. Franska och svenska. De som träffat henne utan att veta att hon inte är "riktig" norska säger att de inte märkt något på hennes tal. Hon är alltså trespråkig med fransktalande far och svensktalande mor. Vi har ingen tv och vi lyssnar inte på radio, hon ser på svenska och franska barnkanaler via nätet. Norskan får hon i barnehagen och från vänner och snart från skolan. Kan ni ge ert barn flera språk så GÖR det, det är ju fantastiskt att vara flerspråkig! Bra att kunna prata med släkten om inte annat..

jag är finsk och har en dotter som är 3. vi flyttade ihop med min sambo som är svensk för ungefär ett8mån sedan och min dotter som inte pratade ett ord svenska,pratar nu flyttande svenska förstår finska men har slutat prata finska helt...... ja vet inte va jag ska göra :(

Håll ut och fortsätt att tala finska med barnet även om du får svar på svenska! Och om du inte gör det stängs ju dörren typ till allt det finska. Visst kan man lära sig i vuxen ålder, men det är mycket svårare. Försök att skapa sammanhang där finska är normen och åk dit så ofta som möjligt, gärna längre perioder i taget.

Så fick mina föräldrar göra och det gick. Visst är min svenska dominantare än mitt andra språk, men jag har det andra språket på en ganska hög nivå ändå.

För att svara på TS fråga lär sig oftast barnet samhällsspråket bäst. Absolut tvåspråkighet är skitsvårt att uppnå om barnet inte kan gå i skolan på båda språken.

Med hans resonemang skulle alltså ett barn som växer upp med en frånvarande mamma ändå lära sig mammans språk bättre? Jag tror att det handlar om vilket språk barnet hör mest, inte vilken förälder barnet älskar mest.

Det dominanta språket blir det språket som talas av majoriteten utanför hemmet. Dock betyder det inte att det språket är det som barnet kan bäst utan som talas som mest. Hemma i Sverige är det svenska men efter längre perioder utomlands är det andra modersmålet som tar över. Det har inget med föräldrarnas kön att göra utan det kräver mycket möda och ansträngning för att hålla alla språken levande. Men klart värt det!

Barnet lär sig samhällsspråket bäst. Man får jobba mycket hårt med det "svagare" språket för att det ska hänga med. Vi har en 3,5 åring med svensk mamma, argentinsk pappa, vi bor i Norge och talar engelska hemma. Barnet går i spansktalande förskola. Han är jämnstark i spanska och norska. Av andra vänners barn från "blandade" hem så ser vi att förskolan gör hela skillnaden.....

Här hemma är det Skånska som gäller som är mitt modersmål, men det finns influenser av pappas modersmål Svenska med ;)

Jag är finsk i blodet men född och uppvuxen i sverige. träffade en norsk man och vi har två barn.. dem pratar alla språken och börjar med engelska med.. men vi reser väldigt mycket mellan länderna och då ser vi att de tar över språket ganska fort där vi är.. Ganska kult;)

Hihi du e la gooo ;)

Barnet lär sig alla språkljud för de språk som talas tidigt. Därför är det viktigt att utsätta barnen för de språk man vill att de ska lära sig tidigt.

Sedan beror väl allt på hur mycket tid barnen utsätts för varje språk. Om mamman är hemma ett år och de träffar pappa bara några timmar per dag är det ju inget konstigt om mamman språk blir dominerande. När de sedan börjar förskolan vistas de kanske 3-10 timmar där och då är ju risken stor att det språket blir mer dominerande för att det krävs för att göra sig förstådd.

Dilemmat med flerspråkiga barn är väl att de får ett mindre ordförråd på båda språken om inte föräldrar är aktiva och läser och pratar mycket med sina barn.

Det har gjorts undersökningar om att barn som det läses och pratas lite med har ett ordförråd på 7000 ord när de börjar skolan medan barn som pratats och lästs mycket för kan komma upp i 13000 ord. Tyvärr kommer de sällan ikapp under skolåren, så rådet är att ge barnet ett rikt språk som litet genom att läsa mycket, sjunga, rimma och ramsa mycket samt prata om det som händer runt omkring.

Om man tar ordet springa finns det ju många ord med likvärdig betydelse som lubba, kuta, jogga o s v och så är det ju med många ord.