Någon oförklarligt barnlös som väntar på att få göra IVF?

Men precis - egentligen är ju ivf-proceduren inte så konstig men samtidigt fantastiskt att det kan funka! Och lika konstigt att det kan funka "samlagsvägen" ;).

Efter två nätter med "nu kan ni nog räkna med att det blir bebis" så lugnade det ner sig så mkt att jag fick, om jag ville, åka hem idag. Har fått med mig morfin som väl är. Lite rörigt i huvudet blir det när det svänger så pass som det gjort.

Ja, herregud, det här hade vi verkligen inte räknat med. Vi skulle ju fira jul och nyår och SEN kunde det ju vara dags. Men nu...tja, senaste läkaren trodde iaf att det skulle bli innan nyår. Bara jag slipper värkarna varje natt fram tills dess, så visst. Men ska jag ligga och kämpa varje natt så får han gärna komma tidigare.

Jag är i v36+1 så de stoppar ju inte upp skeendet, men vill heller inte sätta igång det.

Så Orka, du skrev att du var beräknad typ 5 maj? Läs på info och förbered dig i tid för det kan bli bebis långt innan dess ;).

Kort uppdatering: en liten pojke kom i måndags.

Vi mår bra och är förundrade över det som hänt.

Kram på er

Åh, grattis hellohello till graviditeten!!! :)

Så roligt att höra när det går vägen! Det är ju dessutom väldigt skönt att slippa hela ivf-proceduren. Jag håller med dig om att du fick ett väldigt fint och onekligen utförligt svar från Orka angående dryckesbekymren på nyår :). Roligt att höra att planen funkade.

Orka- det är absolut värt att anlita flyttfirma istället för att bära själv i det tillstånd du är i. Hur bor ni nu? Vi kan säkert ha talat om det tidigare men du får gärna friska upp mitt minne ;).

Som jag berättat om tidigare visste vi att bebisen var liten men jag hade nog tänkt mig att han hade hunnit lägga på sig några hg till innan han kom ut. Han vägde knappt två kilo så det var ett magert litet barn som såg dagens ljus. Han har därför fått hjälp med mat och värme och kommer även i fortsättningen få hjälp med mat, via sond.

Det var väldigt omtumlande första dygn. Mkt information från sjukhuset, smälta förlossningen och på något sätt förhålla sig till att han behövde hjälp.

I övrigt är han frisk, tack gode Gud. Vi känner oss lyckligt lottade eftersom vi hade barnet med de lättaste åkommorna på avdelningen. De andra bebisarna behövde oändligt mkt mer hjälp och några familjer hade varit där i några månader och hade ytterligare tid kvar innan det är dags för hemförd. Vi var där i knappt två veckor. Det är inte så länge men för oss har det känts som en evighet. Nu är vi äntligen hemma! Vi fick åka hem men är fortfarande inskrivna i hemsjukvården, vilket känns tryggt.

Om nån är intresserad av förlossningen så tar jag det vid ett senare tillfälle ;).

Kram

Noomi- stort grattis! Det känns ju helt otroligt att både du och hello lyckas på egen hand :), och samtidigt dessutom! Hoppas innerligen att det håller i sig! Underbart att slippa ivf-cirkusen!

Tråkigt att remissen försvinner. Den borde ligga kvar, kan man tycka.

Ellie- angående att börja undra om man verkligen vill bli gravid eller inte, tror jag absolut kan vara en försvarsmekanism! Ett sätt att gardera sig. Ta ett steg i taget, så kommer det gå bra. Det är ju svårt det där med huruvida man ska berätta el ej för vänner. Jag personligen hade nog haft svårt att inte berätta för nån alls om jag åkt iväg med vänner. Eftersom det är en sån stor grej och mycket ork och stort fokus gick åt till att ta rätt spruta och liknande, hade jag antingen berättat eller stannat hemma. Men det har väldigt mycket att göra med hur man är som person! Fördelen med att åka är ju att du kan fokusera på annat och inte helt gå upp i ivf'en :).

Orka- vad händer för dig härnäst? Besök hos bm snart?

Min förlossning: var börjar jag...? Värkarbetet startade som tidigare skrivit en vecka innan bebisen kom. Det positiva är att jag fick öva på att använda lustgasen innan det var dags på riktigt. Jag öppnade mig tre cm under den veckan sen hände inte mkt och jag åkte hem. Fick några dagar och nätter utan tokjobbiga värkar vilket var väldigt behövligt för att samla kraft.

Jag får fortsätta en annan gång. Vi ska iväg en sväng!

Kram

Hej igen!

Tänkte fortsätta berätta om min förlossning (hm, har jag verkligen varit med om en förlossning ...märkligt).

En vecka efter att värkarna startat gick vattnet. Jag reste mig upp från sängen (det var kväll och vi höll på att göra oss redo att gå och lägga oss) när jag märker att det kommer en massa vätska från underlivet. Jag blev väldigt paff och bara stod och undrade vad jag skulle ta mig till. Ställde mig i duschen för att ändå vidta nån åtgärd. Sambon fick hämta andra kläder samt en handduk att lägga som en gigantisk binda i mina gravidleggings ;).

