• Anonym (Pundarstad)

    Stötta mig att sluta?

    Hej alla.

    Jag är en 19årig kille som är bosatt i södra Norrland med min underbara flickvän.
    Utåt sett så ser allt väldigt bra ut, men det är det inte.

    Jag har sedan jag fyllt 16 missbrukat alkohol rätt kraftigt, efter att jag fyllde arton så spårade allt ur, jag drack minst en kvarting sprit om dagen och knaprade olika bensodiazepiner i stor omfattning.
    Cannabis, opiater, amfetamin och olika sömnmedel såsom Zopiklon, Stilnoct och Nitrazepam har också varit ett stort problem.

    Men nu har jag nått en punkt där jag inte orkar mer, jag vill inte ha ett liv styrt utav rusmedel helt enkelt.
    Min flickvän är värd mer än så, hon ska inte behöva leva med en lowlife pundare.
    Även hon har missbrukat innan, men mest cannabis.
    När vi träffades så hade hon slutat och var hur duktig som helst.
    Men jag lyckades dra ned henne utan att det var meningen. Jag fick henne att testa amfetamin och röka på en gång igen. Jag mår åt helvete över det.

    Så nu vill jag sluta helt. Inte en drog till i mitt liv!
    Men det är så djävla svårt..

  • Svar på tråden Stötta mig att sluta?
  • familjebil

    Grattis till beslutet! Så bra att du redan kommit så långt. 

    Det kan kännas svårt ja, men egentligen är det enkelt. Det rör sig om vad du vill och du har redan bestämt dig för det. Du vill må bra, du vill att din tjej ska må bra och du vill ägna dit liv åt en massa bra saker som bara är möjliga om du är drogfri.

    Det du behöver göra är bara att skifta ditt fokus från nu till sen. Dvs att i stället för att agera på det du behöver just Nu, agera på det du vill ha långsiktigt. Drogerna får dig att må bra bara i stunden men sämre sen och de förstör ditt liv.

    Med det sagt, är din utmaning att vara beredd att betala det det kostar, nämligen visst obehag. Du kommer självklart få igen din investering mångfalt, men du kommer inte ifrån att det kostar dig något också. Först.
    När obehaget, ångesten, smärtan kommer, ska du alltså inte fly från det genom droger eller annat, utan helt enkelt stanna i det och härda ut.
    Det fina är att  inget hemskt kommer hända som du kanske tror. Det enda som händer är att det till slut går över. Och då är du fri. 

    Lycka till med ditt drogfria liv och din lovande och spännande framtid. 

  • Anonym (Södra Norrland)
    Anonym (Pundarstad) skrev 2013-11-03 01:06:08 följande:
    Hej alla. Jag är en 19årig kille som är bosatt i södra Norrland med min underbara flickvän. Utåt sett så ser allt väldigt bra ut, men det är det inte. Jag har sedan jag fyllt 16 missbrukat alkohol rätt kraftigt, efter att jag fyllde arton så spårade allt ur, jag drack minst en kvarting sprit om dagen och knaprade olika bensodiazepiner i stor omfattning. Cannabis, opiater, amfetamin och olika sömnmedel såsom Zopiklon, Stilnoct och Nitrazepam har också varit ett stort problem. Men nu har jag nått en punkt där jag inte orkar mer, jag vill inte ha ett liv styrt utav rusmedel helt enkelt. Min flickvän är värd mer än så, hon ska inte behöva leva med en lowlife pundare. Även hon har missbrukat innan, men mest cannabis. När vi träffades så hade hon slutat och var hur duktig som helst. Men jag lyckades dra ned henne utan att det var meningen. Jag fick henne att testa amfetamin och röka på en gång igen. Jag mår åt helvete över det. Så nu vill jag sluta helt. Inte en drog till i mitt liv! Men det är så djävla svårt..
    Hej!
    Du har nu kommit till insikt att droger och alkohol inte längre fungerar, och har egentligen aldrig gjort heller, oftast är det någonting som man vill bedöva eller fly ifrån när man väl börjar och tror att man ska bara "testa lite" och ätt vad det är så kan man sitta fast i helvetet. 

    Jag skulle råda dig att kontakta Beroende-enheten där du bor, där professionella människor kan hjälpa dig för det är svårt att göra allt på egen hand.
    Du behöver folk att bolla med, prata, räta ut alla dina tankar och funderingar.

    Kom ihåg att du är bra och värdefull! Nu har du börjat ändra ditt tankesätt, så nu kan allt bara bli bättre!

     
  • sinnesförvrängd

    Hej Förstår väl din sits på sätt och vis. Alla har ju sina problem osv. Jag hoppas för din skull att du inte för torsk på flödder, det kommer bli tufft att gå av dem. Jag är bara ärlig och realistiskt!, dömer dig inte!. Hur är din en typisk dag ut för dig?, vilka droger/doser?

