Hej! Jag har BIM nu på söndag (10/3) och hela den här veckan har det känts som det varit "aktivitet" i tjejmagen och så är jag mycket mer slö & lat av mig än vad jag brukar vara. Har dessutom fått ett gäng finnar i ansiktet - vilket jag aldrig annars brukar ha - och drömmer både mycket och konstiga drömmar om nätterna. Vet inte helt om de två sistnämnda sakerna är solklara symptom, men det är vad som dykt upp sedan i måndags iaf. 
Nja...har inte haft så mkt känningar i brösten...men det kan ila till i dem någon gång emellanåt, sedan känns de varmare på något märkligt sätt. Ok, de kanske blivit liiiiite mer fylliga också. Orolig mage är i varje fall något som jag också märkt av och dessutom svullnar den upp en del lite nu och då...är det något som du också känner igen? Jodå...snart söndag morgon och då är jag redo med en testkasett i högsta hugg! 
Jo! Glömde ju att nu i em sov jag någon timme innan jag skulle iväg och kolla en teaterföreställning och när jag rest mig så kan jag säga att både yrsel och lite illamående gjorde mig uppmärksam på sin existens...då stärktes mina aningar om hur läget kan vara ganska rejält faktiskt, men tidigast på söndag får man veta... Förra gången jag var gravid testade jag på BIM -1 och har faktiskt aldrig sett ett mer negativt test...så säkert är aldrig ett negativt test förrän tant röd kommer på besök...
Nänä...håll uppe hoppet nu! Det går upp och ner med symptomen, ibland känns det mer och ibland känns det mindre! Det av symptomen som märks mest för mig är molvärken...känns som en blandning av träningsvärk också (fast jag gjort noll sit-ups). Annars är väl läget oförändrat här på min front.
Härligt! Då är vi på banan igen! Gäller bara att mota bort det där testnings-monstret som anfaller ibland...fast jag kan ju erkänna att det tog överhanden på mig i morse....jag testade! Negativt så klart, men förra gången när jag var gravid och testade på BIM -1 var det så mycket negativt som det kunde, så jag är nog en sådan här låghormonare som inte får ett plus förrän efter BIM. Nu blir det nog test på måndag morgon då jag är på BIM +1....får se om det är någon tillstymmelse till plus då.
Hur går det med dina symptom Tigrinna? Är de kvar? Själv är jag förpassad till "Limbo-land" in the middle of nowhere.... Inget plus och ingen mens...men det kan ju kanske vara ett sätt för mig att lära mig släppa min kontroll som jag brukar hålla stenhårt i Det som däremot kvarstår är mina symptom, vilket ju är positivt! Har pratat med läkaren och hen föreslog själv att jag kunde få progesteron om jag ville...det var ju det som jag skulle be om Kan ju hjälpa en att behålla en graviditet... men det tar jag alltså om jag är gravid. Är jag kvar i Limbo-land på fredag ska jag få gå och ta ett blodprov för att få ett säkrare besked. Så nu känner jag mig nöjd så här långt iaf
Hehe...nope, blir inget testade här inte förrän på torsdag eller fredag... Finns viss risk för testningsmani på mig och därför är jag hård mot mig själv och sätter stopp fram till en viss dag Lite småmysigt faktiskt att vara i Limbo-land helt utan kontroll (säger jag som är lite av kontrollfreak...) 
Minis13: Den där inställningen har jag också hört, eller känt av i luften mellan raderna, på olika håll i sjukvården. Mitt tips är att på något sätt stänga in dig med ditt hopp i din egen lilla bubbla när någon säger något sådant...det är typ det som jag gör. De får prata bäst de vill, men det SKA lyckas med en graviditet till slut...det är mitt mantra! Den läkaren jag pratade med idag sa ju också när jag träffade hen första gången att det här med åldern kan ju ställa till problem, men som tur är låt det annorlunda idag. Jag tycker absolut du ska vända dig till någon annan om du har möjlighet och en kontroll är ju bra att göra!
Välkommen hit kossann! Roligt om vi skulle bli några som kan följas åt här inne Jodå, den välkända molvärken jobbar på för fullt här också...för mig är det mest på em och kvällar den märks mer. Undrar om det brukar vara så eller om det där är individuellt?
Vill bara berätta att tant röd kom igår, men jag är inte alls ledsen för det. Min kille och jag sa ju faktiskt att vi skulle vänta en mens innan vi provar igen. Har ju haft två MF på drygt två månader och på något sätt kände jag att min kropp nog behöver hämta andan från att vara gravid några veckor....MEN mitt psyke vill något heeeeeelt annat I måndags pratade jag med en läkare som tidigare skrivit ut Pergotime till mig (som jag ännu inte haft chans att prova, vilket jag kan göra nu...om jag vågar...) och nu har jag också progesteron-tabletter som väntar på mig inne på Apoteket...de tar jag så fort jag får plus nästa gång, hoppas att detta hjälper till att behålla en ny graviditet. Så det finns hopp om livet här på mitt håll och det kan nog bli ett glas vin ikväll - det är ju ändå lille-lördag idag Så mina symptom var nog "bara" PMS eller också var det ett galet tidigt MF. Inväntar med spänning besked från er andra här inne och hoppas det blir PLUS!!!