Hur står man ut med all väntan?

Jag vet inte hur man står ut med att vänta, och framförallt smärtan varje månad mensen kommer, varje gång någon nära en hur lätt som helst blir gravid. 
Jag och min man har försökt aktivt i snart 3 år, har det sista kvar på utredningen med kontraströntgen av äggledarna den 16:e okt, ser allt bra ut där är vi också oförklarligt barnlösa. Dock startar vi insemination månaden efter, vilket känns som om det faktiskt händer något och fungerar inte det blir det IVF.

Idag kom mensen 5 dagar tidigt (är alltid typ prick på dagen) och denna månaden har jag haft alla symptom, men icke. Men det är väl bara att blicka framåt, behålla hoppet och gråta en stund för att resa sig igen!

 

Nu när mensen har hälsat på, fler har berättat den underbara nyheten att de ska ha barn ju mer deppig har jag blivit. Denna helgen har varit riktigt tung, jag har försökt se framåt att det snart ska få vara JAG som ska få lysa med mitt + på testet, få ha en växande mage, få inreda ett barnrum, få dividera namn med mannen, få köpa bebiskläder, få bli MAMMA! 

Det gör ONT, fruktansvärt ont! 
Men det där plusset kommer, ellerhur?

Försök nr 35 måste lyckas!!! 

Och ja Soliho 2013 är vårt år, då ska vi bli mammor!!! 

Ja, och inga fel hittade nästa steg är spolning om 1 vecka sen insemination. Känns som det börjar hända något men just nu är det svårt att se framåt.

Ja vissa dagar är tyngre än andra, och känns så orättvisa! Men självklart ska vi ha våra plus, vi bara måste få dem!
För vi ska bli MAMMOR!

Tack för kramen och en tillbaka! 

Det slog mig nu att det förhoppningsvis blir redan efter nästa mens, men det beror på om de har tid och så med UL förstår inte riktigt hur dom tänker, för allt kan väl inträffa på en helg? Har iallafall fått utskrivet "för säkerhetsskulll" hjälpa till med ägglosningen som jag ska ta första mensdagen och någon dag till, men får inte ta dem innan jag fått klartecken från sköterskan efter ringt dit. Gör mig lite nervös om det är en lördag?

Förutsättningarna är ju även att allt ser bra ut när jag spolas nästa vecka, så frågar isåfall efter det. 
 

Aha, jag vet inte hur det går till! Min läkare ville absolut inte ge mig massa hormoner, han tyckte allt såg så fint ut och på ul var där många fina ägg, detsamma förra ul för 3veckor sedan, då min mans läkare som berättade att det var dags att gå hem och mysa då jag hade Äl på gång. Så pergo var det första min läkare sa vi inte skulle använda, och efter spolning om det ser bra ut så blir det insemination nästa ÄL alltså i mitten på november, fick dock utskrivet hormoner bara för att vi ska gardera oss men bara ett uttag även om det ev blir 3 inseminationen innan ivf blir aktuellt! Men hoppas såklart på ett plus innan dess

UNDERBART!!

Fru B1: Våra föräldrar vet, min syster en del och en kompis till mig sen finns det några släktingar som vet lite löst. Men om vi lyckad med insemination eller om det blir IVF är det inget hemligt DÅ, men nu är det ganska skönt att välja vem man orkar prata med.

Imorgon är det dags för spolning, börjar bli väldigt nervös! Tyvärr har jag haft ÄL känningar så egna försök denna månaden lär vi ju missa, tyvärr! Få se vad de ser på UL, kan och ska eg inte ha ÄL förrens på onsdag-torsdag men fick ju min mens på 25 dagars cykel förra månaden, vilket aldrig händer i normala fall!