  • Anonym (Pundarstad)
    familjebil skrev 2013-11-03 01:24:50 följande:
    Grattis till beslutet! Så bra att du redan kommit så långt. 

    Det kan kännas svårt ja, men egentligen är det enkelt. Det rör sig om vad du vill och du har redan bestämt dig för det. Du vill må bra, du vill att din tjej ska må bra och du vill ägna dit liv åt en massa bra saker som bara är möjliga om du är drogfri.

    Det du behöver göra är bara att skifta ditt fokus från nu till sen. Dvs att i stället för att agera på det du behöver just Nu, agera på det du vill ha långsiktigt. Drogerna får dig att må bra bara i stunden men sämre sen och de förstör ditt liv.

    Med det sagt, är din utmaning att vara beredd att betala det det kostar, nämligen visst obehag. Du kommer självklart få igen din investering mångfalt, men du kommer inte ifrån att det kostar dig något också. Först.
    När obehaget, ångesten, smärtan kommer, ska du alltså inte fly från det genom droger eller annat, utan helt enkelt stanna i det och härda ut.
    Det fina är att  inget hemskt kommer hända som du kanske tror. Det enda som händer är att det till slut går över. Och då är du fri. 

    Lycka till med ditt drogfria liv och din lovande och spännande framtid. 
    Tack för dina ord, du har rätt i det du säger. Jag har bara använt drogerna som en flykt ifrån verkligheten. Men nu är det slut med det! 
    Anonym (Södra Norrland) skrev 2013-11-03 02:17:59 följande:
    Hej!
    Du har nu kommit till insikt att droger och alkohol inte längre fungerar, och har egentligen aldrig gjort heller, oftast är det någonting som man vill bedöva eller fly ifrån när man väl börjar och tror att man ska bara "testa lite" och ätt vad det är så kan man sitta fast i helvetet. 

    Jag skulle råda dig att kontakta Beroende-enheten där du bor, där professionella människor kan hjälpa dig för det är svårt att göra allt på egen hand.
    Du behöver folk att bolla med, prata, räta ut alla dina tankar och funderingar.

    Kom ihåg att du är bra och värdefull! Nu har du börjat ändra ditt tankesätt, så nu kan allt bara bli bättre!

     
    Tack till dig med! 

    Jag har kontakt med dels psykiatrin samt beroendecentrum nu. Hoppas att det kan hjälpa mig på traven! :)
    sinnesförvrängd skrev 2013-11-03 02:23:14 följande:
    Hej Förstår väl din sits på sätt och vis. Alla har ju sina problem osv. Jag hoppas för din skull att du inte för torsk på flödder, det kommer bli tufft att gå av dem. Jag är bara ärlig och realistiskt!, dömer dig inte!. Hur är din en typisk dag ut för dig?, vilka droger/doser?
    Har trappat ned på flöddret som satan, tar inte ens dagligen längre. Men jag försökte gå cold turkey i början, något jag aldrig mer vill uppleva.
    En vanlig dag bestod utav stora mängder valium, iktorivil, xanor samt olika bensoanaloger. Sen på det vart det stora mängder alkohol. 
    Tjacket var bara då och då, så att sluta med det var inte så stort problem, turligt nog. Opiaterna han jag aldrig bygga upp ett beroende på fult ut, så det var mest psykiskt där som tur var.

     
  • familjebil
    Anonym (Pundarstad) skrev 2013-11-04 11:07:02 följande:
    Tack för dina ord, du har rätt i det du säger. Jag har bara använt drogerna som en flykt ifrån verkligheten. Men nu är det slut med det! 

     
    Det var så lite :)

    Jättebra att du kommit till insikt om det med verklighetsflykten. Det är en bra start och sen behöver du även en handlingsplan. 
    Det kommer att bli ordentligt obekvämt att sluta. Visserligen tillfälligt men det kommer att hända. Vad ska du göra då? Du behöver en plan för hur du ska hantera det. Vad ska du göra istället för att döva ångesten/obehaget/det--du-känner-och-vill-fly-ifrån med droger?
    Det bästa och mest långsiktiga är att bara stanna i det och observera (kolla gärna upp mindfulness). Bara observera, beskriv det du upplever, men döm inte. Känn vad du känner på alla vis utan att värdera det. Det kommer till slut ebba ut (denna underbara känsla får du aldrig uppleva om du aldrig provar att härda ut).  
    Men... det kan vara lite mycket begärt att gå raka vägen från verklighetsflykt till något så konstruktivt som mindfulness...Obestämd Om du kan, försök, men det är bra att ha en plan för om du inte står ut.
    Det näst bästa kan då vara att ta till något annat mer hälsosamt än droger. Bara du själv kan veta vad det kan vara men exempel kan vara t.ex att träna (är du hemma så att genast göra t.ex. armhävningar), att ta en dusch/bad, ringa någon som du vet får dig att må bra och peppar dig, hjälpa någon med något (känns bra att vara av värde), att sätta på musik du älskar och digga med osv... 

