Vi som försökt ett tag utan plus
Stargazers: Jävla mens!
Stargazers: Jävla mens!
Maramina: Kul! Hoppas vi blir kollegor! Jag hade ingen aning om att vi anställde nu men antar att det är centralt? Håller tummarna.
Stargazers: Jag hoppas allt är okej trots blödningen. Om det är mindre blod än vid mens är det ett gott tecken, missfall blir ju mer blod.
Maramina: Eller nu när jag tänker efter minns jag att jag sett en internannons inom ditt område, om det är den jag tänker på borde du passa perfekt!
Wittra: Förstår och känner igen din frustration. Min mens har krånglat mer ju längre vi försökt känns det som, i början var den oftast runt 28-32 dagar men nu diffar det mellan 26-34 och spottings som börjar redan vid ÄL.. Varför behöver ni vänta så länge på provsvaren?
Idag känner jag mig lite frustrerad och besviken. Jag anmälde mig till ett "Army fitness bootcamp" som jag hållt på med i 5 veckor nu. Massa hård men rolig och effektiv träning, utomhus i ur och skur. 6:e och sista veckan nu och på tisdag ska vi göra ett test för att se hur vi förbättrat oss. Jag har verkligen sett fram emot testet och kunna mäta resultatet av mitt kämpande. Och imorse vaknade jag med halsont! Mina förkylningar börjar alltid så och träna är inte att tänka på så jag kommer missa hela sista veckan. Fan! Vi som skulle göra testet denna veckan, gå ut och fira efter sista passet, byta telefonnummer och säga hejdå.. känns som jag blir snuvad på konfekten..
Wittra: När vi gjorde vår utredning tyckte gynekologen min mens var regelbunden, vet inte hur mycket den ska diffa för att anses oregelbunden. Eftersom det inte hittades några fel på nån av oss fick vi direkt remiss till IVF, men då kände vi oss inte redo för det. Så vi fick prova pergotime, eftersom min cykel ändå diffade såpass mycket ansåg de att jag ändå kunde ha problem med ägglossningen. Det har jag aldrig haft för jag känner av den jättetydligt, men jag ville ändå testa nåt i väntan på att förbereda oss på eventuell IVF. Efter pergon har cykeln ballat ur ännu mer, förut hade jag spottings ca 4-7 dagar innan mens och det tyckte jag var mycket. Det skulle jag gärna ha tillbaka för nu startar det alltid ca 10-14 dagar innan mens! Det är inte bara längre period med spottings utan även mer överlag, det är som att det läcker hela tiden.
Jag vill helst inte tro att det är nån slags gravidstress som gör att mensen krånglar för då kanske det även är orsaken till att jag inte blir gravid, och jag vill inte tro att min önskan att bli gravid är orsaken till att vi inte lyckas. Jag har dessutom varit väldigt "laid back" hela tiden och tagit det med ro när mensen kommer, så jag har inte känt mig särskilt stressad över det. (Jo ibland såklart, men jag har varit relativt lugn ändå). Men det är ju helt klart konstigt att cykeln ballar ur så mycket just när man vill att den ska vara bra. Fast å andra sidan hade jag nog inte lika bra stenkoll innan vi började heller så det kanske inte är så stor skillnad egentligen, bara det att jag märkte att cykeln strulade först när den blev viktig.
Segt att ni måste vänta på din mans provsvar innan du får veta dina. Fast jag tror det är så att de inte vill göra onödiga undersökningar om det visar sig att spermierna inte är tillräckligt bra, för då blir det IVF iallafall. Men jag vet att väntan är jobbig! Man vill liksom ha en plan och inte bara trampa på samma ställe.
Stargazers: Jag beklagar verkligen, skit oxå!
Wittra: Folk vet inte bättre tyvärr och det är därför de svarar som de gör. Jag antar att man vill säga något tröstande eller uppmuntrande fast det blir ju fel, "Slappna av säger du, tack för tipset! Jag ska genast hem och prova!"
Ofrivillig barnlöshet är tyvärr mycket vanligare än man tror, men just att planera barn är ju något man vanligtvis brukar hålla för sig själv så därför blir det inte så naturligt att prata om det, och därför tror alla att det är så himla lätt. Enligt statistiken är ungefär 1/5 av alla par ofrivilligt barnlösa. Så vi är ju verkligen inte ensamna i vår situation.. Men som sagt är det ju sällan något man pratar om.
Jayt: Jag beklagar verkligen. Fy vad livet känns orättvist! Först kämpa så länge och så blir lyckan så kortvarig.
Wittra: Om spermierna är dåliga blir det i regel IVF eftersom det inte går att behandla. Dåliga spermier kan bero på infektion och det är därför man gör om testet, är det då fortfarande inte bra blir det IVF. Till viss del kan man påverka spermierna med vitaminer och sånt fast det är jag inte så insatt i. Jz däremot är expert på det området!
Maramina: Redan VUL, jag hänger inte med i svängarna alltså.. Kul att det gick så bra!
Calabalic: Jag har för mig att läkaren sa att mellan 7-10 ägg är bra. Jag fick veta av en annan tjej som gjort IVF att man helst inte vill ha fler ägg än ca 15. Antar att det finns risk att de är av sämre kvalitet då. Så det låter som att du ska vara nöjd med din "skörd".
By starlight: Det är klart att du har rätt att klaga du med! Tänk om bara den som hade det värst fick klaga, då hade alla fått vara tysta för det finns alltid nån som har det värre. 8 månader är rätt länge det med och man har fortfarande inte rätt att söka hjälp, så det är helt klart frustrerande. Fast det finns iallafall hopp om att lyckas själva fortfarande även om det inte alltid känns så. Gällande vikten skulle du väl träffa en dietist? Hur har det gått? Du kanske kan prova att fokusera på vikten helt ett tag, dels för att ha något annat än barnverkstad att tänka på, men även för att få bättre förutsättningar och framförallt så att ni har rätt att få hjälp om ni inte lyckas inom ett år. (Alla landsting har krav på max BMI även om gränsen skiljer sig åt). Tänk på att ta hand om varandra under tiden ni försöker oxå så att sexet inte blir ett nödvändigt ont. Det är okej att hoppa över en ägglossning om man inte har lust, nån månad hit eller dit spelar ingen roll om man tappar. Det är viktigare att fortsätta må bra i förhållandet.
Mitt i all sorg vill jag smyga in med lite glädje som inte handlar om barn:
Jag och en jobbarkompis var igår hemma och bakade äppelmuffins med choklad, som vi sålde på jobbet idag till förmån för Musikhjälpen 2013. Vi sålde närmare 100 st och fick in drygt 2000 kronor till insamlingen! Det var väldigt uppskattat, både muffinsen och initiativet. Jag trodde nog inte att det skulle gå SÅ bra så det känns verkligen kul!
Nä, nu ska jag påbörja nästa fruktprojekt: sila och sockra min äppelmust som stått och gottat sig i 5 dar. Håll tummarna att den blir god!