Vad härligt det är att läsa om alla bröllopsplaner! Jag har börjat smygfantisera om bröllop..hehe...men jag tänker vänta på ett traditionellt frieri från min sambo så det blir när det blir.
Lyssnade på Klara igår, så himla bra!
Hur går det för dig Hoppas? Vilken vecka är det nu?
JZ79: Usch så jobbigt med negativt besked! Förstår att ni har tusen frågor och funderingar, förhoppningsvis får ni svar på en del av dem från gynekologen under veckan. Det tar säkert ett par dagar att landa i beskedet, framförallt för din man, men förhoppningsvis känner han sig snart lite bättre till mods. Bra att du peppar honom så mycket, man behöver nog höra det många gånger.
Alla kramar till er!
Adnil, klart att vi vill ha dig kvar i tråden! Vi vill ju veta hur det går för dig oxå, och även de andra som plusat! :)
Åå så härligt att 12-veckorsperioden är över Adnil! Hoppas att det fortsätter lugnt och fint. Tänk, bara ett halvår kvar till bebis! :) Jag minns inte, är det första barnet?
Ciccie: Så himla onödigt att skoja om såna saker. Oavsett om vi hade haft lätt eller svårt att få barn skulle jag inte vilja att någon skrev om det på skoj på FB. Men bra att din sambo sa som han gjorde! Det är ju ingenting att skämmas för, men ändå vill man inte prata om det. Och så är det säkert massor av människor som går runt och har det likadant.
Jag får aldrig frågan tack och lov, typ när har ni tänkt skaffa barn då?? Men jag är ganska öppen med situationen. Jag tror att i stort sett alla mina vänner vet. Och när det blir dags för utredning till hösten kommer jag antagligen att berätta på jobbet, tänker att det kan vara jobbigt att smussla och behöva gå iväg på arbetstid. Däremot har jag inte berättat för mina förädrar eller syskon än, men det blir det nog så småningom.
Min sambo tar det fortfarande med en klackspark, han tycker inte att vi har svårt att få barn, än. När allt kommer omkring tar jag det oxå med ro fortfarande. Tvärtemot rådet att slappna av, får jag nästan dåligt samvete för att jag kanske är för lugn. Jag kanske borde tänka på det mer? Det kanske är nån slags Gud eller nåt som tror att jag inte vill det tillräckligt mycket?..Men det är som att jag hittar på nya ursäkter hela tiden till varför det inte gör något att det tar tid. Då hinner vi ju flytta till större först. Sambon hinner plugga färdigt. Jag hinner plugga färdigt. Sen kommer det säkert fler grejer som vi kommer på längs vägen som inte skadar om de kommer före barn.. Men allt är ju bara ursäkter. Och det är väl bra att ha något sätt att lindra sin barnlängtan med..
Pastell: Tråkigt att ha PCO men samtidigt skönt att ha veta att det faktiskt finns en orsak som gör att det kan ta längre tid. Men får du inte någon hjälp mot PCOn, pergo eller nåt sånt?
Ciccie: Jag känner verkligen igen mig i den hopplösa känslan, även om jag inte känner den själv nu. Däremot försökte vi få barn i nästan 1,5 år jag och min f.d., och jag minns hur hopplöst och jobbigt det kändes då! När jag och min (nya) sambo började försöka var jag inställd redan från början på att det skulle ta tid och att vi troligen skulle behöva utredas, så nu har det kännts lättare att hantera.
Men efter sommaren blir det utredning för er och förhoppningsvis säger det poff efter det! :) Skönt att ha detta forumet ändå så att man kan få stöta och blöta och längta tillsammans.
JZ79: Jag är 28 och sambon 25. Även om det inte är "gammalt" känns det så för mig ibland, för jag har alltid tänkt att jag skulle få barn tidigt, absolut innan 25. Mina föräldrar var väldigt unga när de fick mig, mamma 19 och pappa knappt 22, och det har såklart påverkat min uppfattning.
Usch så jobbigt med det negativa testet och allt som behöver fixas. :( Men även om det känns mörkt nu kanske det inte är så farligt ändå, det kanske är infektionen som orsakar det och att sperman blir bra när infektionen är botad. Lägga om kosten som någon skrev kan ju oxå hjälpa för vissa. Jag har en vän som fick dåligt på sitt test först, men så la han om kosten (vad det nu innebar..) och fick sedan dunderkvalitet! Fast först behöver ni få veta vad som är orsaken och vad som är möjligt att göra för att kvaliten ska bli bättre.
Många kramar till er, kämpa på
Pysselkiisen: Jag läser oxå allt, men kommenterar och svarar ibland. Det är oftast enkelt att gå in och läsa, ska jag skriva behöver jag lite mer tid och lugn och ro, så det blir sporadiskt. Ibland har jag velat kommentera eller svara på något, men så kan det hända att det inlägget hamnat så långt bort, och då känns det konstigt att komma med svar så sent, det blir liksom obalans i flödet..:) Men jag antar att det är lugnt för alla att det blir så. Det är så många i forumet så det är svårt att komma ihåg vad som händer för alla..
Nellin trevligt att se dig kika in i tråden då och då, med tanke på att du skrev att du skulle försöka hålla dig borta.. :-P Skönt att ni ändå har accepterat tanken på utredning nu. Vi har fått remiss till fert.kliniken så vi får väl komma dit i oktober tror jag. Gjorde ju en utredning hos gyn först där allt var okej, men jag vet knappt vad de har utrett egentligen... Så det ska bli skönt att gå till botten med det till hösten!