Nu jäklar tänker jag knäcka städkoden!

Tack Linn, dina ord värmer! Att ta hand om mig själv är nog något som jag lätt glömmer. Som nu, har tre timmar alldeles själv här hemma. Egentligen borde jag gå ut och gå en timme i det vackra vädret, men jag har inte ro till det när det ser ut som det gör här hemma. För plockar jag inte undan nu lär jag få göra det senare och då kommer jag aldrig att komma ifatt. F?n, vad jag svammlar....

Linn du får krya på dig och nyduschad i renbäddad säng, finns det nåt skönare!?

Nu ska jag ladda tvättmaskinen förr andra gången idag och vår småtjejer ska få nytt i sin bur.

Du har rätt, en halvtimme får det bli. Brukar ibland tänka på syrgasmaskerna på flygen. Sätt på din egna mask först och andas, så kan du hjälpa andra sen.

Grovköket klart. Nu röjning i kök och burstädning. Efter det en prommis, I promise!

Ok, hemma igen och nu med en kopp kaffe i näven. Småtjejerna håller mig sällskap i sin nystädade bur, en gnagandes på en morot och en ätandes på hö.
40 minuter ute var välbehövligt och skönt. Lite svårt att hålla bra tempo mellan isfläckarna bara.

81missan, jag tycker du verkar ha fått till många bra rutiner. Babysteppande är guld värt. Lägg till en ny rutin när de gamla sitter.

Håller med om att det kan kännas som man stampar på samma ställe ibland men en dag så känner man sig redo att ta ett steg till. Ibland händer saker man inte kan förutse och då är man på ruta ett igen. Men något som jag märkt är att även om det är tungt just då, så tar det ofta inte många dagar så är man på banan igen.

Fokus på sovrummet förra veckan gick käpprätt åt skogen pga just oförutsedd händelse. Denna vecka vardagsrummet, vilket för vår del är det "lättaste" rummet. Mest dammning och några fönster som ska putsas. Ska därför försöka köra sovrummet parallellt denna vecka.

Alla ni sjuklingar med förkylningar hängande över er får fortsätta krya på er.

Ingen städkod knäckt här heller, möjligtvis första siffran.

Här har vi hamnat i något stim av olyckor och sjukdomar. Tillbringade även en dag denna vecka på lasarettet efter att ett av barnen trillat och behövde checkas.

Annars har jag mest jobbat mycket, både dagtid och kvällstid så nån tid för Fly Lady har det knappt blivit. Hunnit med ett par tvättar men det är alles. Mannen är hemma igen från semestern men att få hjälp därifrån frivilligt verkar vara en utopi.

Idag är jag ledig iaf så det ska bli hyperskönt. Lite undanplockning och promenad står på mitt schema.

Härligt jobbat 060810!

Här har vi haft utflykt i skogen med korvgrillning. Mer grillning i kväll när jag drog fram grillen och la på ett par fläskabitar.

På städfronten inget nytt... Det vanliga med en tvättmaskin och Shining av Sinken. Jag kommer banne mig inte vidare. Mycket energi går åt till att få övriga att göra ett handtag här hemma. Hur ska man få Mannen att fatta att jag varken orkar eller har nån lust till att dra hela lasset här hemma? Jag blir tokig!!!

Vi är överens om att Mannen ska städa och jag plocka undan. Det blivit så att jag plockar varje dag, medan han, om vi har tur, städar toalett och handfat 1 gång på helgen. Då dammsuger han även golven. Men är han inte hemma eller om det inte hinns med, ja då skjuts det en vecka. Gissa om det blir sunkit ibland. Skulle det dessutom inte vara undanplockat så blir det inte städat pga det heller. Så jag måste ligga steget före hela tiden.

Tvätten har det bara blivit att jag tar hand om, sätter Mannen på maskinen är det bara hans egna kläder som åker med, varken mina eller barnens. Vika tvätt och sortera in är inte att tänka på.

Vi har båda krävande jobb , jag ska dock jobba deltid även om det inte är så nu. Jag hämtar barn och åker hem och lagar käk. Ber jag om hjälp att plocka undan i köket efter maten lovar jag att hälften av disken står kvar i diskhon och bänkarna ej avtorkade.

Mest irriterande är nog hans mitt och ditt tänkande. Jag anser att man hjälper varandra i en familj. Medan han inte bryr sig i saker om det inte är hans. Ser jag någon annans sak som trillat på golvet eller som jag vet ska upp på övervåningen så tar jag den i farten. Mannen skulle demonstrativt sparka lite på saken.

Jag har bett, förklarat att jag inte orkar själv, varit irriterad, varit ledsen men polletten vill inte gå ner. Det konstiga är att när jag och barnen är själva hemma under en vecka får jag mycket mer energi och fixar själv för då behöver jag inte hoppas att någon mer vuxen tar större ansvar här hemma.

Ytterligare ett deppinlägg från min sida...

Ha, ha, ja här hemma kan jag hålla med om att han är en lat gubbe. Utåt sett anses han dock inte som det. Det är också ett problem, skulle jag berätta för någon om hans beteende här hemma vore det ingen som skulle tro mig. Ambitiös och duktig på jobbet, ställer alltid upp när kompisar eller släkt behöver hjälp. Här hemma drar jag mig in i det sista att be om hjälp. Blir bara pust och stön och sura miner.

Jag förstår om han är trött efter jobbet, men det är ju jag också...

Han förstår inte problemet, han städar ju toan och handfatet 1 gång i veckan. (I verkligheten blir det i genomsnitt varannan vecka). Diskutera i lugn och ro, om vi skulle få till det, slutar alltid i att jag blir ledsen.

Helst av allt skulle jag bara vilja skrika ut vad jag tycker och tänker, men då får jag väl en hjärtinfarkt på kuppen och barnen blir moderlösa.

Jag kanske ser stöket och skiten mer än vad han gör och det kan jag kompromissa med, men den där Mitt och Ditt attityden pallar jag inte med längre snart.

Är bra sugen på Rut, men hon plockar ju inte undan, tvättar eller åker till återbruket så risken är ju att jag fortfarande har lika mycket att göra.

Tack Ms H för ditt stöd!

Jag har aldrig haft lätt att prata om känslor. Sluter mig gärna och är inte den där öppna personen. Jag vet inte varför det är så bland folk jag känner och umgås med. Är det okända människor, myndigheter eller vad som helst har jag inga problem med att säga ifrån eller på ett konkret sätt tala om vad som är fel och få min vilja igenom.

Jag ska försöka skapa kraft och ork för att ta ett ordentligt snack! Jag kanske ska ta en vecka och skriva ner vad jag verkligen gör hemma för att få svart på vitt.