Vi som försökt ett tag utan plus
Ja förresten, lillasyrran som ju blev gravid på 2 sekunder har just fått veta att hon har 2 embryon i magen... enäggstvillingar minsann. Känns som att jag lever i en mardröm :( Hon verkar inte speciellt lycklig över att vara gravid över huvudtaget och reagerade knappt när läkaren berättade om de både hjärtanen som slog (jag var med). Hon sa att jag ju kunde få den ena >.< hyggligt!
Fått höra värsta kommentaren också i veckan: syrran berättade för en bekant till familjen att hon väntade tvillingar (hon har typ berättat det för alla nu trots att hon bara är i v7+3) då vänder sig damen till mig och frågar "men du då Sandra? Du är ju mycket äldre, vet du inte hur man gör barn eller?" Har ni hört något värre?? Visserligen vet hon inte om hur länge vi försökt men hon vet att vi börjat en utredning :( Jag blev så ställd av kommentaren att jag inte förmådde svara!
Ser att det händer saker hos er också även om det man helst av allt är att få ett plus! Varje steg på vägen är dock ovärderliga. Kämpa på girls!
Så småningom kommer du också få ett plus, och du kommer att vara så himla glad även för din systers tvillingar. Hon kanske är chockad själv att det är två. Hon kanske behöver lite tid på sig innan hon också kan glädjas. Det är ju trots allt en stor nyhet och en stor omställning. Jag förstår såklart hur du känner, och du får känna så så länge det behövs! En vacker dag kommer den känslan att försvinna och bytas ut mot en mycket härligare. :)