vad vill ni att era barn ska ha möjlighet till?

Du missar hela poängen.

Läxor ska inte ersätta arbetet i skolan. Det ska komplettera, vara extra, utöver. Först läser man så lång tid i skolan som timplan, schema och rutiner tillåter. Sedan läser man en kvart hemma UTÖVER det. Först tränar man tabeller en stund i skolan, en så lång stund som timplan, schema, rutiner, ork och motivation tillåter. Sedan tränar man en stund hemma, en stund EXTRA. 

Ja. Det finns exempelvis massor med forskning som visar att ju mer man läser desto bättre läsare blir man. 
I början av läsinlärningen läser de allra flesta högt och bäst effekt får man om en vuxen lyssnar, stöttar och kanske hjälper med svåra ord.
 
Är du lågstadielärare? Det verkar inte så, om du tror att hemarbete inte alls lönar sig. Jag kan berätta att det är en praktisk omöjlighet att en lärare ska hinna läsa en kvart med varje barn varje dag. Hur engagerad och  kompetent man än är. En kvart per barn i en klass med 20 elever innebär att läraren behöver lägga fem timmar per dag på att läsa med eleverna, fem timmar på BARA att lyssna på läsning. En skoldag på lågstadiet är i regel kortare än fem timmar (om man räknar bort raster, lunch osv) så redan där faller allt på sin egen orimlighet. Och lägger man all tid på att lyssna på läsning finns ju ingen tid att leda andra lektioner i andra ämnen.

I den bästa av världar, där varje klass hade fem lärare, så kanske man hann läsa en kvart om dagen med varje barn. Men nu ser världen ut som den gör och då måste vi ju förhålla oss till de förutsättningar vi fått.

Det är ju precis det jag säger. FÖRST gör man arbetet i skolan. Sedan gör man en EXTRA gång hemma. Det blir alltså MER träning. Hur kan du tro att MER träning inte alls har betydelse? Man kan träna mer i skolan också, men då kostar det pengar för samhället för då krävs fler lärare. Och kanske en annan struktur i skolan om barnen ska orka med längre dagar. Och den stukturen - ändamålsenliga lokaler, kloka IT-lösningar, material att jobba praktiskt med, studiebesök, fler fritidspedagoger som kan rastvakta och lösa konflikter, administrativ personal, vaktmästare - kostar också mycket pengar.
  
För övrigt finns en del träning som faktiskt kan vara mer effektiv hemma. Det tydligaste exemplet är högläsning för en vuxen.Ska man bli en bra läsare måste man läsa mycket och i början utvecklas de flesta mest av att läsa högt för en vuxen. Ska man läsa ungefär en kvart med varje barn tar det en ensam lärare fem timmar att läsa med en klass på 20 elever (och det är en rätt liten klass det) och den tiden finns helt enkelt inte. Skoldagen är i sig kortare än fem timmar om man räknar bort lunch och rast, så det GÅR INTE att läsa individuellt en kvart med varje barn varje dag.

Jag är för övrigt inte ledig när jag slutar på pappret. Samma gäller ungefär halva bekanstapskretsen. De flesta med akademiska yrken jobbar lite flytande och då och då blir det en stund på kvällar eller helger. Precis som för alla vuxna som studerar, vill ta körkort eller lära sig spanska. Eller bara bli duktigare inom sitt yrke - man läser facktidningar, någon forskningsrapport, surfar på yrkesrelaterade bloggar och liknande.

Det du säger är alltså att studier är meningslös slösa förbränning betyg.... men stämmer det verkligen..... kan man klarar och tentor bra bara genom tiden skolan och aldrig ta med en bike hem? Jag tror intendent. De ungdomar Jagger med mycket bra betyg, genomgående G ser jag inte som bra betyg, dessa ungdomar studerar mycket hemma. De ungdomarnas känner som inte studerar på sin fritid har dåligabetyg, eller högst G. Detsamma gällde när jag gick i skolan, de med bra betyg pluggade faktiskt.

