Ärliga nätdejtingstråden!

Eller är man lite som jag. Har utbildning, flera dessutom, men vill byta yrke ändå och därför vill plugga mer.

Jo, jag vet (ungefär) vad jag vill i mitt liv. En av grejerna jag vill är att plugga, eftersom jag tycker att det är väldigt stimulerande. En annan sak jag vill är att inte vara kvar i det yrke jag har nu tills jag blir pensionär. Jag trivs bra med mitt nuvarande yrke, men jag visste redan när jag började plugga att jag inte ville hålla på med det i hela livet. De två utbildningar jag har nu, hänger ihop och i den eventuella tredje utbildning jag tänker mig kommer också utnyttja det jag redan pluggat (och lärt mig i jobbet).

Mm, vet att diskussionen egentligen började i låg ambitionsnivå och dit hör inte de som är som jag. Jag spann vidare lite på bara pluggdelen, sorry     Och det övriga som sades passade inte in på mig egentligen, för jag skulle högst troligtvis inte jobba i kassan under mina vidarestudier utan jobba deltid i mitt nuvarande yrke.

Nja, inte riktigt så i mitt fall, jag tänker byta yrke helt, men kommer ändå kunna utnytta det jag har med mig sedan tidigare till viss del. Men ändå, det är ungefär samma princip.
 
  
Visst är det skönt att man har den där brasklappen "men då har vi ambitionsnivån" (eller andra saker man "skyller" på när ens egna "krav" inte uppfylls men man ändå är intresserad)

Man måste ju faktiskt inte flytta ihop med en ny partner det första man gör, förhoppningsvis ska personen inte plugga i tre år utan snarare är i slutet av sin utbildning eller läser en kortare vidareutbildning. 

Skillnaden är väl att är man en okänd åklagare/sjuksköterska/barnpedagog så kan man ändå leva på det man sysslar med. Så är nog sällan fallet för okända konstnärer.

Nej men!

Är det inte rätt stor skillnad mellan hög inkomst (som var det vi diskuterade innan Papitos inlägg) och egenskapad rikedom?

Instämmer till 100%! Jag förstår inte heller. Har en kompis som skriver så, hon har dessutom rätt kraftig dyslexi, så jag har inte vågat säga till henne att det är fel, men känner att jag borde berätta att det är fel.

Stör mig också mycket på folk som använder "och" där det ska vara "att". Han den där med meddelandet om melerade ögon till exempel, där stod bland annat "Jag älskar och laga mat". Okej, du har sex och du laga(r) mat... Jag tar mig knappt igenom sånna texter. Det är mååånga konversationer jag avslutat på dejtingsajterna för att språket (eller skriftspråket) varit alltför dåligt. Orkar liksom inte med det. Antar att man går miste om en och annan bra kille, men... 

I det här ovanför hittade jag förresten just en sak till jag verkligen inte förstår mig på, nämligen att ha mellanslag före skiljetecken. Varför gör man så? Det är ju knappast lättare att skriva, så det kan inte vara lathet.

Så, nu har språkpolisen inom mig fått säga sitt för den här veckan. Troligtvis med ett antal skrivfel, men det bjuder jag på   

Har erbjudande på match.com om tre gratisdagar. Man måste ange ett abonnemang som man vill att det övergår i om man inte tackar nej i tid. Är det dags att ta chansen eller ska jag vänta och hoppas på bättre abonnemangspris än de erbjuder just nu?

För mycket... 199kr/mån. Halvårs för 149kr/mån. Och av erfarenhet vet jag att 6 månader är mer än man orkar.

Det var det jag hoppades på =) Men... det är fredagkväll och jag är uttråkad. Har dessutom inga större planer i helgen... jaja, den som väntar på nått gott.. eller ska det vara "gott.."?