Ger upp nu.

Tråkigt att höra då jag anar att den här oron förstört lite utav nöjet med att vara gravid. Finns det något sätt du kan överklaga beslutet så gör det direkt. Hoppas allt löser sig för dig. Och om det så är en liiiiiiten klen tröst så ville jag promt ha kejsarsnitt fram till den dagen jag fick reda på att jag var gravid. Ångrar inte en sekund att jag födde vaginalt. Mådde mycket bättre efteråt än vad samtliga vänner som fått kejsarsnitt gjort. Men som sagt, en klen tröst kanske...

Tack för ditt svar Känns bara så hopplöst allting!!
Vet att vaginala förlossningar kan gå jättebra, kul att du inte ångra dig och hade en bra upplevelse.
Men en oro och rädsla är ju tyvärr inte alltid rationell och logisk...... :(
Jag vill ju att graviditeten ska handla om annat än detta och kunna fokusera på mitt barn :)
Vad fick dig att ändra dig till vaginalt?

Så olika det kan va, bor själv i Stockholm o hade en traumatisk förlossning med min son som slutade i urakutkeisarsnitt, nu ska jag snart födda mitt andra barn och får stöd pga min förlossningräddsla, men till skillnad från dig är jag livrädd för att snittas!! Vill aldrig behöva göra det igen, jag satsar på vaginal förlossning trots att läkarna rekommenderar gärna planerad kejsarsnitt, har varit med både syster och svägerska när de födde barn vaginalt och det var helt fantastisk hur bra det blev :) tycker ändå att du borde få den stöd och trygghet du behöver! All lycka till dig o en stor grattis för ditt barn som kommer, det är värd allt man går igenom till slut! Kramar.

Men ett ur akut kejsarsnitt är jag mer rädd för än en vaginal förlossning..
I min familj har fem av de närmsta slutat med urakut/akut kejsarsnitt vilket 10 procent gör av de påbörjade förlossningarna...
Tror inte att ett planerat kejsarsnitt är lika dramatiskt som ett ur akut är..

Tack så mycket för svaret och lycka till med förlossningen :)

Ska jag vara helt ärlig har jag inte den blekaste. Jag var livrädd innan och så fort jag blev med barn svängde det totalt. Fick någon konstig, kan andra då ska fan även jag-känsla som tog över helt. Det blev prat om vändningsförsök och kejsarsnitt i slutet men jag hade tur att dottern vände på sig själv till slut. 

Nu när jag väntar barn nummer två har jag ju självklart tänkt tanken OM man fick välja helt fritt. Enda fördelen jag kan se med ett kejsarsnitt är att man vet exakt när barnet kommer och man slipper värkarna innan...

Ett kjejsarsnitt är ingen liten fjuttig operation. Det är inget man bör välja eller ska få välja för att man är rädd. Det tycker inte jag. Det är nåt man ska göra för att man MÅSTE. Det kostar pengar och tar en massa resurser från sjukhusen.
 Du måste lita på att din kropp klarar detta.
Är det ditt första barn? Då vet du ju inte hur det är att föda eller hur? Då får du ju försöka lösa problemet och rädslan istället. En av mina närmaste vänner är barnmorska och här är en bok hon tipsar om. Hon har fått massa positiv feedback för att hon ger så bra råd, som härstammar från denna boken.

www.junoprofylax.se/sida2.html

Jag kan trösta dej med att jag har förlossningsskräck och är världens vekaste när det gäller smärta. Väntar mitt andra barn och är räddare än förra gången. Men jag tror verkligen att detta är det bästa sättet och har gett mej fan på att klara det. Tre veckor kvar till bf och det börjar lugna sig. Till slut vet hela du att det finns EN uppgift som du ska fixa och kommer att fixa.

Tack för ditt svar:)

Alla är vi olika och vad skönt för dig att du känner så att du gett dig fan på att klara det! :)

Synd att du tycker att vi som vill kunna välja pågrund av rädsla tar pengar från vården. Hur ser du på folk som röker/ är överviktiga med mera. Ska de nekas vård för att "de tar pengar från vården"?

Ja, kejsarsnitt är en operation men det finns risker med både vaginalt och kejsarsnitt.