Mandelblomma Glöm inlägget ovan, det Örebro bara jag som har svårt med min iPad...... Det du säger är att studier är meningslösa för bättre betyg, men stämmer det verkligen. Klarar man tentor och prov bara genom tiden i skolan? De ungdomar jag känner med bra betyg pluggar och de som inte pluggar har dåliga betyg. Precis som när jag själv gick i skolan. De som läser högre utbildningar på universitetet har pluggat på gymnasiet. Jag har nästan aldrig träffat någon på en högre utbildning sim aldrig pluggat hemma för att befästa sina kunskaper...... var träffar du alla ungdomar med MVG som inte pluggar?

Men hur menar du d, rent praktiskt, att varje barn ska få individuell lästräning dagligen med en vuxen?

Jag vet inte om de klarar det.... det beror ju på hur stor sadel av deras elever dom väljer och klarar högre studier jämfört med skolor där barn studerar mer. Dessutom är det inte säkert att inte barn studerar för att skolan är läxfri.... var som behöver ju mer tid och vi ger den till honom hemma, fast skolan är så gott som läxfri. Så han är duktig fast han inte skulle varit det och lurar därmed statistiken.. hans kusin gick ut denna rökfria skola med strålande betyg..... men han har pluggat vill jag lova, fast på eget initiativ eftersom skolan är så gott som läfri

Jag vet, sorry, klarar inte denna iPad.... :-/ Förstår att det inte är förbjudet.... men jag är fortfarande övertygad om att temastudier krävs för de bästa betygen. Och för mig är det lättare om läxorna kommit från skolan än att jag själv måste hitta på dem som nu.

Summa summarum så är skolan anpassad för barn som har lätt att planera och strukturera sin egen tid. 

DET tycker jag är ett allmänt problem i skolan. Många skolor ger barn för stor frihet att själva planera vad de ska göra, och det är rätt taskigt mot små barn. Deras hjärnor funkar inte så, det passar bara för den minoritet som har en begåvning inom området och för de barn som har möjlighet att få mycket stöd hemifrån.

Precis som läxor gynnar de barn som har studiemotiverade, välutbildade föräldrar som kan hjälpa dem med läxorna. Och precis som läxor gynnar begåvade barn som lätt rasslar igenom dem.

Vi kommer aldrig att komma ifrån att smarta barn har lättare för sig i skolan, men vi kan försöka konstruera skolan så att den stöttar de barn som har svårt att strukturera sig (eftersom yttre struktur gynnar alla barn, så länge man inte förväxlar det med kadaverdisciplin) och försöka ge de barn som inte har föräldrar som stöttar dem i skolarbetet alternativa möjligheter att få hjälp, som tex läxhjälp i skolans lokaler. 

Fast egentligen så tycker bag att det som mandelblomma beskriver inte låter som en läxfri skola utan mer som en skola fri från traditionella läxor men där tanken ändå är att man ska öva hemma men inte på samma sätt som i att "räkna talen på sidan 17". Enligt min mening så är skolan, oavsett om den är med eller utan läxor, anpassad för medeleleven. För de som har svårt för sig kan läxorna bli ett hinder som gör att de hamnar ännu mer efter och för de som har lätt för sig så blir allt för lätt och man får svårt att kämpa lite. Jag var själv en sådan som hade väldigt lätt att lära och gjorde i princip inte en enda läxa under hela skoltiden för att jag helt enkelt inte behövde. Jag är för läxor av just den anledningen. När jag började på universitetet så hade jag noll disciplin och klarade inte av att sitta med saker som jag bedömde som tråkiga. Läste tex matte och fysik parallellt och klarade inte av att sitta med fysiken som jag tyckte var tråkig utan ägnade mig bara åt matten som jag tyckte var kul. Var först efter flera år på universitetet som jag kom över tröskeln att lära mig även om saker som jag inte bedömde som kul. Men läxorna måste bli bättre anpassade efter eleven och de som inte kan få hjälp hemma och har svårt för sig måste få möjlighet till hjälp i skolan.

