Min syster dotter uppträder konstigt.

Vill inte oroa men detta med att stirra kanske kan vara nån form av epilepsi? Troligtvis så hör det ihop med åldern men om din syster är orolig så kan hon ta upp det med läkare eller BVC.

Barnonani är ganska vanligt, finns flera trådar bara på FL om detta.   
 

Tanke på epilepsi slår mig också. Boka läkartid för dottern NU.

När det gäller barn och epelepsi, så handlar det i regel om Petit Mal. Att försvinna och stirra rakt ut, är en sak som kännetecknar ett sådant anfall. MEN, det pågår INTE särskilt länge. Det kan visserligen komma flera "frånvaroattacker" som det faktiskt är efter varandra, men 10 minuter låter länge. En enskild attack pågår i några sekunder, då barnet "försvinner". Det kan rycka i ansiktsmusklerna och händerna (vanligt). Får man ett beslag som är längre än 2-3 minuter så ska man söka läkarhjälp.

Det kan vara svårt att missa, då man (om man inte vet om problematiken) uppfattar det som att barnet är ofokuserat bara.

Petit Mal brukar ofta växa bort. Men jag tycker inte att det låter riktigt som att det är något sånt. Sådana anfall är i regel så korta, att man ens har svårt att reflektera att något är fel.

Men en läkarkontakt kan vara en god idé, om inte annat så för att utesluta att det är något.

Jag tror inte det är något fel alls, inte fysiskt åtminstone. Att små barn onanerar ofta är inget ovanligt, och att hon vägrar säga förlåt är inte heller något att hänga upp sig på. Hon har väl bara förstått att hon har en egen vilja, och ni kan inte tvinga henne att säga just förlåt. Det är bara ett ord. En del ungar är lite mer "i det blå", och fastnar med blicken. Vad hände när fröken flyttade sig? Följde hon med med blicken då? Tror att ni har med en viljestark liten tjej att göra, det betyder inte att det är fel på henne.

Nu är jag inte särskilt insatt i detta men vad jag läst så finns en koppling mellan just onani och epilepsi. Jag tycker ju i alla fall att det absolut är något som de måste kolla upp. Det kan ju vara något annat också, eller inget alls, men naturligtvis bör det kollas upp!

Och/eller autism skulle jag tillägga.

Kopplingen ska vara att du kan framkalla (provocera fram) ett anfall med onani/orgasm. Däremot så tror jag inte att man kopplar ihop det med Petit Mal som är det vanligaste hos barn, och som det hon beskriver i TS isf skulle vara. Jag är ingen läkare eller speciallist, men i mina öron låter det inte som någon form av epelepsi.

Lite lustigt (eller hur jag nu ska se på det), idag berättade en bekant för mig, att hennes sambos dotter på runt 3-år har börjat bli riktigt tjurig när hon inte får som hon vill. Säger man åt henne, så kunde hon sätta sig och bara blänga på en....länge. Som att demonstrera att "ni finns inte". Låter lite som det TS beskriver.

Kopplingen ska väl isf vara...tänkte jag skriva. Någon annan koppling har då jag iaf inte hört talas om.

Tack så jättemycket för alla svar. Har även jag tänkt på autism och nu ska hon få träffa en psykolog via BVC. Jag tänkte på autism/asbergers just för att de har ju lite svårare att läsa av andra och deras känslor, vad som är okej att säga/göra osv. Min syster hade frågat henne varför hon stirrade på sin fröken och då hade hon berättat att "fröken berättade om sin hund som brukar stirra på henne, så då ville jag göra som hunden och stirra på henne".. Fröken hade ju suttit bredvid henne så hade lillen vänt sig mot fröken, för att stirra (det var vid det tillfället fröken berättade om hennes hund också) . Och fröken hade ju inte flyttat på sig, utan bara tittat på lillen och små skrattat lite då och då, och de andra föräldrarna skrattade väl också lite, men samtidigt var det lite smått obehagligt.. 

Jag tänker lite som dig Coyote, att man är lite orolig bara och funderar lite för mycket, men man det är svårt att hantera det här ändå för att man bryr sig så mycket.. Jag pratade med syster och frågade henne om att lill'tjejen vägrar säga  förlåt. Hon hade fråga lilltjejen varför det var så, och svaret hon fick då var "jag vill inte att någon ska bestämma över mig". Hon har stark vilja och är väldigt envis. Det är ganska klart att det är så. När jag pratade med syster berättade hon att det hade hänt att barnet hade sagt förlåt, men det händer inte ofta. Hon kramar sin lillebror ofta och säger att hon älskar honom och att han är så gullig och söt, så hon är kärleksfull mot honom.

tack för alla svar.. 

Precis så (och lite så som TS beskriver sin systerdotter som inte vill säga förlåt) är min systerdotter också! Hon är nu 3½ och kan bete sig på precis samma sätt.

T.ex. ignorera en om man pratar med henne, låtsas att hon inte hör då man säger åt henne (alltså om hon gjort nåt fel), vägra att säga förlåt om hon busat etc.
Tror att det hör väldigt mycket till åldern bara!

Men såklart, ifall TS' syster är orolig för flickan så skadar det ju inte att kolla upp med en barnläkare.

Att barnet blir liksom tom i blicken när h*n blir tillrättavisad av vuxen samt att vägra säga förlåt samt att onanera frekvent och vid (enligt vuxna) opassande sammanhang är alla vanligt förekommande hos barn. 

Men självklart finns det ju saker som tillsammans kan bilda ett samband som är mer eller mindre vanligt. Det är inte jag rätt person att uttala mig om. 

Jag känner också att det är en liten grej för åldern. När jag tänker efter så har jag nog upplevt det med bekantas barn, yngre kusiner os v. Små madamer som minsann INTE ska lyssna eller göra som någon annan säger. Att säga förlåt på eget initiativ skulle säkert gå utmärkt, men inte så länge någon säger till att det ska göras :).

Men självklart, känner man en oro så ska man ju givetvis få det kollat. Om inte annat, så för att utesluta att något är konstigt...och få lite sinnesro.

Påminner om autism. Min styvdotter har det och min man har berättat hur det var när hon var liten och kan vara ännu. Hon kan slå någon med knytnävarna och hon förstår inte vad ont betyder. För de känner inte samma typ av smärta som vi, som är friska. Detta med att onanera, kan ju vara en period hon är inne i. Min bonusdotter hade en period då hon varje kväll, kunde kissa ner sig 3-4 gånger. I tonären (hon är 21 nu), då hade hon pippi på att stoppa upp saker i underlivet. Hon kan också bara stirra framför sig, ibland får man vifta till med handen framför henne så hon liksom "vaknar till". Hon kan hitta på väldigt mycket tokigheter och fort går det. Man kanske bör ta upp detta, så man får göra en utredning. Hur är hon annars, vill hon kramas, hålla handen m.m ? För det har autistiska väldigt svårt för, allt socialt som är normalt, är för dem obehagligt.
/tomcar1