Pappor olämliga för små barn??

Eftersom barnet har sin mamma OCH sina syskon där hen bor nu så tror jag det kan vara svårt att i dagsläget få mer än det vanliga varannan helg-umgänget eller den utformning ni har nu. Mamman har varit den viktigaste personen i barnets liv och syskon är något som anses vara viktigt. Om barnet är mer hos dig så vinner det i form av kontakt med dig men förlorar viss kontakt med både mamman och syskonen och barnet förlorar kontinuitet vilket är en viktig punkt i en domstols utredning av vårdnad.

Jag har oerhört svårt att se att de skulle döma till ett växelvis boende för ett så litet barn och det handlar inte om att du skulle vara en dålig förälder. det finns en ganska stark praxis när det gäller så små barn. Dessutom delar man oerhört sällan på syskon.

Här kan man också fråga om det verkligen är till barnets bästa att du stämmer henne? Det har snarare visat sig att de som varit i rättstvist med varandra samarbetar sämre. Sämre samarbete i sin tur kan göra det ännu mer olämpligt med växelvis boende och gemensam vårdnad.

Jag skulle börja vägen med att försöka komma överens med henne, Jobba på relationen till mamman och i sista instans be om att få gå i samarbetssamtal med den genuina viljan att ni ska vara bra föräldrar tillsammans. Jag är övertygad om att du har bättre chanser då.

Fan det är faktiskt otroligt viktigt för barnet att föräldrarna är hyfsat sams. Har man föräldrar som inte ens fattar sådana basics så är nog ens barndom rätt rökt oavsett.

Alltså jag vill att min dotter ska få det så bra som möjligt. Att mamma och pappa kan prata som folk och kunna kompromissa om saker å ting! för hennes bästa!! 

Jag menar bo med barn i ett rum å kök på tredje våningen mitt i stan och långa och sena dagar på dagis. alt vara mera hos sin pappa mera stort hus med eget rum å stor trädgård att leka i,och har sin storebror här.
 

Ett tips här är att tänka och agera i sakfrågan och inte gräva ner dig i bitterhet och agg mot mamman, jag förstår precis hur du vill ha det, med två engagerade och samarbetsvilliga föräldrar som kommer väl överens och sätter barnet främst, så vill nog alla separerade föräldrar ha det, men det kräver att båda jobbar för det, en kan inte göra det ensam och går det inte så får man göra det näst bästa.
Se till att man själv agerar utifrån sin vision, det är det enda man kan göra.
Så ställ krav på mamman, du behöver inte gå på tå för henne, du har samma rätt som hon har, och lyssnar hon inte så använd samhällets resurser.
Men var noga med att skilja på vad som är i barnets bästa och vad som är dina egna känslor inför den här människan.
Det är viktigt att aldrig tappa fokuset i för vem du gör det här främst, det är för ditt barn, för ditt barn har rätt till sina båda föräldrar.
Resten är sekundärt.      

Dra det till tinget.
Finns ingen anledning att du inte skulle få växelvis vårdnad.
Min man hade det med sitt barn from ett år.
De blrjade med varannan/var tredje dag några månader sedan varannan vecka.
Barnet kom aldrig riktigt till ro med vardnnan dag.
Innan dess delade de på föräldraledigheten ett hdlvår var.