Blåsippan84

Äldre 24 Jun 16:53

8747 svar

Någon mer som precis fått mf och vill försöka igen?

Gweny skrev 2014-06-24 16:39:14 följande:

Hej, har idag varit inne på skrapning för ma. känns jättetungt, då vi såg hjärtat slå för 2 veckor sen och vi har försökt i 1 år och plusade först nu.

Troligen är det pga av min underfunktion av sköldkörteln som ställde till det, äter medicin, men hade inte ätit så länge när det hände.

Har sett att ni stöttar varandra fint här för kampen att lyckas igen.

Beklagar ditt ma!! Välkommen till oss. Ett oerhört stöttande gäng av fina tjejer här.

Jag fick nog mitt mf pga för hög medicinering av levaxin, då dr ändrade medicineringen för 4 år sedan och ej kollat upp rutinprover på det sista 3 åren. Nu har jag fått ringa och stöta på massor på vc för att hon ska förstå att det har påverkan på graviditet. Jag borde ju inte vara hennes enda patient i fertil ålder som medicinerar med levaxin!! Gahh. Hon har nu sista månaderna bara tittat på referensvärdet och sagt att det är ok fast det är ej ok för en grav. Till sist ringde hon bakjouren på kk och nu verkar hon lärt sig. Jag ska ta nya prover om 2 mån. Nu är de ändå ganska ok. Men plussar vi innan dess då ska jag ligga ringa vc på en gång.

Vilken v var du i? Hur ska de följa upp din medicinering? Hur känner mannen din? Kramar

Blåsippan84

Äldre 24 Jun 21:00

#7450

Gweny skrev 2014-06-24 19:04:26 följande:

Tack ska du ha! Verkar tyvärr vanligt att man får kämpa för att få rätt hjälp med prover och koller osv med sitt levaxin, läst andra som berättat med. Jag hade precis fått börja med min, så inte hunnit gå lång tid, men så fort jag plusade ringde jag och läkaren dubblade dosen med en gång, men men....
dock skulle jag fått ta prover var 4e vecka. Vet inte hur det blir nu, ska in och ta nästa vecka, hoppas det ligger bättre än sist. Var skyhögt på senaste, men kunde tydligen berott på att jag precis blivit gravid sa dem. Ska ringa min läkare och se hur dem resonerar frampå nu... hur mycket äter du nu?
Jag har en gynekolog på ett privat ställe, hon verkade bra insatt med sköldkörteln och hur viktigt det var med rätt balans. När det ligger bra för mig, så kan vi börja försöka igen, förmodligen blir det pergotime också, då jag har PCO med. Hann inte börja använda det...

Jag var i slutet av v.7 tror jag när det hände, hade stannat av. Min sambo har tagit det väldigt hårt, just att vi hade sett det lilla hjärtat slå några dagar innan...
jobbigt att stå på ruta 1 igen.

Jag har nu medicinering på 150 ug. Haft den styrkan sedan jag var 18 men efter födelsen av vår son 09 höjde hon då tsh höjdes. Så då åt jag 175ug varannan dag och 150 ug den andra. Hon kollade ej upp proverna mer än ett år efter. Sen har jag fått recept utskrivet. Att jag inte känt mig hyper är nog för jag i flera år detta gått med anemi utan att veta det. För 2 år sedan började jag få sår i mungipor och sveda på tungan. Men kopplade ej ihop det med min trötthet. I sep upptäcktes det av slump att jag hade hb på 80. Efter det försvann trötthet och sveda på 2 v. Så när det var ok började vi skaffa barn och sedan fick vi mf i v 8. Det var när det lade sig som jag började känna mig triggad och sedan bad om prover.

