Utredning i slutet av 2012 eller början på 2013

Hej!
Hoppas jag får hoppa in här! :)
(mitt allra första inlägg på familjeliv *ler*)

Vi börjar utredning så snart de kontakatar oss här i Gävle.
Jag har lämnat mina blodprover (sköldkörteln, igen) och min man ska lämna sina prover i början av januari, sen får vi väl vänta och se vad som händer.

Min historia lite kort:
Har aldrig fått mens, har aldrig haft mens förutom "kemisk" vid jasmin (p-piller).
Började utredning när jag gick i högstadiet som pågick i över 10 år om vad "det var för fel på mig"; men har aldrig fått ngn diagnos.
Har alltid varit inställd på adoption och inte haft ngn speciell längtan att bära ett barn eftersom jag trott/tror att det är omöjligt.

Har förstått det som så att jag kom in i klimakeriet vid 20-års ålder och därav fått benskörhet som jag går på kontroll på vid Falu Lasarett.(Är idag 30 år)
Vi gick en föräldrautbildning i höstas inför adoption för att få lite mer kött på bena s.a.s och under den tiden har mina känslor mognat så att de nu skaver av längtan efter barn, och att få BÄRA ett barn.

Kontaktade fertilitetskliniken här i Gävle (landsting) och frågade om vi kunde få göra allt i vår makt för att se om vi KAN få till några ägg hos mig, annars isf kanske äggdonation.
Min syster är just nu gravid med äggdonation efter över 10års kamp med barnlöshet och missfall.

Jag vill köra nununununun! 
 

Jag är 30 år och likaså min man.

Gällande tester med ÄL och BIM, så har jag inget att testa, tyvärr :(
Jag har varken ÄL och har aldrig i mitt liv haft/fått menstruation sååå vi väntar vidare på att fertilitetsutredningen ska komma igång här nu i januari.

God fortsättning!

 

Jag har blivit erbjuden spolning en gång förra året, men det hela rann ut i sanden pga att vi då riktade in oss på adoption & en utb vi kom in på. Nu börjar jag bli orolig att även jag kommer få göra det ändå, är väldigt rädd för att det ska göra så ont ( en vanligt gyn besök smärtar för mig) Är det nästan rutin på spolningar nu? Erfarenheter? Tack för att ni finns och delar med er!

Tack för snabbt svar, lugnar mig litet :) Jag går ju med på att prova och göra det mesta för att nå vårat barn, men liiiite lugn kan oxå vara bra inför allt som komma skall ;)

Välkommen Elisa! Ja, väntan är nog det jobbigaste just nu. Det är en evig väntan till det mesta. När jag skriker om det hemma brukar min man säga: "..men att vänta är det enklaste, tid är det vi har och vi kan inte göra ngt annat än att luta oss tillbaka och just vänta" Jag hatar det sk lugnet han utger men vet att han menar väl.... ;)

Nästa vecka ska karln lämna spermaprov, 10 jan, mina blodprover togs för en månad (?) sen, hoppas på möte och planering ganska fort sen. Väntan är olidlig! Tror inte vi är nära barn 2013, men förmodligen små babystep framåt iaf =) Hoppas de ger oss ivf direkt på något sätt, OM jag ihuvudtaget har nå äggreserver. Var i landet befinner ni er? Privat el landsting? Jag; Gävle sjukhus, fertilitetskliniken. Landsting.

Kul att höra lite varifrån ni är, jag e la enda norrlänningen då ;) 

Välkommen hit Charlotta85 :)

Jag tror inte att ni behöver ta med spermaprov själva i ngn tupperwere burk :p
Iofs så vet jag inte hur det är på andra ställen, men första gången min man fick lämna så fick vi resa till Hudiksvall (bosatt i Gävle) och han fick lämna på plats där - det får inte vara äldre än 1h gammalt OCH viktigt med temperaturen på det.
Nu på torsdag får han lämna här i Gävle, men då är burk utskickat och remiss och papper och instruktioner. 

Välkommen Jempa Vilken jobbig historia ni har, jag blir ledsen för er skull. Väntan är tamme17 det som drar sönder psyket för mig med, igår fick min man lämna sitt spermaprov så nu väntar vi på första riktiga uppstartsmötet på fertilitetskliniken. Väntan....väntan......

Ohh IDAG låg det ett brev i postlådan! Jag är så glad så jag bara skuttar in, jaa.. det är första tiden hos kvinnokliniken/fertilitetsutredningen och vårat förstaförsta möte, men jag är bara så glad att det HÄNDER NGT, väntan väntan! :)
Om en vecka kanske jag/vi iaf får ngn slags planering, hopp el förtvivlan vem vet.