• Maramina

    Vi som försökt ett tag utan plus

    babygirl03 skrev 2012-10-13 23:02:23 följande:
    hej plusset kommer :) lovar er:) man kan inte tvinga på gravidtet kom ihåg det! även om man så hade velat :) jag var precis likadan innan jag blev på smällen hade jag nästan gett upp *fnissar*

    ska försöka snart igen Minns den känslan jag hade i början att man måste bli gravid. det var bara jobbigt. ta det lungt så kommer det När det dags förde



    Jag tror inte att någon här inne känner att de "måste" bli gravida, däremot så har vi en enorm längtan efter att ha försökt en längre tid utan att lyckas, och flera av oss har kanske lyckats med att få plus, men att det sedan slutat med missfall. Så om det bara vore att ta det lugnt skulle nog inte så många här ha påbörjat eller vara på gång att påbörja utredning. Jag förstår att du inte menar att vara elak men att gång på gång få höra att man blir gravid bara man slappnar av lätt ger oss som försöker men inte lyckas skulden för att vi inte lyckats. Och du som har försökt länge med ettan borde veta hur man över huvudtaget skuldiggör sig själv trots att det inte är ens egna fel, och därför vara försiktig med vad du säger/skriver. För tråden heter som sagt var Vi som försökt ett tag utan ett plus
  • Maramina
    Ciccie86 skrev 2012-10-14 06:59:15 följande:
    BIM+2 idag. Test taget, inget plus! :/ Så blankt det kan bli. Dag 31 i cykeln..



    Neeej! *kramar om*
  • Maramina
    Nellin skrev 2012-10-14 10:53:26 följande:
    Kanske 4a: Roligt att du kunde känna med det jag skrev. Ja, folk dömer hit och dit för allt mellan himmel och jord. Så fort en annan individ inte gör som de själv har gjort så ska det föreläsas, dömas och snackas skit. Vi gör väl alla så gott vi kan och alla människor har olika förutsättningar att göra saker i viss ordning. Jag tror ändå på kärleken, respekten och omtanken. Jag tror på FAMILJEN, inte på svinhöga inkomster och en massa värdelösa prylar hemma.

    De par som väljer att göra karriär först och skaffa sig goda inkomster och vänta innan de skaffar barn gör på sitt sätt, och det är lika gott som andra. Jag skulle gärna göra klart utbildningen helt först och börja jobba, men nu har vi inte lyxen att välja vår tid på det sättet. Så vi gör det bästa av våran situation och jag är inte ett dugg orolig över hur det kommer gå. Vi har en oerhört stark relation och vi vill inget hellre än att få bli en familj, så vi får det att fungera helt enkelt.

    Så länge vi gör det vi gör med hjärtat på rätt ställe så tycker jag att vi får göra på våra egna sätt. Och det gäller alla, enligt min egen uppfattning. 

     



    Skönt att läsa at du ändå tycker att det är ok att skaffa barn först efter det man pluggat färdigt. Känner ibland att man som 30+ ses ned på, särskilt om man just valt att skaffa barn först efter avslutade studier och med ett fast, bra, hyfsat välbetalt jobb (eller om man är tex lärare eller jobbar inom vården eller liknande bra, men dåligt betalt jobb). Eller valt och valt... Inte varit mogen kanske man snarare ska söga och för oss har det inte varit rätt tidigare. Vi har känt att vi har velat känna oss trygga i vardagsbekymren (som tex ekonomi) innan vi skaffade barn. Och det har ju varit fördel att vi bodde i samma stad, och det inte bara på helgerna (jag veckopendlade till mitt jobb under några år) när vi sedan fick dottern.

    Detta är ju något som varit rätt för oss, att andra gör annorlunda är upp till dom. Jag tycker att alla ska få göra som de vill, utan att bli dömda. Vi prioriterar alla olika, vi ser olika saker som viktiga. Och så länge var och en sedan gör sitt bästa för att acceptera även de negativa sidorna som ens val kan medföra i form av tex ekonomi, möjlighet att skaffa flera barn, eller vad det nu kan vara så får de göra som de vill. Vi vet ju tex att tiden inte räcker till att få så många barn till. Kanske blir det inga fler öht. Men vi är ändå nöjda med vårt val att vänta. Inte bara på grund av ekonomi, även om det känns skönt att veta att vi tycker om vårt boende, ett hus, som är vårt. Att vi bor i en kommun med lite bättre ekonomi och att barnomsorg och skolor i området är bra. Att vi bor i ett område som vi kan känna oss trygga att släppa ut vårt barn i och att vi kan känna oss trygga även ekonomiskt om en av oss skulle bli arbetslös och den andre lpngtidssjukskriven och inkomsterna skulle sjunka drastiskt.