Om det finns vuxna nog att läsa en kvart med alla elever varje dag så är det en OVANLIGT resursstark skola och den kan nog inte jämföras med vanliga skolor med vanliga förutsättningar. Tyvärr. Ska alla elever i ettan och tvåan läsa högt i 15 minuter varje dag innebär det på min avdelning 50 barn x 15 minuter. Det är 12,5 extra pedagogtimmar per dag som ska in i verksamheten, 1,5 vuxna extra alltså på två klasser. Det är en utopi med den ekonomi som de allra flesta skolor har.

Och här förstår jag att vi är väldigt olika, men jag skulle hellre se att den 1,5 vuxna ägnade sig åt andra saker än lästräning om det mot förmodan anställdes fler på fritids. Jag vill att de vuxna på fritids ska arbeta med gruppen på olika sätt (svårt att arbeta "med gruppen" hemma då vi inte är en lika stor grupp hemma) - lekar, ta ordentlig tid att lösa konflikter, att de bara finns där och hinner prata med barnen, spelar spel, går till skogen, låter barnen arbeta med lera och tyg, har tid att organisera bakning och målning. Jag vill att barnen ska få uppleva roliga saker i grupp (hemma kan jag inte erbjuda en grupp på samma sätt), som att sätta upp teaterföreställningar, åka skridskor, bygga kojor i skogen och liknande.

Lästräning är enkelt att lösa hemma, konfliktträning i grupp eller sätta upp Luciaföreställning för pubilk är svårare.   

Men så är det ju med ALLT. Man kan göra jämförelser med exempelvis sjukvård eller habilitering om man vill:

Exempel 1: Barn med CP-skador får träffa sjukgymnast då och då, men större delen av den dagliga träningen faller på föräldrarna. Det är ju också jätteorättvist, för alla föräldrar till CP-skadade tränar inte sina barn tillräckligt. Ska vi då förbjuda sjukgymnaster att ge program för hemträning? Ribban ska sättas efter de med sämst förutsättningar, så barnen får bara träna med sjukgymnasten och absolut inte hemma. För den intresserade föräldern finns böcker att läsa på egen hand.

Exempel 2: Barn med diabetes får bättre förutsättningar att klara sin sjukdom om föräldrarna är intresserade av och kapabla att laga vettig mat. Men alla är inte det... Ska vi då sluta erbjuda dietistkontakt till familjer med diabetessjuka barn? Info finns ju på nätet för den som vill. Ribban ska ju sättas efter de med sämst förutsättningar.

Exempel 3: Barn med autismspektrumstörningar och deras familjer kan få mycket hjälp via habiliteringen. Hjälpmedel, kuratorstöd, utbildning, träning. Men alla barn med autismspektrumstörningar blir ju inte ens utredda, för alla föräldrar vill inte det. Det innebär att barn med likartad problematik kan få oerhört olika hjälp beroende på föräldrarnas förmåga och/eller vilja. Med ribban efter de med sämst förutsättningar ska ju ingen få hjälp, så vi lägger ner allt vad habilitering heter. Man kan ju för jösse namn googla och skriva ut atriklar om man är intresserad!

Vill vi ha det så? Ribban efter de med sämst förutsättningar? 
Eller är det bara utbildning som inte är viktigt? 
Varför är det i så fall skillnad på CP.skadades möjlighet att öka rörelseförmågan och en 8-årings möjlighet att öka läsförmågan?
Eller är det så att lärare är lite lägre samhällsklass än hälso- och sjukvårdspersonal, så lärarna får göra sitt eget skitjobb (utbilda) men hälso- och sjukvårdspersonal är kvalificerade nog att delegera träning till hemmen? 

