Som rubriken lyder. Vad exakt är det ni är rädda för ang förlossningen? Ont, spricka, dö? Vad rör sig i era huvuden när ni tänker på att ni ska föda? Är själv inte rädd men tycker att det är intressant att höra hur andra känner.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-10-22 13:18
Ni som har dessa rädslor, har ni kontaktat någon om det? MVC eller kurator, läkare osv?
Hur har ni blivit bemötta?
jag ska få mitt första barn i mars men det är nu alla tankar kring förlossningen som kommer oftare. Jag har bett om ett så kallat snittkontrakt pga olika anledningar. Nu vet jag inte ännu om det blir godkänt då jag ska träffa läkaren i mitten av december. Men jag skulle känna mig lugnare att bara veta att möjligheten finns om jag nu skulle avbryta den vaginala förlossningen.. Jag vill som sagt prova först och blir situationen ohanterlig så känns det bra ochh veta att man har ett alternativ.
Kontrollrädslan: Man är i en utsatt situation samt lite förnedrande skulle jag även tycka att sitta/ligga i gynstolen. Men det jobbigaste skulle nog vara om ingen lyssnade på en eller tog en på allvar, då skulle jag nog tvär flippa och kasta ut varenda kotte i rummet. Skita ned sig vore heller ingen höjdare vad man har fått höra att andra har gjort och vad som tydligen är ganska normalt. Spricka känns ju sisådär ...
PSD är något som ja kommer vara rädd efter förlossningen.. jag har ingen aning om när risken avtar för sånt.dvs vilken månad bebis är i, Någon som vet det?
Jag är riktigt rädd att jag inte ska orka en vanlig förlossning.
Pga svår illamående/kräkningar under hela graviditeten har jag ingen ork kvar.
Jag tappar i vikt och har under hela graviditeten gått ner i vikt istället för upp. Nu sista veckorna har jag tappat 1kg/vecka men barnet växer som det ska. Fått extra kontroller nu men är rädd att det ska bli akut kejsarsnitt och att jag måste sövas (har väldigt stor risk för astmanfall under narkos).
Läkarna vill inte än diskutera det utan ville vänta ut och se hur det ser ut nästkommande 2 veckor.
Jag har blivit snittad med 2 o ska snittas med 3e nästa år. Min största rädsla är att ha ont, få dödsångest. Förnedringen det innebär, att folk stirrar mig i underlivet/rumpan. Att spricka att inte bli som innan efter att jag fött. Att få sfingterruptur att inte få bedövning att behöva sys även det utan bedövning. Att min man ska se o höra mig skita på mig. Att barnet ska få syrebrist. Finns INGET som lockar mig med en vag förlossning fy faan.
Jag undrar tvärt om... vad sjutton är det som lockar er som vill trycka ut ett barn genom fittan med hög risk för skador... istället för att genomgå en trygg rutinoperation?