Låt er vara ledsna och sörja! Grät senast förra helgen för dem förbaskade mensen kom. Då var mf i dec och om 1 mån skulle vi haft bebis. Så jag tror det är bra att få gråta om man känner så. Det som inte stjälper stärker. Ni kommer gå starka ur detta och kommer få er efterlängtade bebis!!! Kram

Blåsippan84

Äldre 26 Jun 15:31

#7454

Patricia4 skrev 2014-06-26 14:05:08 följande:

Hej

Vi fick ju missfall den 28 maj och så har jag varit illamående ända sen ÄL . Testade negativt emellan och fick ett nytt men svagt plus i söndags. Säg den lycka som varar , plusset blev inte starkare och nu blöder jag !! Kommer vi aldrig att lyckas? Är så jäkla frustrerad och förbannad!

Kramar till er tjejer!! Funderar många ggr varför det ska vara så svårt

Blåsippan84

Äldre 29 Jun 09:05

#7480

Tinnis skrev 2014-06-29 08:50:46 följande:

Var igår på min systersons dop. Det kändes som att vara på en begravning. Jag får så fruktansvärt dåligt samvete för att jag satt där på första tagen och var gråtfärdig nästan hela tiden. Förstår inte varför jag ska känna såhär. Bor hos föräldrarna nu och det gör min syster och hennes nya familj också. Det går jättebra och hennes pojke är så söt.

Men det är alla tankar på vad som kunde varit. Att jag skulle fått min första jag också om två veckor. Att brorsan får sin första om fem veckor. Men jag står där med en platt mage och dessutom en äggstock mindre än alla andra och väntar på att ärren från operationen ska läka.

Helt misslyckad.

Åh vad jag vill krama om dig!! Tror inte någon tycker du är konstig med sådana tankar efter vad du gått igenom! Klart du är glad för dina nära och kära. Men din saknad och efter op gör det ännu mer påmind när du ser bebisen och magen! Många kramar

Blåsippan84

Äldre 29 Jun 09:09

#7481

Anonym (A:s mamma) skrev 2014-06-27 21:23:45 följande:

Hej allihop!

Fick missfall nu i eftermiddags då jag var med sonen på Vårdcentralen. Dom sa att jag inte behöver in på sjukhuset, utan kroppen sköter det här själv. Vet inte riktigt vilken vecka jag är i, men jag hade ÄL 20-21 maj. Hade ingen mens innan eftersom jag gjorde abort den 22/4 pga inte livsdugligt foster (var då i v.20+5)

Har iallafall ringt och sjukskrivit mig från jobbet, vete tusan hur man orkar gå vidare. Har haft MF -08 då var jag i v.10. Det tog 5 år att få lilla A, våran glädje...vet inte om jag orkat leva/fungera utan honom.

Så fruktansvärt!! detta måste vara jätte tungt för er! Om jag hade gått igenom det du varit med om så skulle jag nog be om att få prata med någon kurator på gyn. Måste varit super tufft med en sån sen abort och sedan mf nu.

Många kramar!!

Blåsippan84

Äldre 29 Jun 19:26

#7485

Äl tider. Varit hos min pappa och vi lyckades få till det i fre och lör. Tog äl test när vi kon hem ikväll och det är positivt. Nu ringde dock min syster och började bråka med mig så nu är jag inte sugen på att få till det ikväll. Bara upprörd. Gahh. Aja. Hoppas någon spermie överlevt helgens aktivitet .

Blåsippan84

Äldre 30 Jun 18:49

#7489

karro 2014 skrev 2014-06-30 18:30:48 följande:

Äntligen är blödningarna från mitt ma slut.. Vart väldigt långvarigt som hållt i sig från den 6/5 - 20/7 med blödningar uppehåll i 6 dagar o så kom blödningen tillbaka.. Men i torsdags tog min blödning slut och igår hade jag äl som jag såg på flytningarna + positivt äl-test.. Kommer min mens att komma om ca 2 veckor nu då eftersom jag haft min äl precis, eller dröjer det längre tid? Tänker eftersom äl kommit igång... Kan någon vänlig skäl dela med sig av hur det gick till för er?

