Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

TWH, tack för att du frågar! Satt previs och läste om det själv. Det var ett fruktansvärt åskväder i morse, det small så rutorna skallrade. Jag har nog inte förstått vidden av ovädret. Det var som värst när jag satt och åt frukost. Regnet öste också ner. Det hade dock mullrat, åskat och blixtrat några timmar innan. Jag vaknade till detta muller, men fattade inte att det var så illa. Värsta stormen sedan 1961!!! Tydligen har tunnelbanenätet delvis varit vattenfyllt och det har varit kaos på vägarna.

Jag märkte inte så mycket när jag var runt Omonia och shippade i em. Ikväll regnade det dock rejält igen.

Ha ha, detta oroade mig alltså inte alls!! Men om jag ägglossat spontant skrämmer mig mycket mycket mera. Har inte haft så mycket känningar idag och bara lite fertilt slem. Är det över nu, eller?????

Ursäkta, skriver rätt snabbt på datorn, så det blir lite stavfel ibland. Sorry!  Shippade är alltså samma sak som shoppade........

Jag är lite nyfiken, hur många veckor gravida är ni nu Hjärte, Holly, Cice, TWH och Singoalla? Har jag missat någon ytterligare som är gravid? Jag hoppas ni alla mår bra, och ni behöver inte svara om ni inte vill.

Oj, alltså redan i vecka 15. Underbart skulle jag vilja säga! Tänk, så här långt gången, eller rättare sagt så här nära har ni aldrig varit er dröm. Vi håller tummarna för att det fortsätter att gå bra. Jag tror säkert att det finns en rädsla hos dig, men NJUT så mycket du kan.

Nej, jag bor inne i Aten, i närheten av Omonia. Inte så trevligt, men billigt! Måste spara pengar någonstans, Det är så kallt, så jag sover med ullsockor, mjuka joggisar, flanellnattlinne (hur jag nu kunde komma på att ta det med) och till slut en tunn silkesmorgonrock, under ett lakan, två skitiga akrylfiltar och överst två överkast. Såå härligt.....

Holly, vad utomordentligt bra att du fått gå så länge som till vecka 37 med tvillingar!! Det är ju inte alla förunnat. Hoppas du mår bra och inte känner dig alltför stor . Jag antar att det börjar bli lite tungt nu. Sätter de igång dig om det inte kommer igång av sig själv inom kort, eller väntar de bara, liksom vid enbarnsgraviditet?

Ha ha, det ska jag!!! Jag hoppas du har rätt och allt går bra imorgon! Denna vecka går till världshistorien för nojjor och oro.

Tack så mycket. Det behöver jag. Vad skönt att du inte behöver gå över tiden. Ja, varför ska det vara så svårt att bli gravid? Som du säger, du verkar ju gjord för att bära barn i din mage. Många gånger kan man ju också må sämre just med tvillingar. Njut!

Tack AaFT, jag hoppas som sagt att allt ska gå bra. Känner mig just nu inte alls hoppfull, men vill gärna bli överbevisad. Skulle aldrig varit så rädd och orolig om det inte skett en spontan ägglossning innan ÄP i förra månaden. Har tidigare varit orolig, men aldrig så här.

Jag ska hälsa Dr D. Jag tror inte han känner till ditt alias , men jag hälsar från alla tjejer från Sverige, så missar jag ingen.

Då litar jag på det och försöker sova gott, AaFT!! Till MIna också, yes.

Ego; sååå lättad, men oerhört trött.
 
Jag hade inte ägglossat några av folliklarna i förväg!!! Jag var så nervös när Dr D skulle göra ett snabbt ultraljud innan sövning. De vände bort skärmen så jag inte kunde se (liksom förra gången), men ganska snabbt sa han något positivt och vände skärmen så jag kunde se. Jag varken såg eller hörde vad han sa, bara suckade stort av lättnad och sa att nu kan de låta mig sova.

6 ägg!! Så glad! De fem större folliklarna innehöll alla ägg. Av de två mindre innehöll en ett ägg. En av de pytte hade också växt på sig, så det fanns totalt 8 folliklar som jag fick 6 ägg ur. De två tomma/mindre innehöll båda äggceller/-membran, så hade de varit större fattade jag som om det kunde ha varit ägg i dem också.

Dr D erkände att han varit lite nervös han också. Han var jättenöjd med resultatet, mycket imponerande sa han. Sedan vet ju ju inte ännu hur många som blir befruktade.

Dr D skämtade om att jag skulle berätta för svenska läkare hur bra det kan funka med låg dos. Han sa också att han lär sig av mig och att även jag själv lär mig och det håller jag ju med om. Om inte jag lyckas, har jag ju kanske åtminstone bidragit till att någon annan äldre kvinna lyckas.

När jag kördes i rullstol till op-rummet, kom en annan läkare i korridoren. Jag har sett honom flera gånger nere på plan ett bakom sekretariatet. När han ser mig (vi har aldrig träffats), säger han frågande mitt namn och frågar hur jag mår. Jag svarade att jag  verkligen var nervös. Då sa att han något om att alla läkare kände till mig, visste vem jag var. Ha ha, frågan är vad de pratat om egentligen. En galen och tokig svenska, eller....? Antagligen har väl Dr D eller någon annan ventilerat mina tråkiga missöden, åkt ända från Sverige och gått så illa, vid ett par tillfällen. 

Det jag vill reflektera över är att samtliga ägg som jag plockat ut hos Dr D har alltid varit mogna, inte ett enda har varit omoget. Så brukar det ju sällan vara annars. Vi har också haft mycket bra befruktning (hittills) hos Dr D. 3 av 4, 4 av 5, 2 av 3 och så får vi se hur det blir denna gång. Vid de två återförande vi gjort hos honom har samtliga befruktade fortsatt att dela sig till dag 3 och sedan återförts.

Jag hälsade till honom och Mina från alla svenskor som han/de träffat och han log med mungiporna ända till öronen. Han var så söt! Jag glömde fråga hur många svenskor som hitills besökt honom, sorry. Jag var ju lite groggy. Jag berättade att ni stöttat mig under veckan och önskat mig lycka till. Det gillade han.
 
Tack för ert stöd under min mest oroliga och nojjigaste vecka på länge.