Jag hänger gärna på här. Fick missfall förra måndagen (26/8) i v.12
Den största sorgen börjar lägga sig nu och nu vill jag bara tillbaks till vardagen. Vill må som vanligt liksom.
Blöder fortfarande men så fort det slutat tänker vi köra på och se vad som händer.
Skickar en kram till alla här inne!
Ja, jag tror nog att man måste få sörja. När det gått några dagar började jag nästan skämmas för att jag var så ledsen men insåg rätt snart att man måste få vara ledsen. Det tar tid. Det är först nu som jag känner att dagarna går bra igen.
Trots illamående så trivdes jag så med att vara gravid igen. Efter så kände jag att det har varit sån slöseri med tid. Hela juli låg jag mest i sängen. Var såå trött och mådde så illa att jag knappt ville röra mej.... så värdelöst såhär i efterhand kan jag tycka. Hade ju kunnat göra massa roliga saker under den tiden...
Nu tänker jag mer framåt igen!
Emaria: Ja det är just det...tid som bara försvinner. Alla planer man hade hunnit göra upp i huvudet.... jag såg så fram emot mars...
Saffron: Ja, det kommer nog gå upp och ner ett tag men jag tror att man måste tillåta sig att ha dom där dåliga dagarna. Jag hoppas så att vi alla plussar snart igen och får behålla våra små!
Vi hade också försökt länge... 2år+ så det känns inte så kul att ev. behöva vänta så länge igen. Det positiva i det hela är ju att jag iaf kan bli gravid igen...
Är faktiskt lite glad idag. Tog ett grav test i dag och det var negativt. Så alla hormoner från graviditeten är borta. Både jag och mannen är glada för det. 
Och för att punktera jag känner tacksamhet och älskar mina 2 stora barn. Dom såg fram emot ett syskon och även dom blev lite ledsna att det inte gick denna gången. Vi räkna ner på dagarna varje dag då dom fråga när bebisen kommer. Visst kan man ibland känna sig lite nere när nära och kära får barn när man själv gått igenom ett missfal I samma veva..Jag är glada för deras skull..och har grattat dom. Det är ju näst kusiner till mina barn.
Själv mår jag jätte bra nu. Har börjat plugga till kock igen och har 8 veckor kvar nu, har en bra praktik plats på grand hotell. Och trivs jätte bra.
Mannen var klart med nere ett tag, han har inga barn själv, utan är bara plast pappa till mina barn.
Hoppas ni andra mår så bra ni kan
Kramar från mig