När jag sen ringer in till förlossningen är bm mycket skeptisk till att vattnet verkligen har gått. Hon ber mig i detalj berätta vad som hänt och varför jag tror att vattnet har gått. Jag blir nästan full i skratt för det är så fånigt att hon misstror mig. Samtidigt blir jag irriterad över att hon inte tar mitt personnummer och kollar min journal eftersom hon då sett min historia föregående vecka. Men nej, först när hon motvilligt sagt att jag väl får komma in på en kontroll, tar hon mitt personnummer.

Ironiskt nog stannar värkarna av när vattnet gått så morgonen därpå (vi sover över i förlossningsrummet) får jag värkstimulerande dropp. De startar droppet vid nio på morgonen och vid fyra på eftermiddagen är han ute.

Jag märkte inte av det så mycket men det var lite rörigt ett tag eftersom bebisens värden inte var så bra. Min sambo märkte såklart av mer och hann bli desto oroligare. Som tur var började krystvärkarna så några åtgärder för att få ut ungen behövdes aldrig som väl var.

Jag ser nu att jag bytt tempus hej vilt i min text, slarvigt av mig! Kanske skulle jag läsa igenom mina inlägg innan jag publicerar ;) ?

Noomi- coolt att du satte upp remissen på kylskåpet! :)

Hej på er!

Grattis till sjukskrivningen, Orka! Skönt att den gick igenom. Komiskt att läkaren också var gravid! Femte barnet...helt sjukt ju ;).

Hoppas du kan vila nu med gott samvete. Man har verkligen inte samma ork och tålighet för stress när man är gravid. Jag hade iaf inte det, även om jag mådde bra i övrigt.

Tydligen är det så att varannan kvinna som ringer in till förlossningen och som säger att vattnet gått, tror fel- vattnet har inte gått. Jag frågade nämligen en bm under natten. Jag som hade vatten som verkligen rann har svårt att se att man kan missta sig men tydligen har en del typ bara en riklig flytning när de tror att vattnet gått.

Haha, ja, man får ju hoppas att folk läser på hur barn blir till innan man ansöker om fert.utredning! Jag trodde nog att de mer noggrant skulle förhöra sig om hur ens sexliv såg ut, men det kom inget sånt, vilket ju var skönt.

Vår lille kille mår fortsatt bra och ökar i vikt. Han börjar bli en liten tjockis ;).

Ha en fortsatt trevlig lördag!

Hej på er!

Hellohello- precis som Orka skriver tror jag inte du behöver vara orolig för gösen. Men däremot är det väl bra om du är uppmärksam i fortsättningen. Själv har jag precis kommit på att det ju är fritt fram med ostar igen :), så här har det vankats goda ostar i olika sammanhang.

Calqyl- vad otroligt härligt det lät med Bahamas!!! Coolt! Hoppas ni är nöjda med resan!

Noomi- underbart att ni fick se ett litet hjärta som pickade! :)

Jag och min sambo gick också i Linköping, men vi var ändå nöjda. Kanske beror det på hur mkt patienter de har för tillfället. Men visst kan det kännas mer välkomnande och omhändertagande på privata inrättningar, vad det än gäller, tycker jag. Vi är skrivna på en privat vårdcentral och vi har fått ett så mycket mer trevligt bemötande där jämfört med landstingets vc. Självklart finns det undantag! Alla bm och sköterskor jag träffat i samband med graviditet, förlossning och min sons vård har dock varit helt fantastiska!

Hur har det gått med äggplocket, Ellie?

Välkommen Bellis84! Vi är, som du säkert läst dig till, ett gäng som följts åt en tid. Vi har kommit olika långt och har hunnit få olika erfarenheter. Så spännande att det börjar närma sig själva äggplocket för er! Du skriver att ni försökt i fyra år, tufft! Jag håller tummar och tår för er!

Själv sitter jag här med en bebis som sover stundtals och gråter stundtals. Han börjar få till en dygnsrytm ( vill jag tro iallafall) men den är inte hundra.

Han är sju veckor gammal nu. Det känns som en evighet sedan han kom men det är väl för att så mkt har hänt.

Kramar till er alla! Fortsätt kämpa, belöningen kommer, på något sätt, någon gång.

Nån särskild anledning till sömnsvårigheterna, Orka? Hoppas det inte är oro. Jag har tillbringat många nätter oroandes och grubblande för jobbet- inte kul.

Ellie- de fick ut 9 ägg på mig. 5 befruktades, tre till frysen och ett sattes in. Märkligt att du fick ligga på ett kontor! Hoppas det gick bra med ET'n ( var det idag?). Nu håller vi tummar och tår för att det lilla embryot ska fästa! Det låter underligt med dina stickningar och domningar. Hoppas det försvinner snart. Dessvärre inser man ju att det inte är helt riskfritt med de hormoner man tillför kroppen. Min överstimulering blev en alltför uppenbar påminnelse om detta.

Hoppas du får sova inatt, Orka. Själv ligger jag redan nedbäddad ;).

Gonatt på er!

Bellis84 - tack så mycket! :)