Foder? Bara hö?

Hål i båda bakhovarna? Hur menar du? efter sömmarna?

Jag tror absolut din fjording kan gå barfota! Men anlita INTE en hovslagare till att verka isåfall. Jag har under mina år i hästvärlden aldrig sett en hovslagare som kan verka en hov som ska vara barfota, oftast ser hoven då ut som om att det sedan ska slås på en sko och så ser ju inte riktigt en naturlig hov ut.

Fjordingen kan bli jätteöm när skorna tas av, det beror på att blodcirkulationen kommer igång och hon får tillbaka känseln i hoven. Det finns också sådana hästar som inte bryr sig ett dugg och redan nästa dag kör galopprejs på ett knögglig grusväg. Men ta kontakt med en SANHCP-verkare, hon/han hjälper dig dels med verkningen och ska även kunna ge tips på bra mat som underlättar övergången för hästarna. 

Lösdriften kommer nog verkligen underlätta för din häst. Där kan den röra sig och det är det som behövs, hoven behöver aktiveras för att bli frisk. Antar att hon varit skodd länge? Då kan strålen ha "ruttnat" (fel ord egentligen men kommer inte på något bättre) pga att den inte fått användas. strålen måste närmligen komma i kontakt med marken.  

Jag tror som sagt inte att det är några som helst problem med att ställa om din fjording till helt barfota.Tänk vad skönt att få slippa tappskor ;)  

Nu blev det nog lite otydligt här känner jag. det är såklart inte bara blodcirkulationen som är enda anledningen.. Jaja, detta kan SANHCP-utbildad tala om för dig på ett bättre sätt! :)

som sagt, www.sanhcp.org/examinerade. 

Klart att hästen inte ska ha ont efter en verkning! Men hästar som har ont efter skoning, är det ok? Läste ju om en som måste "planera efter skoningen" för att hästen blir så öm att den måste vila ett par dagar.. Det är ju inte heller okej? Då bör man ju uppenbarligen byta hovslagare, eller hur?

Jag känner en tjej som äger ett fullblod. Stoet blev skott i tidiga år (alltså långt innan hov och häst egentligen är färdigvuxna, det brukar varmblod bli mellan 7-10 år och kallblod kan sega sig hela vägen upp till 12 års ålder innan de är färdiga!) och fick tillslut "fullblodshovar" -platta, breda, urdålig kvalité och hon fick ha typ "gummiplattor" (hjälp mig med hovslagarspråket.. haha) under för hon var så öm -kunde inte gå på minsta ojämnt underlag, TROTS SKORNA ..

Min vän ringde då en SANHCP-are som kom ut till stallet, tog av skorna (behövdes knappt några verktyg till det, hovarna var så pissdåliga så skorna trillade av bara man tittade på dom typ) och verkade bort så mycket hon kunde just då. Hästen blev ju öm, men inte så mycket mer öm än den varit tidigare. Fick röra sig i en stor härlig hage och på asfalt just för att hoven skulle komma igång. blev ingen ridning bara promenader. Sedan kom SANHCP-aren med jämna mellanrum och idag har detta fina sto superfina, hårda, perfekt formade hovar, går fram i alla underlag och och hela hästen mår mycket bättre. spänningarna i ryggen har släppt, just för att hon inte längre har ont och spänner sig inte i varje steg. Hon hoppar mycket bättre, går bättre i dressyren, går inte fram som en sist seg som en snigel på uteritter utan nu kommer galopphästen fram i henne och hon MÅSTE gå först haha..          

Så ja, mig övertygar ni inte om att skodda hovar är bäst.. :) 

Klart hon ska fortsätta med det! Tipsar om samma länk för din del, www.sanhcp.org/examinerade.

Låter jättebra med grovfodret. Tror eran ponny kommer få det toppenbra med er som ägare!  

Hon hade håligheter i hovarna som kom fram när hon verkades. Hon gick som vanligt efter att bakskorna åkt av, så jag hoppas att det funkar även i fram.
Hon är 19 år och har förmodligen varit skodd större delen av sitt liv..

Ja, de flesta brukar ju sko första gången när hästen rids in så förmodligen har hon väl varit det.. Det är väl det vanligaste skulle jag väl tro.