    Berätta gärna hur du ska göra för att hålla fast vid ditt beslut att leva ett drogfritt liv, när det kommer stunder och dagar då det blir riktigt jobbigt utan droger. Du behöver en vattentät plan, gärna även B, C och D-planer..
    Sen behöver du även en plan för hur du (drogfritt) ska fira och belöna dig själv för varje steg du lyckats med :) 
  • mecke2

    Börja med att söka upp det närmsta NA möte du har din trakt eller AA. fast jag tror NA är mer din grej., därifrån kan få hjälp all du behöver att sluta.  men det är lätt och säga att man tar och ett beslut. det ska menat från hjärtat och det är en dum ide ifall du ska sluta för någon annans skull. och du ska bara tänka en dag i taget. 
    och du kanske bara sitter hemma och AT just nu med ångest och det. men det kan vara en bra början

    jag är själv en missbrukare men försöker hålla mig på fötterna och har gjort några behandlingar.        

  • sinnesförvrängd
    Anonym (Pundarstad) skrev 2013-11-04 11:07:02 följande:
    Tack för dina ord, du har rätt i det du säger. Jag har bara använt drogerna som en flykt ifrån verkligheten. Men nu är det slut med det! 
    Anonym (Södra Norrland) skrev 2013-11-03 02:17:59 följande:
    Hej! Du har nu kommit till insikt att droger och alkohol inte längre fungerar, och har egentligen aldrig gjort heller, oftast är det någonting som man vill bedöva eller fly ifrån när man väl börjar och tror att man ska bara "testa lite" och ätt vad det är så kan man sitta fast i helvetet.  Jag skulle råda dig att kontakta Beroende-enheten där du bor, där professionella människor kan hjälpa dig för det är svårt att göra allt på egen hand. Du behöver folk att bolla med, prata, räta ut alla dina tankar och funderingar. Kom ihåg att du är bra och värdefull! Nu har du börjat ändra ditt tankesätt, så nu kan allt bara bli bättre!  
    Tack till dig med!  Jag har kontakt med dels psykiatrin samt beroendecentrum nu. Hoppas att det kan hjälpa mig på traven! :)Har trappat ned på flöddret som satan, tar inte ens dagligen längre. Men jag försökte gå cold turkey i början, något jag aldrig mer vill uppleva. En vanlig dag bestod utav stora mängder valium, iktorivil, xanor samt olika bensoanaloger. Sen på det vart det stora mängder alkohol.  Tjacket var bara då och då, så att sluta med det var inte så stort problem, turligt nog. Opiaterna han jag aldrig bygga upp ett beroende på fult ut, så det var mest psykiskt där som tur var. 

    Jag förstår dig mycket väl inget kul alls. Som nämnts här i tråden så finns det några alternativ. Jag personligen har avstått behandling pga stolthet och annat trams. Så här i efterhand hade jag valt behandling och miljöombyte. Jag att du hittar något som passar dig.
  • Anonym (Det går)

    Du kommer klara detta om du verkligen vill. Mycket med missbruk är det mental, det fysiska är ju över på nån vecka. Sen mycket obalans i hjärnkemin som uppstått efter ett längre missbruk, även i det endokrina. Det jobbigaste är väl den enorma lealösheten, uttråkningen ( inget är kul/känns bra) utan droger och oförmågan att få något uträttat, som behövs i det dagliga livet. Det viktigaste är nog att du söker hjälp från läkare. Vill din tjej inte sluta, måste du nog tyvärr bryta med henne, för att ha en vinnande chans, annars blir det nog så gott som omöjligt. Och du kan inte tvinga henne att sluta, det måste komma helt från en själv.

  • Anonym (tjo mongot)
    Anonym (Det går) skrev 2013-11-10 17:13:39 följande:
    Du kommer klara detta om du verkligen vill. Mycket med missbruk är det mental, det fysiska är ju över på nån vecka. Sen mycket obalans i hjärnkemin som uppstått efter ett längre missbruk, även i det endokrina. Det jobbigaste är väl den enorma lealösheten, uttråkningen ( inget är kul/känns bra) utan droger och oförmågan att få något uträttat, som behövs i det dagliga livet. Det viktigaste är nog att du söker hjälp från läkare. Vill din tjej inte sluta, måste du nog tyvärr bryta med henne, för att ha en vinnande chans, annars blir det nog så gott som omöjligt. Och du kan inte tvinga henne att sluta, det måste komma helt från en själv.

    Dem sista orden är nyckeln tycker jag. Sen inte för att vara tråkig eller besserwisser på ngt sätt. Dessvärre kommer livet förändras och det är den värsta biten enligt många. Det blir bättre
Svar på tråden Stötta mig att sluta?