Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Nä du är inte trög, för mig tog det 16 år, helt hjärntvättad var jag. När vi väl bröt upp kom vännerna (mina - han hade inte byggt upp någon vänkrets) och berättade vad de tänkt under alla år. Att jag inte fick min röst hörd, att det verkade som om hans mål var att förminska mig och framhäva sig själv vid alla sociala tillställningar vi fått till. Först då och efter många år senare insåg jag vad jag förvandlats till under alla år. 

Det tar jättelång tid att "avgiftas" efter en brytning med en som lider av narcissistisk personlighetsstörning. Nu, först efter flera år efter, har jag fått känslan (långt kvar än, fri är man inte förrän de inte kan påverka en längre...) av mitt gamla sköna jag igen, och ser honom som någon mycket vrickad och tragisk.

Långt från ett förhållande som jag tyckte var så mycket att hänga i granen en gång ...;). Tänk vad mycket onödig energi jag lagt ner på att försöka ändra på det som inte går att ändra. 

Kram//Trådstartaren

(Allt för få känner till det lömska som följer när man inleder ett förhållande med en narcissist, varför skrivs det inte mer om detta egentligen(?), tecken, varningssignaler etc, de som blir lämnade vet inte vilken tur de har)

Men vad komplicerat det blev. Jag trodde det skulle räcka med att länka gruppen, men då måste jag alltså bjuda in person för person.

Då finns det två alternativ..antingen gör jag gruppen enbart sluten, men då kan man se vilka som är medlemmar eller så får alla som vill gå med skicka PM med namn/mailadress så får jag lägga till alla manuellt.

Är det någon som bryr sig om huruvida det syns att man är med i gruppen? Alla diskussioner mm kommer fortfarande vara dolda.

Tror ni att en sådan person går att leva med om personen verkligen vill förändra sig?

Tror du det går att leva med en sådan person om man vet om alla drag och inte går in i fällorna? Tänker pm man ser det som en svaghet personen har bara..

Min sambo var hemsk under tiden vi levde ihop. Inte hela tiden men den psykiska misshandeln fanns ständigt närvarande. Aldrig fysiskt dock. Han styrde allt vi gjorde. Tappade vänner för att han hade åsikter om dem, kunde vara att de var för fula, för ointelligenta mm.

Lång historia kort- Jag tog barnet och drog! Första halvåret var terror från hans sida där jag satte hårt mot hårt. Efter det lugnade han ner sig och hade långa samtal med en vän som känner honom och hans svagheterna väl. Han har slutat supa och ändrat en del annat i sitt liv som handlar om yta till mer jordnära. Upplever att det verkar som han ruskats om rejält och inser vad han förlorat. Eller är det bara ett spel?

Hur vet man vad som är vad? Han har kanske problem med det sociala och sin egen självkänsla. Hans uppväxt har präglats av misshandel och ingen av föräldrarna har brytt sig. Han har under sin uppväxt inte fått någon bra förebild hur relationer ska fungera.

Är det någon som tagit upp med sin partner att de har narcissistiska drag? Hur har de då reagerat?

Precis, "man är ju bara människa" har jag hört som förklaring till de mest hemska saker han gjort. "Alla kan må dåligt ibland". Ja, jag satt i terapi med honom och då fick jag höra i ett vredesutbrott att jag var "sjukligt empatisk" och borde söka hjälp. Kan man vara det?;)

Du menar att du är en av "narcissterna" ("vi finns överallt", alltså de vi pratar om -som är på besök i tråden? Ja, jag vet att ni är skickliga och dyker upp var som helst i samhället. Gissar att man kan se det ni gör mer som en mekanism mer än mänskligt beteende?

Aha, då förstår jag precis. Ja, det krävs tyvärr mycket erfarenhet - eller möjligtvis att den som narcissisten ger sig på har en liknande störd, okänslig eller dominant personlighet, för att inte en skadlig relation ska påbörjas.

Jag tror dock vissa personer (speciellt under sårbara perioder i livet) är mer benägna att söka upp en viss en typ av män/kvinnor med de drag en narcissist uppvisar. Det är dock mycket lätt (för vem som helst) att tolka personlighetsdragen  som t ex styrka, hjälpsamhet, medkänsla och mod och en massa annat de vill att man ska uppfatta och charmas av.

För inte går man (om man aldrig mött någon galning) och tänker att "aha, det där skulle kanske kunna vara en narcissist eller psykopat. Det vore ju ännu konstigare, än att folk faller i fällorna.

En helt annan fråga eftersom jag är ny på deb här sidan... Hur infogar man inlägget man svarar på?

Tack!!