Jag hatar HEN!!!

Mm, det är väl nästan en omöjlighet att undgå att notera att du och ett antal andra skribenter anser att hen har en speciell symbolisk laddning.

På samma sätt borde det vara nära nog omöjligt för dig att de andra skribenterna att undgå att notera  vilken symbolik och betydelse de som använder hen lägger in i pronomet.

Frågan blir då vem som har tolkningsföreträde - och där uppfattar jag det som att du menar att det är du som henmotsåndare som dels har rätten att ge uttryck för din avsky för hen, men också dels att förklara vilken innebörd  hen egentligen har för användarna.

På det viset skulle  den här tråden kunna  fortgå i 10.000 inlägg till som i förväg kan sammanfattas med att henmotståndarna förklarar för användarna vad de egentligen menar och vilka intentioner de har med ordet medan användarna replikerar och svarar vilken betydelse de lägger i det könsneutrala pronomet hen.

Min gissning är nog att pronomet hen så småningom ändå kommer att tappa i symbolvärde för dem som lägger in en innebörd av statsfeminism och konspirationer i ordet medan tankar om att språket ägs av dess användare kommer att få allt större betydelse.

Det räcker väl med att du funderar på ditt eget uppträdande i moraltantstråden där du gissningsvis inte har ambitionen att stöta dig i onödan med andra som deltar i den tråden - för varje gång du snubblar över ett hen där blir det förmodligen lättare att gå vidare och bara konstatera att vi väljer att uttrycka oss olika och att hen inte nödvändigtvis används för att ge tjuren Ferdinand ett ordnyp i baken.

 

Pröva att läsa början av tråden så får du exempel på konspirationstänkande. Annars kan du klicka på visa endast för t ex signaturen Faber. Tråden innehåller annars så många inlägg numer - nästan 3.000 - att din fråga nästan kan jämställas med uppmaningen visa mig alla lianer i djungeln.

Jag har inte läst konspirationpåståendena så noga, men jag tror att de går upp på att det vid sidan om påståendena om den "statsfeministiska religionen" även anses finnas  "extremfeministiska sekter" som vill gå längre än "statsfeministerna" och det är dessa som ligger bakom införandet av hen i språket, i syfte att snöpa oss män - eller något liknande.

Faber kallar ofta dessa "extremfeminister" för batikhäxor, en smädelse som om man googlar lite visar sig vara en nedsättande benämning för medelålders kulturintresserade kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn. Smädelsen är rätt sällsynt och tycks mest användas av högerextremister med anknytning till Svenskarnas parti och Nationaldemokraterna och i dessa sammanhang framställs batikhäxorna också som invandrarvänliga eftersom de är så motbjudande att de inte kan få några svenska män utan måste nöja sig med invandrare.

Tack

Språkbarriären kan vara oöverstiglig ibland.

Avveckla diskussionen kan du ju enkelt göra, det är bara att låta bli att  replikera på mina inlägg.

Själv förbehåller jag mig rätten att replikera på dina även om de inte är riktade till mig samma sätt som jag förbehåller mig rätten att använda hen när jag bedömer att det är lämpligt.

Såväl språket som den här tråden har fler nyttjare än du och jag - Jelly. Vi befinner oss på ett diskussionsfrum, men vore det så att det bara var vi som skrev och läste här så vore naturligtvis vår diskussion av noll och intet värde. 

Ja, fast bara utifrån min egen utgångspunkt.

Jag är uppvuxen i en språktradition där "han" är normen. I stort sett allt jag inte visste könet på blev automatiskt han för mig: Ekorrn som satt i granen var en han, Björnen som sov men inte var farlig var en han, etcetera.

Det var en form av omedvetet könsperspektiv såtillvida att jag aldrig hade reflekterat över varför han var normen, på samma omedvetna sätt som exempelvis journalisten som skriver "en kvinnlig bilförare" men som aldrig skulle skriva en manlig bilförare.

Så fick jag barn och blev tvungen att börja fundera över vad jag ville förmedla vidare av mina egna språk- och könsnormer. T ex är den så kallade sagoskatten  mycket rik på könsstereotyper; pojkar är aktiva subjekt medan flickor är passiva objekt och vi män är normen för allt och alla.

I mitt fall är alltså användningen av hen ett exempel på ett medvetet förändrat könsperspektiv, men jag är ju inte normen för någon annan än möjligen mina egna barn. Här på¨FL överanvänder jag förresten hen av det enkla skälet att jag oftast diskuterar med rassar och rassar hatar feminism mer än de hatar invandrare - och för rassarna är hen ett feministiskt kodord.

Jo, jag kan förstå att du tycker det.

Jag menar du har ju skickat in kopior på intelligenstester som du pulat med på nätet för att liksom bevisa att du verkligen är någon att räkna med.

