Norges kvoteringslag till bolagsstyrelser utvärderad

Jag tror jag missförstod dig. Jag trodde du syftade på att jag dragit tvivelaktiga slutsatser. Att det har dragits tvivelaktiga slutsatser i allmänhet håller jag helt med dig om = )

Gällande sista punkten med män och barn så hade hon goda grunder att säga det på och vi får se om det görs några undersökningar på det. Det enda som gjort nu är en studie på en liten själv selekterad grupp i slutet på 80-talet.

Nej, jag säger att runt 50 % styrs av gener och den unika miljön står för 50 %. Nej det är inte omöjligt utan vi har en bra uppfattning om detta. Läs länken längst ned för en introduktion.

Vilka är miljöfaktorerna?
Om 50 procent av variationen i en viss egenskap beror på arvet, så brukar man säga att resterande 50
procent måste bero på miljövariationer. Detta är sant men kan lätt missförstås. "Miljön" definieras
som allt som inte är gener och kommer därför att inkludera många faktorer som man inte normalt
brukar räkna till miljön.
Ett exempel är brister i de psykologiska testerna. De flesta tester är känsliga för tillfälliga variationer
i försökspersonernas humör, trötthet och motivation, så att om samma individ testas flera gånger, så
kommer korrelationen mellan olika testtillfällen ofta inte att vara mer än omkring 80 procent. Detta
betyder att av de 50 procent av personlighetsvariationen som tillskrivits miljön, kan bortåt 20 procent
i själva verket bero på slumpmässiga mätfel.

Till miljön hör också en rad slumpmässiga händelser på molekylnivå som mutationer eller händelser
som påverkar den biokemiska översättningen från arvsanlag till färdig organism. Händelser av dessa
slag förklarar varför enäggstvillingar skiljer sig en del även i fråga om fysiska kännetecken, t ex
varför de har olika fingeravtryck. Under fostertiden kan tillfälliga fluktuationer i tillgången på syre
eller näringsämnen i hjärnan göra att vissa nervförbindelser blir litet svagare eller starkare än de
annars skulle blivit. Man vet att två genetiskt identiska råttor inte har identiska hjärnor. Faktorer av
detta slag hör definitionsenligt till "miljön", men de har naturligtvis ingenting att göra med det som
normalt åsyftas när man talar om barndomsmiljö.

Läs gärna resten av Germund Hesslow (håller bland annat i genusundervisningen på läkarprogrammet vid en av våra högskolor).

2. Vad har du fått det ifrån att individuella kvinnor "automatiskt" skulle vara sämre? Det hoppas jag verkligen ingen påstått.
4. Problemet är ju att det inte fanns några vilket är hela min poäng.
5. Om vi ser till den främsta experten i vi har i Sverige när det gäller "glastaket" så skriver hon så här:

Eva Meyersson: "The obvious conclusion in that the scarcity of women in the higher ranks results in large part from the dearth of women with appropriate educational background, full-time status, age and experience. They were not necessarily selected out by men higher up, but in large measure selected themselvs out throuh educational choices and work adaptations made at earlier stage."

Ja, men skillnaden är ju att mina åsikt ligger i linje med gediget empiriskt stöd. Något du kanske noterat eftersom jag alltid kan ge en hel del källor på i princip alla min uttalanden.

Det till skillnad från dig som verkar tro en massa och verkar ganska obekymrad över det.

Ok, du får gärna titta i denna tråden.

Vilka studier skulle det vara? Det kommer inte komma någon sådan person eftersom det inte finns någon för dem att hänvisa till. Det var därför jag startade tråden "Ert bästa vetenskapliga stöd". Trots att det gått flera veckor har ingen fått fram någonting till stöd för några av genusfeminismens grundantaganden. Är inte det märkligt?

Jag vet inte hur många gånger jag fått höra den ursäkten. Var är den? Jag har startat en tråd bara för er som sitter på alla denna "empiri" men inte heller där kommer den fram. Frågan är var den är eftersom inte ens ledande genusfeminister kan få fram den. Har du sett dokumentären Hjärntvätt?

Jag misstänkte det förut men nu råder det inga tvivel, du trollar. För ingen kan vara så fruktansvärt obegåvad, inte ens här på FL, att de efter 3 gånger fått något förklarat för sig inte kunnat ta till sig det.

