Inlägg från: Merwinna |Visa alla inlägg
  • Merwinna

    Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

    Köpenhamn skrev 2012-03-11 11:26:10 följande:
    För mig gör det det. Det handlar om ett planerat önskat barn som sannolikt kommer till ett kärleksfullt hem. Om mamman betalar ingreppet själv - dessutom till ett ekonomiskt tryggt hem.

    Det är ju att det är efterlängtat och önskat som är hela grejen! Det är ju det som är KÄNFRÅGAN.

    Att prata om oplanerade, oönskade barn är en annan sak. Graviditet som blir till genom våldtäkt är ju en så totalt helt annan sak. Som jag ser det.

    Det är det jag menar. Det handlar om Värderingar!

    Jo, fast barn kan ju vara hett önskade av fel skäl också. Om mamman aldrig haft en relation med en man och aldrig några vänner, för att hon uppför sig egendomligt och stöter bort folk, eller inte kan sköta sin hygien eller vad det nu beror på. Så kan hon såklart ha en het längtan efter ett inseminationsbarn, för att hon har insett att det är det enda sättet för henne att få en människa som älskar henne. För att det inte har något annat val. För att det inte har någon annan. MEN - barnets uppväxt blir inte sundare för det! Förmodligen sämre, än ett barn i en syskonskara på fyra där mamman praktiserar lite svalkande likgiltighet...
  • Merwinna
    U never saw me skrev 2012-03-11 11:28:19 följande:
    Du kör hårt med att kvinnor som insemineras aldrig har haft en man och är rädd för män osv. Jag tror att du hade blivit förvånad om du fick prata med några olika kvinnor som inseminerats och få se att dina fördomar är way off.
    Kan du garantera att det ALDRIG är så som jag säger..? Vad heter hon den där kvinnan som brukar göra sig till talesman för personer med Aspergers syndrom..? Hon har ett inseminationsbarn, och har vad jag förstått aldrig haft en relation.

    DÄR har vi ytterligare en riskfaktor förresten: att kvinnor som p.g.a. NPF tar till detta sätt för att få en människa att höra ihop med. Då har det barnet INGEN "normalstörd" förälder att lära sig socialt samspel och så vidare av. 
  • Merwinna
    Köpenhamn skrev 2012-03-11 11:29:29 följande:
    Det förvånar mig inte att du tänker så. Det här är, i första hand, en värderingsfråga. Där kd är det enda parti som motsätter sig förslaget.

    Det är inte "värderingar". Det är fakta. Livet kommer att bli svårare för de här människorna utomlands, när de får formulär i händerna där de ska fylla i faderns och moderns namn...
  • Merwinna
    Furstinna skrev 2012-03-11 11:33:33 följande:
    Merwinna: jag tänker givetvis inte pracka på min barn att förhållande är dåligt men vad är det för fel med att inte ha förhållande? Det bör vara lika accepterar att det finns människor som inte ser förhållande som något bra och nödvändigt utan trivs utan. Vad är så fel med att inte sträva efter förhållande? Vad är sorgligt?
    Jag har all respekt för människor som inte vill leva i ett förhållande. T.ex. Katolska präster och nunnor som vill ge hela sig till Gud. Eller alla dessa ensamma damer, som pysslar med välgörenhet och kultur och håller samhället gående på vissa områden. MEN - det är inte förenligt med föräldraskap. För barn behöver både en mamma och en pappa.  
  • Merwinna
    U never saw me skrev 2012-03-11 12:07:30 följande:
    Det är tillåtet för ensamstående att adoptera.

    Huruvida donatorn är känd eller ej spelar väldigt stor roll när man ser till barnets mående.

    Fast även om det vuxna barnet kan ta reda på vem donatorn är, så missar han eller hon ett helt liv utan en FAR! Usch, jag läste en berättelse på en amerikansk sajt. Där har de ju hållit på längre med detta, så det finns barn som är över 18 där nu och har börjat söka upp sina fäder med id-release. Det var en pappa som berättade om ett sådant möte med sin biologiske son. Hur spänt och pinsamt det blev, och hur han till slut stack till den unge mannen lite pengar... som om det skulle kunna kompensera för att pojken saknat honom hela uppväxten! 

    Ska se om jag kan hitta berättelsen igen.
  • Merwinna
    U never saw me skrev 2012-03-11 12:09:09 följande:
    Är det bättre att kvinnor skaffar barn så fort de kan trots att de inte hittat rätt man då?

    Nä, men varför måste vi jämföra pest och kolera..? Idag finns förresten många fler möjligheter att träffa någon genom alla dejtingsajter, än för bara 15 år sedan!
  • Merwinna
    mellanD skrev 2012-03-11 12:09:48 följande:
    Jag har iofs inte hört så många argumentera mot öppen donator som mot hemlig donator. Jag vet att det ska finnas en dansk studie som jämfört öppen/anonym, men jag hittar inte den.

    Jag vet dock från adoptionsforskningen - där det finns mer långtidsstudier också - att det är stor skillnad mellan att veta och att inte veta sitt ursprung, och kanske kan man delvis överföra den slutsatsen till insemination. När jag var i adoptionssvängen ville vi adoptera från Sydafrika eller Taiwan - just eftersom barnen därifrån känner till sitt ursprung, vilket hade stor betydelse för deras psykosociala välbefinnande senare i livet.

     
    Visst är det konstigt att det finns människor som inte vill ta till sig kunskap som faktiskt är BELAGD!
  • Merwinna
    Poulsen skrev 2012-03-11 12:17:57 följande:
    Fast BARNET kommer ju inte att ha möjlighet förens det är vuxet att ta reda på vem pappan är.. BARNET är, från start, berövad en förälder och den tanken gillar inte jag. Sen mår (som jag skrev tidigare) inte alla barn bra av att vara med båda sina föräldrar, jämt, i alla situationer. Men det barnet är inte dömt att från början bara ha en förälder. Barnens rätt till båda föräldrarna och att se allt utifrån barnets perspektiv är grundpelare vid t.ex. vårdnadstvister, vad händer med dessa situationer om barnens rätt till båda föräldrarna försvinner?
    Och här håller jag också med. Men det är så otäckt PK i Sverige, att så fort som en PK-skyddad grupp önskar sig någonting, så faller alla andra hänsyn. Hittills har det gällt de homosexuella, men nu har även de ensamstående kvinnornas lobbyorganisationer börjat växa sig så starka, att även en del annars vettiga människor har svalt propagandan och tappat barnperspektivet...
  • Merwinna
    Lillsudd skrev 2012-03-11 12:41:39 följande:
    Jag antar att vi som alla andra kommer att infogas i systemet och ha kuratorssamtal om donationsbehandling (i Danmark kallas det helt enkelt journalsamtal och man har det med läkare/barnmorska) - det är inte särskilt ingående varken där eller här.

    Jag har träffat få femmiskvinnor som har så stora funktionshinder att de vore olämpliga som ensamföräldrar. Men visst, plötsligt kanske det blir horder av dem.
    Nu har jag inte läst tråden, så någon har kanske redan gett svaret. Men var inte hon den kända författaren som skrivit om sina VÄLDIGT stora svårigheter p.g.a. Aspergers syndrom till och med ordförande där ett tag..? Hur blir det om en mamma med svår Aspergers blir mamma till ett barn som ärver hennes Aspergers, och de två blir sittande isolerade i en lägenhet för att mamman inte klarar av att arbeta (så är det ofta). Ingen pappa, inga syskon. Det blir som "en blind leder en blind"...
Svar på tråden Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?