Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Jag säger det mesta jag känner och tycker till vänner och de närmaste (och till de jag inte gjort det tänker ja göra det) så känner inte att jag har så mycket osagt.

En däremot jag aldrig skulle höra av mig till igen är en kille jag förälskad i gymnasiet. Sån där förälskelse som tar upp ens tankar hela tiden, man kommer på sig att sitta och dagdrömma, vaknar upp efter en dröm och vill bara fortsätta drömma.. och när vi kollade på varandra i korridoren.. var som hans blick bara trängde igenom mig. Sökande blicken i matsalen, på skolgården.. Hoppades alltid att få se honom. Och när jag gjorde det, pirret, hjärtat i halsgropen.. och alla tankar därefter, allt analyserande "kollade han på mig".. Sida upp och ner i dagboken om honom, sönderpratade kompisar..

Blev iallafall att vi började dejta när skolan var slut, fast blev bara två gånger. Var under sommaren och båda var bortresta och man gick om varann. Vet att han gillade mig också. Kanske var vi för unga, kanske gilla han inte mig i slutet, kanske.. många kansken. Allt rann ut i sanden och vi slutade höra av oss till varandra.

Till han skulle jag väl vilja skicka något, och har funderat i flera år på vad det skulle vara. Skulle vilja fråga vad som hände i slutet, om han kände samma som mig. Om han tänkt på mig.. Skulle vilja säga att jag fortf känner, och egentligen aldrig slutat känna.

♥

"Jag vill att du ska veta att jag mår ganska bra nu. Jag träffar någon och han tycker jag är ljuvlig. Jag vill att du ska veta att jag tror att jag börjar komma över dig, över oss. Jag vill att du ska veta att jag klarar mig, klarar mig fint. Förutom då jag dricker vin och det är mörkt ute och telefonen har inte ringt på länge och jag betraktar mig själv utifrån, och då känns det ibland som om mitt hjärta ska spricka, stagnera av smärta. Jag både vill och vill inte att du ska veta att det här hjärtat kanske aldrig mer blir detsamma. Kanske går det aldrig riktigt att laga. Jag vill att du ska veta att jag älskar dig och älskar dig inte och vill ha dig mer än något annat i hela världen och vill hata dig i en evighet och vill berätta hur jag gick sönder den där dagen och jag vill slå dig i ansiktet och gråta i dina armar och jag vill att du ska säga att jag är den enda, den absolut enda i ditt liv. Men mest vill jag att du ska veta att jag klarar mig. Klarar mig jättebra, faktiskt."

Till min föredetta svärmor:

Du misslyckades så totalt med att fostra din son, i slutändan är allt ditt fel. Du säger att du tror på Gud, gör det du, för finns din Gud så finns det även en himmel och dit kommer du då ALDRIG att komma.

Till mitt ex:

Ibland hatar jag dig så jag darrar i hela kroppen och inte vet vart jag ska ta vägen...tills förnuftet tar över och jag inser att du inte är värd mitt hat. Du är värdelös, helt jävla värdelös. Ja, inte ens värd att hata. Jag tror på karma...

Jj

Till min kille:

Jag älskar dig och saknar dig, snälla älska mig med. Håll om mig och tyck om dig, jag behöver det så förtvivlat.

Till mina slöa polare:
OSA var i freeedags!!! 

Förlåt mig... Jag skulle ha gett oss en chans! Jag önskar att jag kunde ta tillbaka tiden och inte sårat dig så mycket.. Jag önskar att jag inte varit så feg... Jag tänker på dig jämt och önska det bästa för dig. Du är en del av mitt hjärta och jag kommer alltid älska dig. 

jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.
jag hatar att du inte tar del av vår fina dotters vackra barndom. jag hatar att du lämnade mig helt jävla ensam. jag hatar att du var med dom andra. jag hatar att du är så otroligt jävla känslolös.
men jag älskar dig ändå. och det hatar jag.

till min föredetta, far till mitt barn. 

Till en nära vän som aldrig hör av sig längre:

Jag saknar dig så himla mycket. Det är ofta jag tänker att "det här vill jag berätta för NN" men så kommer jag på att vi pratar ju inte längre.

Till min vän:

SLUTA göra så korkade val i livet. Sluta klamra dig fast vid xxxx, han lämnade dig och är inte intresserad, det blir patetiskt till slut. Sluta gnälla på att ditt barns pappa är en så dålig pappa, alla dina vänner tog avstånd från honom innan E ens var påtänkt, han är en alkoholiserad nazist och ingen jävel trodde att han skulle bli en bra pappa.

Sluta vara ett känslopucko och skaffa lite självrespekt.

PS. Fika på ons??