    Så tack för att du verkar förstå även oss som har välbetalda jobb efter studier, och förstår att även vi kan ge barn kärlek

    Stor kram till er alla, oavsett ålder, kön eller annat oväsentligt! Alla gör vi vårt allra bästa efter våra egna förutsättningar! Och alla är vi värda att få små bebisar inom kort!
  • Maramina

    Kanske 4a: Tänkte svara på det du skrev om långa dagar för barn på förskola. I princip håller jag med dig, om det bara handlar om ekonomi, men det är inte alltid så svart eller vitt. Och alla barn som måste gå långa dagar på förskola för att deras föräldrar jobbar behöver inte nödvändigtvis göra det bara för att föräldrarna prioriterar ekonomin före barnen. Lika lite som att heltidarbetande föräldrar automatiskt innebär dagis 7-17 fem dagar i veckan för barnen. 

    Du skrev tex att du förstod om föräldrarna var tvugna att jobba långa dagar om man hade dyra huslån och billån mm men att det alltid finns möjlighet att dra ner på mat, kläder och liknande. Nu kan det ju vara så att man redan ligger lågt på dessa utgifter. Att både jobbar heltid och kanske har välbetalda jobb behöver inte automatiskt betyda att man äter dyr mat och endast köper märkes kläder och andra statusprylar. Det kan finnas andra orsaker till att man har det knapert att få ekonomin att gå ihop om man skulle bestämma sig för att gå ner i arbetstid, tex gamla skulder. Jag har tex en vän som tillsammans med sitt ex köpte en mindre stuga som de köpte tillsammans för att bygga ut och använda som åretruntbostad. Tyvärr gick byggfirman i konkurs och de förlorade en del pengar, vet inte hur mycket i den konkursen, huset står halvfärdigt och har varit ute till försäljning nu i nästan tre år och under den tiden har priset sänkts 800 000. Och då var ändå utgångspriset ett pris som flera mäklare varit ense om borde varit ett rimligt pris. Att huset inte blivit sålt beror nog mycket på just att det inte var färdigt. Och numera så beror det troligtvis på att den varit ute så länge. Under dessa tre år har min min bekanta separerat från sitt ex och träffat en ny som bor i en helt annan del av landet. Efter ett tids pendlande lyckades min bekanta få ett jobb i den nya hemstad och numera bor de tillsammans. Men huset har han kvar trots att han inte vill. Och han får betala räntor på huset och det underhåll som den ändå kräver, trots att han inte bor i den. Under dessa år så har han även försökt färdigställa huset själv, men med heltidsjobb och knaper ekonomi pga de förlorade pengarna i byggfirmans konkurs så har det inte varit det lättaste att hinna med eller ha råd att göra så mycket som han kanske hade önskat. Nu vill han bara bli av med huset, men med det pris som är satt idag blir det en enorm förlustaffär om man kollar på vad han har lagt in i det, och han har inte råd att förlora så mycket mer, samtidigt som han inte har råd att ha det kvar. Hur han än gör har han svansen där bak. Nu inom kort kommer han och hans nya få en bebis och pga den ansträngda


    ekonomin kommer hon inte kunna stanna hemma mer än ett år och sedan måste de både jobba heltid. Och det trots att de inte har någon bil, är riktiga miljövänner som hellre odlar eget och köper second hand än att köpa nytt eller bo flott.


    Sedan är det inte heller alltid det är ekonomin som styr att både måste jobba heltid. Ett annat par som jag känner är ett bra exempel på det. Han är egenföretagare (konsult) och för att hans firma ska gå runt måste han ta de jobb som kommer in, vilket ofta under längre perioder betyder betydligt längre arbetsdagar än 8 timmarsdagar. Hon jobbar som tjänsteman på ett företag där jobbet är bra på så vis att man kan styra sitt jobb rätt fritt vad det gäller när, var och hur man jobbar. Huvudsaken är att arbetet blir gjort. Hon gick ner i arbetstid när deras barn var nyinskolad och allt hade varit frid och fröjd om arbetsmängden också hade gått ner. Det gjorde den inte. Det slutade med att var hon än var, vad hon än gjorde så kände hon inte att hon räckte till eller hann med. Var hon hemma med barnet så gick tankarna till alla måsten hon hade på jobbet, på allt som skulle vara färdigt till ett visst datum. Det slutade med att hon höll på att gå in i väggen. Så hon gick upp i arbetstid till heltid. De anlitade städfirma och köper färdiga matkassar och nu kan hon känna att hon hinner med det hon ska på jobbet. När hon slutar för dagen så kan hon lägga dom tankarna bakom sig, vilekt inte gick tidigare, och istället för att komma hem och börja städa och laga mat och sköta alla hushållsysslor så har hon mer tid och ork att vara med sitt barn. Och framförallt, nu har familjen en mamma som fungerar bra både i sitt arbete och privat, som mår bra så väl psykiskt som fysiskt. Och då funderar i alla fall jag om inte en mamma som mår bra och som verkligen orkar och hinner vara med sitt barn inte är bättre än en mamma som är utbränd, disträ för att hon inte har kunnat lägga arbetet ifrån sig och upptagen med att städa, handla och allt vad det nu är och som därför itne har tid att vara med barnen, även om hon jobbar kortare dagar?


