När bör jag berätta att jag är gravid?

Så länge man berättar 60 dagar innan bf så är det okej.
Så säger lagen iallafall. Jag är i v 12 och vågar inte 
heller berätta på jobbet, är rädd att få missfall.
 

Jag tycker att du gott kan vänta till efter sommaren. Jag antar att du ändå kommer att ha någon form av utvecklings- och lönesamtal med chefen i samband med att ni omförhandlar din anställning? Det kan vara ett bra läge att ta upp graviditeten. "Sparkad på grund av graviditet" är ju klassiska snyfthistorier i Aftonbladet, så jag tror inte att din chef kommer våga ändra sig helt plötsligt när ni är mitt uppe i ett samtal om framtiden. Passa på att redan då lägga fram hur du ser på mammaledigheten men framförallt hur du skulle vilja utvecklas inom företaget efter ledigheten, så visar du att du inte bara är där för att höja din SGI och sedan sticka.

Jag tänker inte berätta förens det syns tror jag... Förstår dina tankar med att man "lurar" arbetsgivaren lite, men vänta du med att berätta ett tag till i alla fall.

jag berättade det efter v 12, men det var endast för att jag jobbar som städerska på ett hotell, och jag har ingen aning om hur länge jag kommer orka jobba då jag redan nu (är i v18 nu) får jätte ont i slutet på dagarna.

I din situation hade jag nog antingen väntat tills det inte gick att dölja längre eller, beroende på hur chefen är, berättat "normaltidigt" (nån gång efter v 12 när de flesta tycker det känns ok att berätta) för att visa att jag är ärlig och inte döljer saker. Men som sagt, det är ju beroende på hur din chef är. Tror du att han uppskattar ärlighet? För det kan nog bli svårt att dölja magen tills i augusti och då är risken stor att han får reda på det på omvägar...

Själv var jag tvungen att berätta alldeles för tidigt, redan i v 10, eftersom det finns arbetsuppgifter jag inte får utföra som gravid och för att ge arbetsgivaren en rimlig chans att hinna ändra i schemat. Helst hade jag dock väntat ett par veckor till...

Det är ett ganska litet företag och de har inte funnits så länge.

Jag tror de uppskattat att jag berättade det tidigt men jag vet inte om jag får behålla jobbet då.

Jag hoppas bara jag får jobba kvar tills barnet kommer. 

Lagen säger att man ska berätta 2 mån innan man planerar gå hem (ej före BF). Det är rätt sent och de flesta syns det nog på tidigare, men i aug. har du fortfarande ganska långt kvar.

Du har ingen skyldighet att berätta fören 2 månader innan du ska gå hem. Dom har heller ingen rätt att neka dig jobbet på grund av din graviditet (men tyvärr gör ju många det ändå och skyller på någonting annat). 

Berätta om du vill eller vänta. Du gör inte "fel" om du håller tyst tills du fått anställningen. Men det kan ju bli lite sura miner är klart.. 

Du menar väl ändå "så kommer jag inte få behålla mitt JOBB"? De kan ju inte tvinga dig att ta bort ditt barn så jag hoppas att du skrev fel. Jag hade faktiskt inte berättat förrän jag blivit tillsvidareanställd, jag har hellre ett jobb att gå tillbaka till efter föräldraledigheten och blir lite impopulär, än att arbetsgivaren blir glad att jag var ärlig i god tid och sedan inte låter mig bli tillsvidareanställd... man får sätta sig själv främst. Blir det dålig stämning så kan man ju söka sig någon annanstans efter föräldraledigheten om man vill, men om man blivit uppsagd  så får man ju göra det för att man måste, och jag vet flera som gått och oroat sig över det hela ledigheten. Jag hade försökt dölja det så länge det gick.

vad du än gör vänta tills du fått din fasta anställning. Som provanställd kan de sparka dig samma dag du berättar om det. Och med tidigare erfarenhet av att jobba på kundsupport så är de inte speciellt givmilda och det finns många unga arbetslösa som kan ta ditt jobb. 

Vänta med att berätta!! Jag jobbar med personalfrågor och det är tyvärr inte helt ovanligt att kvinnor blir "bortsorterade" pga sin graviditet.
Men det kan ibland kännas svårt att vänta. Jag har varit i liknade situation (med med fast anställning) och jag ångrar att jag sa något eftersom det slutade i missfall. Nu är jag äntligen gravid igen och denna gången tänker jag vänta in i det sista och berätta precis innan det syns.
Jag tror att hade det varit männen som var gravida så hade de väntat så länge det gick för det är en rättighet, medans vi kvinnor lägger in lite väl många infallsvinklar.

Kan inte annat än att hålla med dig. Jag tror att vi kvinnor gärna tänker på andra i första hand. Tror inte att någon man sitter och berättar på en provanställning att han ska ha barn snart och kommer vilja vara pappaledig i ett år snart. Det är ju mer eller mindre självklart att man inte får behålla jobbet då. Medan jag kan känna att jag måste vara snäll mot min arbetsgivare och säga som det är. För tänk hur krångligt det blir för dom annars.