Jag vet att det är lite småelaka frågor och de är inte riktade till dig mandelblomman, utan till hela samhällsdebatten. Ingenting får vara orättvist, allt ska vara prick lika, men det verkar mest bara gälla skolan och när barn växer upp under olika förhållanden är allt i huvudsak skolans fel. Skolan ska inte be om matsäck, för alla föräldrar kan inte fixa det. Istället för att ta ansvar och hjälpa barnen på riktigt, genom att stötta deras familjer så att de fungerar, sviker man barnen genom att inte hjälpa familjerna och ger istället skolan en omöjlig uppgift: att utjämna skillnaden mellan barn från fungerande familjer och barn från dysfunktionella med hjälp av ett matsäckspaket (!)
(Nu är jag inte intresserad av att diskutera matsäckar, men exakt samma resonemang kan föras på läxor. Jag är inte emot att skolan fixar matsäck, det kan vara praktiskt, men debatten bakom är jätteskrämmande. Istället för att rikta in såg på varför föräldrar inte kan ordna matsäck lägger man ansvaret på skolan.)

Skolan kan inte utjämna de olikheter som finns, skolan kan bara (med rätt resurser!) ge alla elever möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.

Fast får man inte mindre chans om man inte har föräldrar som stöttar som du skriver och inte ens läxor. Då har ju många barn inget alls att gå på.....

Vi tycker olika helt enkelt.

Jag vill att barn och ungdomar ska ges möjlighet att utvecklas optimalt, jag vill ha en befolkning som har goda kunskaper om samhället, hög läsförståelse, god kompetens att klara yrkesliv så väl som privatliv och förstår sig på både bruksanvisningar på engelska och räntesatser.

Jag vill inte ha ett samhälle där vi sätter ribban efter de med sämst förutsättningar. Jag är dessutom överygad om att barn till missbrukare inte får ett bättre liv av att deras kamrater får en sämre läsutveckling. Tvärt om - en välutbildad befolkning mår sannolikt bättre, kan starta mer företag, driva dem klokare, fatta förståndigare privatekonomiska beslut och på det stora hela generera mer inkomster till staten som därmed får mer resurser att hjälpa de på riktigt utsatta människorna. 

Och jag tror inte att barn till lyckliga medelsvenssons får ett bättre liv av att deras föräldrar slipper ta ansvar. För någonstans tror jag att debattens kärna är just det - bortskämda svenssons som inte vill ta ansvar. För det är sällan, sällan som nysvenskar eller analfabeter klagar på att deras barn får läxor. De som gnäller mest på läxor är enligt min erfarenhet medelklass-svenskar som anser sig ha tid att blogga, renovera och låta barnen ha tre fritidsaktiviteter var, men däremot inte "hinner" läsa en kvart om dagen med sitt barn. Men det är ju mer PK att hävda att det är synd om barn till invandrare än att erkänna att man själv hellre bloggar än läser med sitt barn.

Men det finns ju ett mellanläge. Man kan hinna med en "basnivå" i skolan och sedan komplettera med visst hemarbete. Alltså ge alla barn en bra utbildning i skolan, men ändå vara ärlig med det faktum att den som tränar mer oftast bli ännu duktigare och erbjuda uppgifter för träning hemma. Läxor behöver inte vara utformade så att lektionerna är beroende av att man gjort läxan, en läxa kan ju lika gärna vara upplagd så att den som gör den sannolikt blir duktigare och den som inte gör den klarar sig bra ändå (men blir kanske inte riktigt lika duktig).

Och du är säker på att det räcker. Att det alltås är bättre att vissa föräldrar, som du, utmanar sina barn hemma. Medan barn till föräldrar som inte är intresserade inte får denna utmaning. Hade de haft utmaningen i läxa hade de ju haft en chans att göra den, men att som barn hitta på en utmaning själv är ju lite väl svårt....

varför har du valt att utmana dina barn extra, du skrev något om det högre upp? varför räcker inte basutbudet för dina barn?