    Jag måste väl tillägga att hemma hos oss jobbar vi både heltid, men det blir ändå inte 50 timmars veckor för dottern på dagis. Måndagar och onsdagar är de dagar som är de längsta för henne, då går hon 8-16. Två dagar i veckan går hon 8-14 och sista dagen i veckan går hon 8-15:30. Dessutom så skulle vi kunna, om vi ville turas om att ta semester mannen och jag och då skulle hon kunna ha 12 veckors sammanhängande semester varje år... Så personligen känner jag mig inte träffad, men jag ville bara ge en annan nyans på barn som är långa dagar på dagis. Och sedan finns det ju självklart de som jobbar heltid och låter barnen vara på dagis 7-17 bara för att de kan, inte för att det är den bästa lösningen för familjen

    Sorry för ett jättelångt inlägg!  

  • Maramina
    Pastell skrev 2012-10-15 11:58:00 följande:
    Verkar som jag har äl denna månaden också, inte för jag känner av det i magen men, ursäkta äcklet, nu har jag sådär jättelånga flytningar som bara kom massa när jag satt på toa (förlåååååt jag är äcklig)
    Tror ni det är försent att köra på ikväll också? När i förhållande till "extrema broflytningar" brukar äl ske? Vi hade sex i förgår, måste få till att ikväll också.
    Jag tror att det är lite olika när man får dessa. Vissa får det några dagar innan ÄL, andra får precis när det är ÄL och några får det precis efter ÄL. Eller egentligen har de det redan innan haft det, men att det då inte kommit ner så att man fått något på pappret när man torkat sig. Så vore jag du skulle jag passa på med lite extra mys både idag de närmaste dagarna
  • Maramina
    Ciccie86 skrev 2012-10-15 13:22:04 följande:
    Efter mitt förra inlägg så sköljde illamåendet över mig och magvärken eskalerade.. Är stenhård i magen (ursäkta beskrivningen) och satt på toa i 10 min.. Vet inte om det var pga värken, lukten och något annat men jag kräktes.. Först trodde jag det var magsjuka, men det har varit lugnt sen dess.. Förutom illamåendet. Var hos min läkare med ryggen nyss.. Han vill tro att smärtan i ryggen beror på uppluckring pga östrogen ökningar pga graviditet.. Hm..

    Hoppas, hoppas att han har rätt!
  • Maramina

    Oj, vad ni skriver tjejer!

    Lillnosen: Jag har också fått NSAID:er utskrivna, i mitt fall är det Naproxen mot ledvärk och har därför försökt läsa mig in på hur dessa kan påverka fertilitet.
    Överlag så brukar man inte rekomendera att man tar sådant om man föröker bli gravid, då det kan försämra feritliteten. Men måste man ta det så är gel att föredra då det inte blir samma mängd som kommer ut i kroppen utan man behandlar främst det område där problemet sitter.
    Är man gravid ska man undvika NSAID:er de två första trimestrarna för att inte riskera att fostret påverkas (det finns dock inga direkta rapporter som visar att det verkligen är så, men försiktighetsprincipen gäller). Under tredje trimestern ska man inte heller ta dom då det kan göra att blödningen vid förlossning ökar.

    Nu har jvi ju ännu inte kommit igång med vår utredning, men vad jag har förstått så är det rätt vanligt att man vid dessa tar upp frågan om man använder NSAID:er just för att det kan påverka fertiliteten negativt. Se tex här: http://www.ivfsverige.se/sida.asp?sida=3_Om barnlöshet&niva=1

    (vet inte om källan fungerar då den ser konstig ut på skärmen nu, men om den inte gör det, gå in på ivfsverige.se och "barnlöshet" så får du fram sidan).