Eftersom Stereotyping inte påverkar resultatet när personerna skriver eller gör något som är viktigt så är det helt oväsentligt när vi tittar på tester som betyder något som ex. SAT, intelligenstest eller högskoleprovet. Eftersom jag angivit källor så blir det helt orelevant det enda som är intressant nu är om du kan hitta någon källa som är bättre/trovärdigare än mina. Något du med största sannolikhet inte kommer kunna göra.

Jag kommer bara bemöta det du säger i fortsättningen om du faktiskt presenterar någon forskning, vad du tycker/tror kunde inte spela mindre roll. 

Ja du unga fröken Plutteli. Hade du läst länken i TS så hade du fått svaret på det du hänvisar till nu.

"Nutek skriver på sin hemsida att ”(f)orskning visar att jämställda företag i längden är mer lönsamma än andra  företag”. Vilken forskning det  rör sig om nämns inte. I EU-projektet Women to the Top, där Sverige deltog genom JämO, blev slagsidan ännu tydligare. ”Med fler kvinnor påtoppen blir både beslut och resultat  bättre. Det visar flera studier.” När vi tittade närmare på de studier som listas på projektets hemsida fann vi en gravt tendentiös sammanställning: samtliga ”studier” tycks påvisa ett positivt samband, däribland en i dessa sammanhang flitigt citerad rapport från den amerikanska påtryckningsgruppen Catalyst som hävdar att  ”companies with a higher representation of women in senior  management positions financially outperform  companies with proportionally fewer women at the top”. Någon vetenskaplig forskning är det  här inte fråga  om, och rapportens brasklapp om att sambandet inte kan tolkas kausalt tycks alltid falla bort när den används för att påvisa det lönsamma i könsblandade företagsledningar."

Glädjer mig ändå att du försöker hitta något.

Ja, de sjuka är ju att den används av politiker och kvinnoorganisationer som någon form av "vetenskapligt" stöd. Det är så långt fördumningsindustrin har gått i Sverige och det är helt sjukt. Även om vi är på väg åt rätt håll där bland annat Danmark nu helt har skrotat planer på kvotering och Norge tagit det riktade stödet till genus"forskning" så känns det som att Sverige ligger på efterkälken. 

Är vi överens om att det inte finns något stöd för att mer kvinnor i bolagsstyrelser har någon positiv effekt på lönsamheten? Vidare att kvotering har en negativ effekt på lönsamheten?

Kul att du bara hittar på saker som du sedan hasplar ur dig. Du kan väl läsa vad Svenska forskare på institutet för näringslivsforskning har att säga om saken. De är ju, till skillnad från dig, insatta i forskningen. www.anst.uu.se/danwa175/Research_files/Ron_for_vinden%20Axess%20nr%205%202007.pdf

Det är en organisation som lobbar för kvinnor. Hänvisar jag till Ku kluks klan om jag vill lyfta fram trovärdig information om svarta? Nej. Sen är sambandet tvärt om. Företag som är stora och framgångsrika anställer mer kvinnor. Der är bara att titta hur de såg ut i tillväxtfasen. Läste du texten från forskarna från institutet för näringslivsforskning. De har ju gått igenom forskningen och redovisar svaret där.

Gillar du inte institutet för näringslivsforskning? Du tror inte det är en betydligt trovärdigare källa? www.anst.uu.se/danwa175/Research_files/Ron_for_vinden%20Axess%20nr%205%202007.pdf

Haha, ja som att jorden ör 6 000 år gammal. Du har fortfarande inte svarat på vad du har emot institutet för näringslivsforskning som ändå sammanstält den befintliga forskningen.

Intressant för det var nämligen precis det artikeln i Ts var, världsledande forskning från i år. "Nyligen publicerades den första tunga utvärderingen av den norska könskvoteringslagen, och resultaten visar att lagen haft en stor inverkan på företagen och att värden för miljarder gått upp i rök. Det är två amerikanska ekonomer, Kenneth Ahern och Amy Ditmar, som studerat lagens effekt på en rad företagsekonomiska utfall och presenterat sina resultat i tidskriften Quarterly Journal of Economics". Oops ;)

Ser vettigt ut.

TS uppdaterad = )