Tips om dhea

sorry, är lite slarvig, ovanstående var svar till Tuvalina, inte kattflickan

Lillstoran - vad gör att du är skeptisk mot de danska klinkerna (jag har ju inte jämfört med svenska när jag gjort mitt val eftersom jag av olika skäl inte hade något val över huvud taget - det var Vitanova  som gällde om jag ville göra det i Norden)?  
Från olika svenska läkare (och forskare) har jag förstått att Falun ligger i framkant på många sätt - de vill verkligen att deras patienter skall lyckas (vill ju såklart alla kliniker, men man är nog beredd att göra olika mycket för att lyckas). Jag hörde dock också att de fått backning på att de gör för många långtidsodlingar...(?) - tydligen är det ett område där man kan ha väldigt olika uppfattning om vad som är bäst. Men just den stora andelen långtidsodlingar är en av anledningarna till att de har så hög "success rate".

Angående danska kliniker:
För mig har den stora fördelen med danska kliniker varit att de tar emot singlar vilket ju inga svenska kliniker gör. Priset för 3 behandlingar på Vitanova är samma som i Falun så det är absolut inte billigare (+ såklart resor och hotell) men för mig enda alternativet. Vad gäller mediciner så blir det trixigt, det gäller att hitta en svensk läkare som kan tänka sig att skriva ut recept, annars blir det ju extremt dyrt, ffa för oss som behöver höga doser och längre stimuleringar (jag har betalat för medicinen för några av mina behandlingsomgångar - precis i början då jag fick mycket lägre doser än idag och då kostade det ändå över 10.000 kr/gång).
Sen är det ju ingen väntetid överhuvud taget på de danska klinikerna jag har varit i kontakt med vilket det låter som att det är på svenska kliniker (fast det kanske bara är fallet för landstingsfinansierade försök?).  

Jag önskar dock verkligen att en svensk klinik skulle kunna tänka sig att ta emot mig och göra en ordentlig utredning och ta lite helhetsansvar - men så länge kristdemokraterna och sverigedemokraterna får sin vilja igenom (dvs att singlar inte skall få hjälp att skaffa barn) så är det tyvärr ingen möjlighet för mig.

Här är en, i mitt tycke intressant, sammanställning av svar från 196 IVF-kliniker (varav 72 europeiska) på temat "Poor responders: How to define, diagnose and treat" från 2010.
http://www.ivf-worldwide.com/survey/survey-poor-responders.html

Bland annat kan man kan man se att en fjärdedel av dessa kliniker, "redan" för två år sedan skrev ut DHEA till sina patienter.

(Så här såg själva frågeformuläret ut (jag ville kolla hur de ställt frågorna för att förstå om vissa frågor hörde ihop med varandra): http://www.ivf-worldwide.com/component/option,com_bfsurvey_pro/Itemid,156/catid,25/view,onepage/  )

Alynda  - jag har också varit tvungen att göra ett avbrytande pga Trisomi 18. Min läkare sa då att det förmodligen inte hade att göra med min ålder och att trisomi 18 är mycket mindre korrelerat med kvinnans ålder än t.ex. Downs Syndrom. Enligt Socialstyrelsen är risken att samma avvikelse skall visa sig vid en kommande graviditet endast någon procent högre än för kvinnor som inte tidigare haft en graviditet med Trisomi 18. Därför övervägen jag inte att göra PGD - jag tror att man vid PGD väljer att testa för specifika avvikelser och då vore det t.ex. kanske större idé att testa för t.ex. Downs som ju är mycket mer vanligt förekommande.

Då jag var tvungen att göra avbrytandet av min graviditet var jag 37 år och hade blivit gravid på andra inseminationsförsöket så alla utgick ifrån att jag hade bra fertilitet - även om det i efterhand visat sig att mitt AMH vid tidpunkten då jag blev gravid var 0,67 (läkarna hade slarvat bort provresultatet så jag hade aldrig fått det) - samtidigt som mitt DHEA-S-värde var 0,98 (referensvärde 1,6-9,2). Nu i efterhand är jag övertygad om att mitt låga DHEA med stor sannolikhet var orsaken till att det gick snett (och till att jag hade så lågt AMH).

Året som följde fortsatte mitt DHEA och AMH utför för att bottna på 0,60 (DHEA-S) och 0,38 (AMH) för att sedan öka med stöd av DHEA-tillskott.    
 

När jag var gravid valde jag att göra moderkaksprov direkt och inte vänta på KUB. Eftersom jag har flera nära släktingar som drabbats av (icke-ärftliga) utvecklingsstörningar (bl.a. Downs och mikrocefali) så var detta ett väl avvägt beslut - jag var beredd att ta den risken för missfall som ett moderkaksprov innebär (ca 1%, samma som för fostervattensprov) och hade beslutat mig för vad jag skulle göra om det skulle visa sig vara fel.
Fördelen med att direkt göra moderkaksprov är att detta kan man göra vid 12 fulla veckor (tror att några gör det även efter 11 fulla veckor) och då om man blir tvungen att avbryta fortfarande har möjlighet att göra detta kirurgiskt (dock har man inte många dagars marginal efter 12 veckor så man måste göra moderkaksprovet prick 12+0). 

Kattflickan - intressant! Får man göra PGD pga ålder eller enbart av andra skäl? Behöver de ha många ägg för att göra PGD (dvs finns det en risk att ett embryo förstörs - jag brukar inte producera så många)?

Alynda - se till att du tar provet DHEA-S (och inte DHEA) hos VC. Om du har varit stressad är det bra att be dem kolla S-Kortisol också. DHEA och Kortisol produceras av binjurarna och det är dessa som kan bli uttröttade vid långvarig, extrem, stress. Om du skulle visa dig ha för lågt på något av dessa värden skall du be dem remittera dig till en endokrinolog som kan kolla upp mer i detalj.

Alynda - ja, S-dhea är samma som dhea-S och dheas. Der är helt enkelt den sulfatiserade formen av dhea.

Som lite kuriosa bifogar jag länken till en amerikansk patentansökan från 2006 där man söker patent på metoden att ge DHEA som tillskott för att förbättra resultatet vid IVF. Deras metod rekommenderar 50-100 mg/dag och de visar att förbättringen (antal folliklar och dag 3-embryon) är statistisk signifikant efter 4 månaders tillskott av DHEA, men fortsätter förbättras de följande 4 månaderna också (!).

www.surechem.org/index.php&docId=4144576&db=USPTO&tab=desc&lang=&db_query=30%3A27%3AQGXBDMJGAMFCBF-UHFFFAOYSA-N%3A7%3A5%3Ainchi%3A2%3A0%3A&markupType=all