Men jag tror fortfarande att hon skulla klara barfotagång utan problem.  Det är ju bara i början det kan vara jobbigt, bara för att hon inte är van vid det. I värsta fall så kan man köpa ett par barfotaboots man kan ha i början. Då blir det tryck på strålen men hästen slipper gå på tex grus. Men dom ska INTE användas som en "permanent lösning" (som skor gör), utan bara under övergångsperioden när det behövs -alltså ska hästen inte gå med dom 24 timmar om dygnet. Det finns även barfotaboots som man kan brodda, om man inte vågar lita på att hästen kan gå på snö och is om vintern :)

Börja så fort du kan! :) Det är en VÄLDIGT intressant process att följa, när man tagit av skorna och ser hur hästen skickar ner ny, mindre hov istället för den där breda som oftast skodda hästar har.

Nej, eftersom hästen verkas även när den skos är det såklart inte ok att den har ont efter skoning heller, det såg jag som självklart, jag förstår inte hur du fick det till att jag tyckte nån smärta i hovarna var ok.

Jag har inte för avsikt att övertala dig att skodda hovar är bäst, varför skulle jag det? Varför ska någon övertala någon om att det ena eller andra är bäst? Hästar, liksom hovar, är INDIVIDER. Vad som behövs beror på så många saker. Tyvärr är det få hästmänniskor (både ägare och "tjänsteutförare") som inte kan se de individuella behoven utan mosar på med att det de gör är det bästa för alla.

Skorna ryker nästa vecka, hon kommer att ha semester i juli när medryttaren är bortrest, så det blir nog perfekt.

Jaha förlåt, jag missförstod. Trodde du menade enbart när hästen är barfota och inte när det sedan ska på en sko

Det har jag inte sagt att du försöker göra. Tyvärr så är det väldigt många andra som försöker det.

Jag kan hålla med om att vissa är lite väl extrema -men många som är det har ingen kunskap heller. Pratade men en kompis för några veckor sen och när jag sa att jag föredrar en häst som är barfota så tjafsade hon lite och sen så sa hon "men kan den gå då? kan den hoppa? eller kan den bara gå i hagen? vem vill ha en sån häst som inte kan prestera?" eeeh... En häst är född barfota, klart hovarna fungerar barfota då liksom.. haha.. Men hon trodde fortfarande inte på mig, kan ju tillägga att anledningen till att jag ens tog upp det då är för att hennes häst har så vidrigt fula hovar så jag mår illa. fulla av traumaränder, breda, tappskor hela tiden. Jaja det är hennes problem men hästen är ju långt ifrån frisk.. Kanske därför hon inte lyckas få tillräckligt bra resultat när hon tävlar :)

Känner att det nog är viktigt att poängtera (inte bara till dig utan till alla som läser) att det finns sjuka hovar på båda sidor, både barfota och skodda. När hästen är barfota så märker man att något är fel och kan rätta till det (vissa slår på skor, vissa ändrar tex fodret eller så). Att slå på sko löser inte problemet, det tar bara bort symtomet.   Inte nog med att skon bara tar bort symtomet (så man inte kan fixa det, för man kan ju inte få reda på vad problemet är!), den kan leda till mer skador. Hästen får svårare att läka inflammationer och skador. Massor med problem bara för att man från början kanske hade något så "enkelt" som en för bred hov. 

Ja som jag skrev innan, jag kan babbla på om detta i evigheter.. :)  

Jag håller inte med dig om att alla hästar i alla situationer fungerar barfota.

Skorna är till för att skydda hoven mot överslitage, dvs hästar som jobbar på underlag som asfalt och grus behöver någonting utanpå hoven för att den inte ska slitas ner för mycket.

Utöver det finns det tillfällen då skärpning behövs, dvs på is eller hala gräsbanor. Varför ska jag utsätta min häst för risken till fläkskador för att hästen absolut ska vara barfota?

Det som är farligt i ditt resonemang är att det är så fanatiskt. Alla fanatister är farliga, där det bara finns ett rätt sätt och alla andra ska övertygas till denna rätta tro.