• M  och  M

    Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

    Maramina skrev 2014-02-05 06:21:24 följande:
    Som vuxen ser jag åldern av mindre betydelse än någonsin vad det gäller mig och mina syskon. När min äldsta syster, som är 13 år äldre mig, flyttade hemifrån och så småningom fick barn, så bodde jag mer eller mindre varenda helg och ledighet hos dom för att hjälpa till med både barn och hundar (hon har kennel). Så där hade vi väldigt mycket glädje av varandra, trots, eller kanske ska man säga tack vare åldersskillnaden. Systern som är fem år äldre var den som jag umgicks mest med under hela uppväxten, ända fram tills hon flyttade 65 mil bort pga kärleken och kontakten av naturliga själ blev mer sporadisk. Vad det gäller yngsta systern, hon som är tre år äldre, hade jag aldrig något gemensamt med under uppväxten, förutom lärarna. Nu i vuxen ålder är det väl henne jag har mest kontakt med, men det beror mer på att hon bor kvar i de trakter där vi växte upp och att vi ses när jag är och hälsar på mamma. De två andra systrarna har flyttat till andra delar av landet så dom ser man inte lika ofta. Nu har ingen av systrarna någon vidare bra kontakt med någon av de andra. Jag antar att jag är den som har bäst med samtliga. Orsaken till det är inte åldersbetingat utan handlar om något helt annat. Jag tror inte att åldersskillnaden ide flesta fall spelar någon större roll i vuxen ålder, utan då handlar det mer om hur man är som person (-er) och hur familjekär man är. Är man inte så familjekär är det ju inte konstigt (eller om någon av syskonen inte är det) kanske att man inte har så mycket gemensamt då. Men är man familjekär och man är en familj där man umgås mycket med varandra så blir det helt annorlunda. På samma sätt så tror jag inte att barn som kommer tätt automatiskt alltid får en massa glädje av varandra eller att de automatiskt blir jättebra kompisar även som vuxna. Det handlar så mycket även om de individuella personligheterna. Men det är vad jag tror, vill säga

    Så klokt!
  • M  och  M
    Anceka m D skrev 2014-02-05 06:44:11 följande:
    Jag har samma uppfattning som Maramina. Men jag är själv ensambarn, så vad vet jag.

    Jag är också ensambarn. Har inte gått någon nöd på mig, har aldrig mått dåligt av det. Men jag har alltid önskat mig syskon och jag har alltid varit på det bestämda att jag ska ge mitt/mina barn det... .
  • M  och  M

    Hcg var lågt, 201 tyckte jag hon sa. Men skulle få göra nytt imorgon igen

  • M  och  M
    jamka skrev 2014-02-05 17:05:31 följande:
    Jag har en syster som är bara lite över ett år äldre än jag och vi har alltid haft en mycket bra kontakt med varandra. Min dröm var att ha 4 eller 5 döttrar:) Nu har jag bara en son som är 6 år. Kanske ska han aldrig få syskon, men vem vet, man kan alltid hoppas... Jag skulle bli mycket lycklig om jag skulle lyckas att bli gravid och få två flickor, helst tvillingar:)

    Skulle också kunna tänka tvillingar. Mest för att slippa kämpa med att bli gravid igen då jag önskar tre barn :-P
  • M  och  M
    savannasmamma skrev 2014-02-05 19:58:03 följande:
    Lägger till mig här!! Jag och min man har en dotter på 5 år.. Hon kom på 10:e försöket Sen har vi fått 3 missfall för mer än 3 år sen Är utredda 2 gånger i Sverige ochdom hittar inget fel.. Nu är jag igång med sprutor och vi håller på med vårar första Ivf på triangeln i Köpenhamn.. Vill jättegäena ha ett barn till men fungerar det inte efter 3 försök så är bo nöjda med vad vi har.. Jag är själv ensam barn och har aldrig lidit av det:)

    Välkommen! Vilken resa ni gjort... Hoppas IVF hjälper er nu!
  • M  och  M

    Är det bara jag som pga det här känner förakt för min kropp? Mitt jag består av huvudet där jag är och så min kropp som jag inte tillhör mig längre. Det är en kropp som irriterar mig då den inte fattar vad den ska göra. Den lurar mig och gör att mitt psyke mår dåligt. Tidigare har jag aldrig haft nåt problem med min kroppsuppfattning. Än om min kropp inte är estetiskt perfekt och jag har haft problem med den tidigare så har jag alltid tyckt den är okej. Men inte nu. Vill inte se den. Inte ta på den. Vill inte kännas vid den liksom. Den tillhör inte mig längre. Den är så dum som inte fattar!

  • M  och  M

    Testar fortfarande positivt... Kul det här.. När blir kroppen normal och man får en normal cykel igen...

  • M  och  M

    Slutade blöda helt i helgen i allafall. Blödde två veckor bra precis..

  • M  och  M
    Kingston skrev 2014-02-11 10:15:12 följande:
    Asså jag fattar ingenting.... Efter jag fick mitt ex så är min mens helt "ur gängorna". Kan någon förklara för mig hur det funkar? Om jag skall gå efter min ägglossning (har använt CB äl-indikator) så har jag ägglossning på dag 17-18 vilket skulle ge mig en menscykel på 28-29 dagar. Men av någon anledning så får jag alltid mens på dag 25-26.... Eller har jag fått det helt om bakfoten? Jag upplever att jag alltid får mens 2-3 dagar för tidigt iaf

    Du kaka har för kort sån lu???fas... Vad det nu heter..
Svar på tråden Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?