Resterna är INTE farligt, däremot KAN de utgöra en lite förhöjd risk för infektion om de får ligga kvar "för länge" så att säga. Men kroppen brukar sköta det där bra själv.
Jag fick inga tabletter eller så idag, läkaren sa att hon skulle kräva att en barnmorska på KK tar emot mig imorgon, att hon ska ringa MIG, JAG ska INTE behöva göra nåt på egen hand mer sa läkaren (hon var heeeelt underbar verkligen!), så imorgon ska som skrivet en BM kolla mig igen, en dubbelkoll för att garantera att fostret inte lever. Men läkaren sa att hon är till 99% säker på att hjärtverksamheten avstannat, men att hon alltid vill dubbelkolla.
Hon ville då inte ge mig tabletter för att påskynda något, då vill hon förbereda ett team med personal OM jag skulle behöva vårdas på sjukhus pga smärtor eller så som KAN uppstå i samband med medicinering, alltså inget konstigt, men ibland gör ju MF så sjukt ont att man behöver vårdas och få starkare mediciner etc...
På ett sätt känns den här karusellen skön att äntligen få kliva av, det har varit så mycket upp och ner, äntligen får man liksom sörja. Inte kastas runt i hopp och förtvivlan.
Det som känns jobbigt är ju att fostret fortfarande är kvar, kunde det inte vara över helt nu tänker jag... Förhoppningsvis går det lika "smärtfritt" som när tvillingen kom ut...
Tack alla för ert stöd! MAssa kärlek till er!