"Riskökningen vid kejsarsnitt tycktes vara markant, men det måste framhållas att det rör sig om ovanliga komplikationer (mindre än 2 per 1000 kejsarsnittsförlösta kvinnor). Det finns alltså ingen anledning att oroa den enskilda kvinnan, även om förlossningsvårdspersonal, mot bakgrund av en ökande kejsarsnittsfrekvens, bör vara medveten om riskökningen för allvarliga tromboemboliska komplikationer."
Källa: www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-112-3

Kan jämföras med den nya rapporten angående risker för vaginala förlossningar, procenten är lite högre..
Källa: www.sahlgrenska.se/sv/SU/Aktuellt/Nyheter/suNytt/Okad-risk-for-backenbottenskador-efter-vaginal-forlossning/

Det handlar ju inte bara om pengar. Det handlar ju även om att man tar resurser från ett ställe så det kanske inte räcker till ett annat. Jag kanske tycker attt det är viktigare att min kompis som har svår epilepsi får kjejsarsnitt än att min andra kompis som är rädd får det. Kanske är det därför du fått nej, för att det inte finns resurser mer än till dem som inte har något val?
Sen va det inte min tanke att det ekonomiska skulle ligga i fokus i mitt inlägg, utan att man måste ändra tankesättet, precis som i mycket annat i livet. Och att ett kjejsarsnitt kan dra med sig så mycket mer. Det är ju inte bara att "boka ett snitt".Jag har vänner där ärret öppnat sig när de varit gravida med nästa barn och det gick inte bra.

Se det som en träning inför föräldraskapet, att sätta dej själv åt sidan för någon annan, alltså barnet.
Men jag förstår dej på det sättet att skulle dom komma till mej o säga att jag måste snittas så skulle jag nog gråta och skrika och vägra in i det sista.

Överviktiga och rökare bör få terapihjälp först i alla lägen. Det hoppas jag att du också har fått. Sen beror det ju på vad vi pratar om för vård. Om det är direktrelaterat eller bara spekulationer vad det KAN bero på . Jag har tänkt på det men är inte helt övertygad. Magsäcksoperation tex är något jag tycker att man får alldeles för lätt.

Enligt en läkare på MVC som jag träffade i höstas så är vaginala förlossningar dyrare. Jag trodde själv att det var tvärtom. Var helt säker (mycket på grund av vad jag hört folk skriva här på familjeliv) på att det är svårt att få beviljade kejsarsnitt på grund av kostnadsfrågan. Men enligt läkaren så handlar det hela om att det är större risker för barnet då de föds genom snitt.

TS, jag hoppas att det löser sig för dig! Antingen att du får överklaga eller att du hittar ditt "jävlar anamma". Jag är själv väldigt orolig inför förlossningen, dock tycker jag att  valet mellan snitt och vaginal förlossning är detsamma som att välja mellan pest eller kolera. 

Har du funderat på att ta hjälp av en doula? 

En doula är en kvinna som har erfarenhet av förlossningar och är utbildad i att ge stöd och information till den födande kvinnan och hennes partner under graviditet, förlossning och den den närmaste tiden efter. Man träffar sin doula vid ett par tillfällen innan förlossningen och pratar om föräldrarnas tankar och eventuella rädslor inför förlossningen och vad man kan göra för att lindra dem! Jag själv har följt förlossningsrädda kvinnor från att de har varit övertygade om att de vill föda med kejsarsnitt till att ha vågat föda vaginalt. Det har varit en oerhört stärkande upplevelse för dem! Att känna sig trygg under förlossningen är A och O! En doula finns där hela tiden med sin erfarenhet, sitt stora hjärta, stora öron och sina varma händer! 

På ODIS hemsida, Organisationen för Doulor och förlossningspedagoger i Sverige, kan du hitta doulor i din närhet! www.doula.nu
Där kan du även läsa om den sk doulaeffekten: 

Doulaeffekten

Effekten av en stödjande doula har mätts i flera internationella vetenskapliga studier och visar på mycket goda resultat.

Med en doula minskar:

Antalet kejsarsnitt med 50% Förlossningens längd med 25% Behovet av medicinsk smärtlindring med 30% Önskemål om ryggbedövning/epidural med 60%

Av studierna framgår också att föräldrar som haft stöd av doula är mer delaktiga i förlossningen och känner sig mer tillfreds med sin upplevelse.

("The Doula Book", M H Klaus, J H Kennell & P H Klaus, 2003)
 

Lycka till!!!  Och hör gärna av dig om du har några frågor eller funderingar kring det här med doulastöd!