Utredning i slutet av 2012 eller början på 2013

Stargazers: Jag håller med dig om att väntan är jobbig och att det känns som man aldrig kommer till skott utan att man bara går och väntar. För att hantera det hela så gör jag följande sakeret:

1) Jag försöker fylla mitt liv med andra, icke bebisverkstadsrelaterade saker så som träning, renovera i huset, weekend resor (som nu i påsk åker vi till släktgården i Värmland) middagar med kompisarna, afterwork work osv så att jag tvingas till att tänka även på annat.

2) Jag sätter upp delmål med saker som jag verkligen kan påverka själv (köer inom sjukvården är en sådan sak som man inte kan påverka om det nu inte är så att man väljer gå den privata vägen). Tex gå ner i vikt till nästa läkarbesök eller lära mig att spela en viss låt på gitarr tills nästa BIM eller något annat spännande och utmanande.

3) Jag försöker se det positiva i orsaken till väntan. Som i mitt fall när TSH:t var för högt precis när vi skulle sätta igång med IVF:en. Dels så gav det oss lite mer tid att spara pengar (både till IVF och till bebis då de kostar som bekant en del även om man som vi redan har det mesta, om inte annat så kostar de i förlorad arbetsinkomst när man är FL respektive vabar) dels så gör det att bebisen blir än mer efterlängtad när den väl kommer och jag kan än mer uppskatta eventiella jobbigheter under graviditeten och även när bebisen är född

Tack! Sedan jag började med delmålen så har det blivit betydligt lättare att orka, och det gäller livet i stort för mig. Det jag sett är viktigast att det inte är alltför svåra mål man sätter upp, det kan till och ned "bara" vara en särskild händelse, tex någons bröllop som man är bjuden på eller ett visst möte (tex ett avstämningsmöte på jobbet är en mycket bra tidsmässig mål för en privat sak, att till och med det mötet så ska jag... osv). Jag började med detta omedvetet strax efter millenieskiftet då mitt ex lämnade mig. Jag var fortfarande kär i honom och vi hade fortfarande mycket kontakt och umgicks en del och det kändes i mycket av det han sa och gjorde att han kanske ville börja om igen. Så då satte jag deadline, innan midsommar skulle han ha bestämt sig och hade vi inte blivit ett par tills dess så skulle jag lämna honom helt bakom mig. Och det gjorde jag. Han gjorde iof tafatta försök i mitten av maj, men då hade jag redan börjat se möjligheterna med att vara singel och börjat planera att börja plugga antingen i norra Sverige eller i Södra så när han inte kunde visa något helhjärtat fick det vara för mig. Och tur var väl det med tanke på att jag på midsommar träffade en kile som på sikt blev mannen i mitt liv, dvs min man Fast då när vi träffades var jag inte så värst intresserade, jag var mest lycklig över att vara singel och var egentligen inte intresserad av varken kärlek, flirt eller något annat. Tur att mannen min är tålmodig

Dina tankar på kurser är ju jättebra exempel! och varför skulle du inte våga bli aerobicsledare? Skulle det visa sig att det inte är sp kul som du trodde, ja, då behöver du inte sitta där på hemmet som 99 åring och fundera på varför du inte vågade. Bättretre att våga och misslyckas än att inte våga och resten av livet fundera på hur det kunde ha blivit, tycker jag!

AW var bara ett exempel. Vill du göra något med kollegorna finns det massor av alternativ som ofta är lättare att få med även småbarnsföräldrar med på (och att de lämnar barnen hemma hos den andra föräldern), det kan tex vara att du frågar om de vill följa med på vin- eller chokladprovning som exempel. Eller så kallar du AW:n för ett mysigt restaurangbesök för er på avdelningen, eller vad det nu kan vara. AW kan man annars även ha med kompisar... Andra saker du kan dra iväg kompisar/kollegor på är glasblåsning, silversmide, klättring, konstutställning, spa-besök, cup-cake kurs... Ja, egentligen är det bara fantasin som sätter stopp

Du är ju rena barnrumpan, jag är 36!

För mig kändes det knappast. Då hade jag tagit en Alvedon två timmar innan. Och så fick jag prniccilintablett i förebyggande syfte efter undersökningen.

Vid spolningen så sprutar de in kontrastvätska in i äggledarna samtidigt som de har en ultraljudsstav inne i en (det är det som är ett VUL). På så vis ser man både livmodern och hur äggledarna ser ut. Vätskan de sprutar in kan även göra så att eventuella stopp lossnar om de är av lättare slag

Jag hade min spolning i januari och läkaren kunde inte se något som skulle varit ivägen. Och nu håller jag på att sprayar inför IVF så spolningen gjorde varken till eller från, kan man väl säga.

Vad underbart! Då är det ju riktigt snart och du blir inte så långt efter mig i din behandling! Jag kör ju med långa och imorgon ska jag in och ta blodprov och se om jag är nedreglerad och om jag kan börja med sprutorna. Jag är sjukt spänd inför det!

Dagens prover visade att jag är nedreglerad så nu kan jag halvera dosen spray och dessutom börjar jag med sprutorna idag! På tisdag blir det nya prover och på fredag nästa vecka ultraljud för att kolla om det blir några ägg. Är sjukt nervös för att ta sprutan och för att det inte ska bli några ägg

Jag tror det är mig du fått det tipset ift

Jag tror det är mig du fått det tipset ifrån för det var så jag svarade folk när de frågade innan vi fick dottern. Kul att du tyckte det var ett bra svar