För mig fick jag mens 2 v efter äl. Hoppade igång fort men hade mf i v 8. Kanske går snabbare när det är tidigt? Men har du äl så borde ju mensen komma 2v efter :)

Blåsippan84

Äldre 1 Jul 08:48

#7497

Cayenna skrev 2014-06-22 08:00:44 följande:

Glömde skriva att jag tror man ska testa på bim och i sådana fall så slutar man med krämen fram till nån dag efter nästa ägglossning.

Hur går det med äl? Hade i sön men ej orkat haft sex sedan lör. Varit mkt annat. Nu har jag, till nästa mån, funderingar kring krämen. Vad heter den nu igen

. Är lite osäker att den ska rubba menscykeln å så? Men det ska den ej? Många frågor, hehe

Blåsippan84

Äldre 2 Jul 07:47

#7506

Solros78 skrev 2014-07-02 07:14:07 följande:

Åh var är min äl! Negativt test idag också, det kändes väldigt otippat. Mycket flytningar både måndag och tisdag och också ont i sidan. Förstår inte hur långt i förväg det kan ske. Dock gick det åt skogen att ha sex igår så jag hoppas att äl verkligen kommer men inte förrän imorgon trots allt så vi hinner nytt försök ikväll...

Brukar den alltid komma samma dag med någon dags skillnad? Om flytningarna är där så kommer den säkert snart:). Ja det är jobbigt detta att pricka in sexet mån efter mån :/. Hoppas ni för till det ikväll:)!!

Blåsippan84

Äldre 3 Jul 16:15

#7534

Anonym (maggan) skrev 2014-07-02 23:29:05 följande:

Hej! Här är en till som precis fått missfall. Jag fick en liten liten blödning med små klumpar i vecka 14, åkte då in för en undersökning och allt såg bra ut och ingen blödning kunde hittas, pustar ut och åker hem! Fortsätter ha lite små blödningar till och från under dagarna. Men det är ju ingenting tänker jag för allt såg ju bra ut och jag skulle bara höra av mig till sjukhuset igen om det kom en stor blödning eller om jag fick någon smärta. Jag går in i vecka 15, ja allt är som vanligt och man ser fram emot UL som man har om tre veckor, började fundera på om det är tjej eller kille, oj va man kan vara lycklig!

Men i måndags så fick vi inte ha kvar vårat lillhjärta längre. Och nu saknar jag någon som jag aldrig träffat, oerhört mycket. Ja ni som gått igenom det vet ju hur det känns, hjärtat bara värker!

Nu ska jag vänta i 6 veckor på återbesök, innan det råder dom att inte försöka igen. Ja klart man måste läka, men just nu känns 6 veckor som en evighet.. Jag vill redan nu bli gravid igen, är det fel av mig? Känns fel att ersätta det som varit..
Hur ska man hantera denna sorg och saknad? För mindre än en vecka sen så hade man hela livet man drömt om framför sig, på mindre än tio minuter så tas det ifrån en. Ja, då ska man börja om, men hur.. Ja hur gör man? Om 6 veckor försöker vi igen men hur ska alla dessa sår läka..

Beklagar och skickar styrkekramar till alla er andra som varit med om detta fruktansvärda!

Välkommen, dessvärre:(. Kan förstå att det måste vara skit tufft när du sett pyret och gått förbi de där magiska v12 som störst risk för mf. Förstår att ens planer bara rasar!

Om läkaren sagt 6 v, ta de v och försök läka både fysiskt och psykiskt. Det är tufft mentalt att gå igenom mf, även om mitt "bara" skedde i v 8. Men om 3 v skulle det vara bf. Sitter nu här med tom mage. Första 3 dagarna efter mf grät jag varje dag. Sen gick det längre och längre mellan tårarna. Men de kan fortfarande komma. Nu på sommaren tittar jag med avund på alla stora magar. "Skulle varit jag". Grät senast när mensen kom. Annars accepterar jag detta. Men kommer troligen gråta lite extra vid nästa BIM då vi skulle fått vår bebis.

Hur länge har ni försökt? Kramar

Någon mer som precis fått mf och vill försöka igen?

INNEHÅLL