Jag hatar HEN!!!

Det är väl lite väl konpiratoriskt att ana sig till en dold agenda bakom bruket av ett ord som "hen".

Språkets ägare är användarna, och ord eller betydelser av ord som fyller ett tomrum i språket brukar kunna etablera sig och bli en del av ett praktiskt fungerande språk.

Det är nog troligt att hen så småningom även blir en lika självklar del av muntlig kommunikation som det idag håller på att bli av den skriftliga. 

Att sedan betydelsen av ordet fungerar som någon form av intelligenstest har säkert inneburit att spridningen har gått snabbare än annars. 

Jomenvisst. Det är ju delvis därför bruket av hen ökar så snabbt, det fyller ett flertal funktioner.

Jag kan använda det när jag skriver om mitt barn men inte vill avslöja vilket kön hen har. Och där kan det finnas ett flertal skäl att jag föredrar att inte tala om vilket kön hen har för andra, trots att jag självklart vet det själv. 

För oss som har tragglat oss igenom den gamla sagoskatten med våra barn är det inte svårt att förstå att hen kan vara mer praktiskt om man anser att man inte nödvändigtvis själv behöver bidra till att skola in barn i föreställningen att pojkar är aktiva och flickor passiva.

Den användning som gör så många upprörda, att man tilltalar en person med pronomet hen trots att man känner till hens kön är i den mån den överhuvudtaget förekommer mycket tveksam.

Däremot kan jag inte uppröras över att någon föredrar att  använda hen i barnvisor som Ekorren satt i granen. Jag har ändå aldrig förstått mig på dem som tycker att könet är så viktigt på ett djur att de måste ta fram kikaren för att försöka könsbestämma, alternativt att "han" är det självklara valet för någon man inte känner till könet på.

Nu tillhör jag iofs själv den sistnämnda kategorin. Det faller sig naturligt för mig att säga  han om ekorren, men även om jag är uppvuxen i en äldre språktradition måste jag ju inte nödvändigtvis tro att språket inte kan utvecklas för mig och andra.

Jag menar nog att betydelsen inte ändras om man sjunger "fick hen syn på barnen" istället för han. Jag är övertygad om att Alice Tegnér inte ansåg att könet på ekorren var viktigt för visan, det var bara så att då fungerade han även som ett neutralt könspronomen - eller som en norm om man uttrycker det lite annorlunda.

Din sista påstående förstår jag inte riktigt. Det grundar sig på samma tankegångar som dem TS ger uttryck för. Visst är könet viktigt, men inte i alla sammanhang. T ex inte på en ekorre som sitter i granen. Såvida man inte avser att försöka fånga hen och starta en ekorrufarm. Då kan könet på ekorren i allra högsta grad vara betydelsefullt, så betydelsefullt att det nog är lika bara att kalla hen för hen innan man vet om hen är en hon eller en han.

Mea culpa!

Alice Tegnér roterar säkert i sin grav. Skillnaden mellan se och höra är ju reell, min enda ursäkt är att jag tyckte illa om visan redan som barn och definitivt inte har spridit den vidare i vuxen ålder till mina egna barn.

Annars är nog det allra roligaste med "hen-användandets" snabba spridning att den förmodligen mer beror på motståndarnas iver att till och med vilja styra hur andra väljer att uttrycka sig än på behovet av fler könsneutrala pronomen än de som redan finns.

Och mot bakgrund av att den vanligaste invändningen mot "hen" är att användarna försöker ta ifrån barn (eller vuxna) deras kön, innebär åtminstone för mig att användningen av hen också blir en markering mot mänsklig dumhet.

Senast jag debatterade "hen" här på FL var det en motståndare som blev så till sig att han förklarade att han skulle våldta den som sa hen till honom - och då analt förstås. 

Tänk att ett litet ord som hen kan visa på hur mycket ångest och ilska somliga har beväpnat sig med.

Jag undrar vilket som är det vanligaste skälet till "könssnöpnings"-argumenten: Att den som blir galen på "hen" inte kan förstå eller att hen medvetet väljer att missförstå?

Styrdokument är offentliga handlingar. Dagstidningar riktar sig till allmänheten och de allra flesta dagstidningar går det att länka till.

Konspirationsteorier kan man hitta överallt, vilket inte innebär att de innehåller ett uns sanning för den skull. 

Men överraska gärna. Låt mig se ett styrdokument som avser "hen"-användningens befrämjande. 
 

Ditt exempel med styrdokument uppfattar jag som konspirationsanknutet.

Min egen uppfattning är att hen idag främst fungerar i skriftspråket och att det är osäkert om spridningen till taspråk kommer att bli särskilt märkbar under överskådlig tid.

Men om "hen" så småningom blir en del av talspråket beror detta i så fal inte på hemliga styrdokument avseende "henandets" befrämjande, utan på att hen korresponderar mot ett behov i talspråket. 

Till syvende och sist är det behovet som avgör, även om inlägg som det ovanför ditt naturligtvis får en och annan att småle en smula över hur det är möjligt att missförstå något så enkelt som betydelsen av  ett pronomen.

Visst är det så, särskilt om nivån på inläggen är densamma som i den här tråden.

Och det får mig att småskratta i just detta ögonblick medan jag har en som står här intill och trampar. Hen tycker vi ska åka till badstranden nu. 

Nja, jag kan hålla med dig om att det kan verka fånigt, men i grunden och egentligen är det bara tragiskt.

Som du kan se är den här tråden placerad under psykisk ohälsa och ts skriver att hen mår mycket dåligt när hen ser ordet användas. I ts fall är detta med sannolikt bara en överdrift, men jag har skrivit så länge på nätet att jag tappat räkningen på de mordhot eller andra hot som personer som har svårt att tolerera andra åsikter än de egna riktat mot mig.

Visst. Det ärr helt absurt - och förmodligen inget annat än munväder från  psykiskt instabila talibaner av olika slag.
Inte desto mindre föredrar jag att lämna ut så lite som möjligt om min familj.

Men i princip har du rätt: Jag skulle aldrig säga hen om mitt barn i verkliga livet, men mot bakgrund av det jag skrev ovan så var hen praktiskt - jag slapp ju skriva hon/han. 

Hmm, jag var på väg att skriva att min förväntan på att aldrig få se styrdokumentet var stor, men sen frågade jag efter en länk i stället.

Min gissning är att styrdokumentet än slank hit och än slank dit, innan det styrde ned i diket.

Här i tråden får vi nog aldrig se det iallafall.

 

Jo, att de ligger bredvid Eurabien-dokumenten är jag väl medveten om - rädslan att tappa kontrollen över kvinnor och barn eller invandrare har många gemensamma nämnare.

Förresten -  heter det Eurabien i konspirationsteorierna, jag trodde att det var Eurabia?