Ger upp nu.

Tråkigt att höra då jag anar att den här oron förstört lite utav nöjet med att vara gravid. Finns det något sätt du kan överklaga beslutet så gör det direkt. Hoppas allt löser sig för dig. Och om det så är en liiiiiiten klen tröst så ville jag promt ha kejsarsnitt fram till den dagen jag fick reda på att jag var gravid. Ångrar inte en sekund att jag födde vaginalt. Mådde mycket bättre efteråt än vad samtliga vänner som fått kejsarsnitt gjort. Men som sagt, en klen tröst kanske...

Ska jag vara helt ärlig har jag inte den blekaste. Jag var livrädd innan och så fort jag blev med barn svängde det totalt. Fick någon konstig, kan andra då ska fan även jag-känsla som tog över helt. Det blev prat om vändningsförsök och kejsarsnitt i slutet men jag hade tur att dottern vände på sig själv till slut. 

Nu när jag väntar barn nummer två har jag ju självklart tänkt tanken OM man fick välja helt fritt. Enda fördelen jag kan se med ett kejsarsnitt är att man vet exakt när barnet kommer och man slipper värkarna innan...