Vi som nyligen förlorat våra änglar
Hejsan. Tänkte höra om det finns några fler här inne som förlorat sina änglar? Vi förlorade vår underbara son Anton i v. 24 (23+1) han levde endast i 30 min utanför magen
-
-
Svar på tråden Vi som nyligen förlorat våra änglar
-
vet ej om jag passar in här, men jag förlorade mitt foster i vecka tolv, men bm sa jag haft fördröjt mf
-
Marie-anne skrev 2013-03-23 01:07:11 följande:vet ej om jag passar in här, men jag förlorade mitt foster i vecka tolv, men bm sa jag haft fördröjt mf
Vet inte om alla kanske ser det olika, men du har all rätt att sörja, så för min del tycker jag att du passar in. -
och jag beklagar din sorg också såklart!
Kram till dig! -
TACK! mammatillettänglahjärta! samma till dej!
-
Jag är änglamoster till två fina prinsar, och så länge jag lever kommer dessa barn fattas mig, ett hål i mitt hjärta som aldrig kommer att läkas. Den ena prinsen hann jag inte träffa i vår värld, han somnade in i sin mammas mage, den andra prinsen hann bli lite mer än 1 år innan han lämnade denna värld.
Det gör ont varje dag, varje dag kämpar jag vidare. Vissa dagar går lättare än andra, andra dagar sätter jag mig ner och bara gråter, hur det kan vara så grymt att ett barn inte ska få leva och vara med sina familjer.
Sorgen kommer aldrig att försvinna, smärtan avtar med åren och man lär sig leva med det mest fruktade... även om det alltid kommer stunder då man bryter ihop, för att sen resa sig igen, lite starkare...
/// L -
Måste bara säga, min syster du är den bästa <3LisetteWernholm skrev 2013-03-09 21:11:56 följande:Vill börja med att skriva att jag lider så med er alla änglaföräldrar, det är så tragiskt att vi ska behöva uppleva detta och förlora det käraste vi har!
För 3 månader sedan födde min syster sin son stilla, PSD i magen säger läkarna, allt är så overkligt och det gör så ont! Smärtan och sorgen.. Sorgen kommer vi alltid att leva med, smärtan sköljer över en nu och då och man stannar upp för att bryta ihop, inse vad man har förlorat, samtidigt som man blir livrädd om det man har i livet.
Systers graviditet var utan komplikationer, Jakob mådde bra, magen växte, bebis växte, allt såg så bra ut, men ngt hände på slutet, känns som man vändes ut och in och slutade andas.
Varför ska sånt här hända?
Jag är ingen änglaförälder själv, men änglamoster, jag har tidigare skrivit i änglamoster forum men inte fått ngt svar eller respons, så jag skriver här.. alltid skönt att prata med andra som varit med om samma sak och som kan förstå en smärta och sorg.
Gör så ont i mig att jag aldrig fick träffa Jakob, hålla hans lilla hand, se hans fina ögon och mjuka hår...
// Ledsen änglamoster.
Jag blir så arg, att varför ska inte dom små få ett liv, när min lilla jakob var så perfekt, inte ett endaste lilla fel på honom. Men ändå dog han. -
när hände det er? När somnade den lilla in?mamma till ett änglahjärta skrev 2013-03-23 01:01:11 följande:Visst gör det ont... just det där också att vi HAR barn, en del har kanske flera, både kvar i livet och någon i himlen, men de är ju alla våra barn för det. Men det är som att de inte funnits... resten av världen glömmer men inte vi som gått igenom detta hemska.
Jag går in i v 36 nu och är livrädd att det ska gå snett än.. Sen blev jag ju gravid så fort efter att min lilla dog, så det är snart 1 årsdag där också. Ändå ligger det så nära, så ömmande. Jag gläds och räds åt den nya graviditeten och det lilla liv som än så länge sparkar och bökar, men visst finns rädslan där. och även saknaden efter den som försvann :(
Kramar till alla! -
mamma till ett änglahjärta skrev 2013-03-23 01:01:11 följande:Visst gör det ont... just det där också att vi HAR barn, en del har kanske flera, både kvar i livet och någon i himlen, men de är ju alla våra barn för det. Men det är som att de inte funnits... resten av världen glömmer men inte vi som gått igenom detta hemska.
Jag går in i v 36 nu och är livrädd att det ska gå snett än.. Sen blev jag ju gravid så fort efter att min lilla dog, så det är snart 1 årsdag där också. Ändå ligger det så nära, så ömmande. Jag gläds och räds åt den nya graviditeten och det lilla liv som än så länge sparkar och bökar, men visst finns rädslan där. och även saknaden efter den som försvann :(
Kramar till alla!
@mamma till ett änglahjärta
jag håller tummarna för er att allt ska gå bra. Jag vet inte ur du känner, men jag har tänkt på det som att det är en och samma själ som kämpar för att få komma till oss.Hoppas allt går bra för er och att ni äntligen får ses till slut och få ha roligt tillsammans, växa tillsammans och älska varandra.
Jag måste också bara nämna allmänt att i dessa tider av så mkt närhat tycker jag att det är så otroligt med allt det stöd vi ger varandra. Alla värmande ord, all pepp, !! Det betyder så otroligt mycket!! <3
-
Det är snart ett år sedan och jag var i vecka 23 då den lilla konstaterades död i magen. Jag blev gravid väldigt tätt inpå igen så det är med blandade känslor, som sagt, man gläds och räds, samtidigt som sorgen efter min första ännu tynger.MinÄngel skrev 2013-03-24 20:12:10 följande:när hände det er? När somnade den lilla in?
-
Tack Hausisse för tummar! Jag ser det lite som att min lilla knodd där inne har en alldeles speciell ängel som vakar över hen, Visst har jag funderat om det kan vara samma själ som vill tillbaka till oss, samtidigt har jag många andra änglar där uppe (inte änglabarn) som jag intalar mig tar hand om lillan tills dess att vi alla möts igen.Hausisse skrev 2013-03-26 11:38:32 följande:
@mamma till ett änglahjärta
jag håller tummarna för er att allt ska gå bra. Jag vet inte ur du känner, men jag har tänkt på det som att det är en och samma själ som kämpar för att få komma till oss.Hoppas allt går bra för er och att ni äntligen får ses till slut och få ha roligt tillsammans, växa tillsammans och älska varandra.
Jag måste också bara nämna allmänt att i dessa tider av så mkt närhat tycker jag att det är så otroligt med allt det stöd vi ger varandra. Alla värmande ord, all pepp, !! Det betyder så otroligt mycket!! <3
Jag tycker också att det är skönt att man, trots att vi är vilt främmande människor, kan skriva av sig här inne och få sån pepp och sådant stöd, det är ovärderligt och helt fantastiskt! Som du säger, det betyder mycket <3