Så dina ständiga missförstånd och de besynnerliga samtal du hamnar i här på FL kan förstås inte vara relaterat till att du skulle hindras av språkbarriärer enligt din uppfattning.

Nu finns det nog inte så många områden där jag delar din uppfattning, och det gäller inte din förmåga att hantera och förstå språket heller.

Jag skulle nog vilja påstå att tron på att det finns en svensk helig statsfeminism i grunden är ett uttryck för ett missnöje med att det minns ett politiskt konsensus om att man bör sträva mot jämställdhet mellan könen men att det nära nog är en politisk omöjlighet att säga sig vara mot jämställdhet.

Genusforumet här på FL är ett intressant studieobjekt för den som vill se hur jämställdhetsmotståndare med mycket grova penseldrag målar upp nidbilder av feminismen för att sedan skjuta skarpt med sina knallpulverpistoler på dem som anses dela nidbildernas värderingar.

Diskussionen där påminner av naturliga skäl en hel del om upplägget i den här tråden såtillvida att meningsmotståndarna tillskrivs värderingar de själva inte säger sig ha - och för knallpulverskyttarna är det då av fundamental vikt att förklara att om verkligheten inte stämmer med kartan, så gäller kartan, om verkligheten inte stämmer med nidbilden så gäller nidbilden.

Jag läste en tråd här på FL förra veckan då en kvinna beskrev hur oerhört rädd hon blivit då hennes man försökt våldta henne. Hon fick de svar man kan förvänta sig - faktiskt även av den knallpulverskytt som stormade in i tråden och med patos deklarerade att kvinnan väl kunde vara lite mer följsam mot sin man. 

Inget kunde bekymra mig mindre än vad du tolererar.

Jag rekommenderar att du klickar på visa endast Jellybeanbaby så kan du få se exempel på hur förvirrat du uppträder i affekttillstånd. Här kommer ett smakprov, där du helt hade missförstått den du replikerade på och då i stället för att försöka förstå  valde de språkliga  uttryck som stod dig till buds.
--------------------------------------------------------------------Jag vet inte hur många gånger jag måste säga detta för att det ska gå in i din tjocka skalle: 
SKITER I VAD DU KÄNNER DIG SOM! Vi delar FORTFARANDE in människan i maskulinum och femininum! För din skull kan vi föreslå en till, nämligen en avart! 
--------------------------------------------------------------------------------

Personligen tror jag att språkbarriären är en av flera orsaker att du tar till så grova uttryck när du känner dig förfördelad, liksom att du är så förtvivlat mån om din värdighet.

Jag kan länka till dina intelligenstestinlägg om du vill, några spöken är dessa dessvärre inte. Inte hos mig iallafall. Annars föreslår jag att du följer din egen uppmaning från igår, lägger ned diskussionen med mig. Det kan inte vara hälsosamt att bli så upprörd.

 

Mm, det förstår jag. Det går väl an när det bara är teorier om den heliga svenska statsfeminismen - men när knallpulvergänget går in i en tråd skrivet av en person som fått sin värld upp och ned-vänd och förespråkar kvinnlig följsamhet ligger blir det ingen lek längre.

Jag brukar försöka anpassa mig till den jag diskuterar med - även om jag självklart misslyckas ofta.

Ur mitt perspektiv är vår diskussionen onödig eftersom den inte har med sakfrågan att göra.

Jag rekommenderar fortfarande att du tittar på dina inlägg i den här tråden ur perspektivet "Hur behandlar jag själv de jag diskuterar med? Vilken respekt visar jag dem?

Mitt perspektiv angående den här trådens psykologi är att den angavs redan från början av TS som förklarade att hen mår mycket dåligt av att andra använder hen. Det innebär förmodligen att tråden fungerar som en avstjälpningsplats för hen-motståndare där de kan lägga sina affekter på hög och i stället fungera bättre i ett vanligt sammanhang där hen kan dyka upp när de minst anar detta.

Ur det perspektivet hade det varit bättre att skapa en sluten diskussionsgrupp, typ: "Vi som hatar hen". 
Där hade samstämmigheten blivit total; begrepp som helig statsfeminism, batikhäxor eller talibanfeminister hade aldrig blivit ifrågasatta.

Men eftersom tråden är offentlig får nog hen-hatarna vackert finna sig i att få sitt hat ifrågasatt.

Du och jag har väl knappt haft något att göra med varandra - och en personlig diskussion oss emellan har nog små förutsättningar att leda någonstans.

Men vad jag säger är att valet är ditt: Som man ropar får man ofta svar.

Och: Klicka gärna på visa endast Jellybeanbaby i syfte att se hur du brukar ropa.