    En bra sida att se olika läkemedels påverkan vid graviditet är janusinfo.se Den kan jag verkligen rekomendera!  

  • Maramina
    mamma0702 skrev 2012-10-16 09:14:16 följande:
    Letar efter länken som nån la ut som handlar om kost och fertilitet .. Om du ( kommer inte ihåg vem ) har möjlighet att lägga ut den igen så vore det super :)

    Mensen kom lika punktligt som alltid :(

    Nån av er som vet .. Om man har regelbunden mens betyder det att man oftast har äl oxå eller ??
    Tyvärr har jag inte länken, men om ingen lagt in den än ska jag kolla om jag hittar den, vet att jag sett den innan den postades här i tråden.

    Vad det gäller regelbunden mens = oftast har ÄL så har jag förstått som att det i regel är så.
    Lillnosen skrev 2012-10-16 09:00:17 följande:
    Förresten. HUR känns er ÄL-smärta? Känns det som mensvärk eller på annat sätt? Vet inte om jag någonsin känt av min ÄL.

      För mig känns det precis som en vanlig mensvärk, ibland kan jag lokalisera den till ena sidan, men det kan skifta under en dag, så jag tror inte att jag kan känna vilken sida ägget släpper på, bara av själva värken. Den brukar komma bortåt en vecka innan men försvinner lite olika. Numera har jag mer känning av ÄL än vad jag har av mens. Och under en längre tid :-8
  • Maramina
    Lääängtan skrev 2012-10-16 09:48:46 följande:
    Hej!

    Ny här på familjeliv! :)

    Har ett förhållande sedan 3 år tillbaka, och har under senaste 1- 11/2 året(åren) haft ganska stor koll på min ÄL och försökt att pricka in så gott jag bara kan.

    Tidigare månader har jag varit "skengravid" nästan varje gång (med de typiska illamåendet osv...), men denna månad känns det verkligen annorlunda!

    Är otroligt tidigt kanske, ÄL+5-7, men har en otroligt molande värk i högra sidan som strålar ner mot ljumsken. Sticker och hugger och liksom "drar" i äggstockarna! Är även öm när jag lätt trycker över livmodern. Känns konstigt även när jag går, det ömmar för varje steg.

    Mår illa, kräktes nästan när jag såg ett hårstrå i vasken i morse, och tyckte att den nytvättade handduken luktade (ursäkta) kräks... Min sambo skrattade och skakade på huvudet när jag envist tvingade honom att lukta på den...

    Har även märkt av att mina flytningar luktar en aningens sötare och emellanåt syrligare, de har även fått en mer mjölkaktig konsistens...

    Även mina bröst har nu börjat ömma, först övre delen, och nu har smärtan vandrat nedåt i dem.

    Är jag helt knäpp, inbillar jag mig något, kan man verkligen känna av så här tidigt!?
    (ursäkta långa inlägget, men har så mycket tankar och funderingar!)
    Välkommen!

    Hur länge har du känt så?

    Om du är bara på ÄL+5 så är det nog i tidigaste laget att känna alltför mycket, även om chansen finns (håller tummarna för att det är så och att du är gravid). Efter ägglossningen så tar det nämligen 4-5 dagar innan ägget kommit ner till livmodern och logiskt sett så borde man väl inte känna av några smärtor i livmodern. Däremot så har jag förstått att vissa kan känna som ett stick/hugg när ägget fäster, men om man ska tro på det som står i den här artikeln så fäster inte ägget på en gång utan att det sker stegvis, och då borde man väl inte heller känna den fästa? Särskilt som det är i slemhinnan den fäster och där har man väl inte nerver?
  • Maramina

    Hoppas Cicci du är låghormonare!

    Vad det gäller "torrperioden" brukar den komma några dagar efter ÄL och vara någon dag. Sedan kommer flytningarna igen men där kan jag ha svårt att se helt när det är ÄL ibland då periodvis är det mer eller mindre äggvitekonsistens till och från genom hela cykeln.

    Vad det gäller när man kan plussa så plussade jag både dom gångerna jag fick mf innan BIM. Med dottern plussade jag svagaste svagt två dagar, men då det var så svagt trodde jag inte på det utan trodde att det var spök. När jag sedan testade på BIM fick jag ett fint plus. Mensen brukar för övrigt komma på ÄL+ 14 förutom då nu senast då den kom på ÄL +16 (eller var det 17?)

Svar på tråden Vi som försökt ett tag utan plus