Vill göra abort om det är en pojke

Kanske ska fundera pa adoption??!! Som sagt sa ar det manga som langtar efter en baby och da spelar det ingen roll om det ar en flicka eller pojke...

Jag ar helt for abort, men i vecka 16 kanns det val valdigt sent... Nar jag sag min pa UL i v. 16 och han/hon bara lag dar och sprattla sa blev jag helt varm inombords. Har alltid velat ha en flicka men nu ar det skit samma, vill bara att den ska komma ut =)
Fast a andra sidan, om du ar en ostabil foralder (later som nagot ligger djupare och gror) sa kanske det ar bast for barnet.

Jag kändes å innan jag fick barn. Blev besviken o.s.v. 
Nu kan jag inte tänka mig hur det skulle vara att ha en tös. Skulle jag få barn igen skulle könet inte spela det minsta roll. Konstigt va? 

Ja, här har du en som absolut inte ville ha en pojke, blev helt förstörd vid köns-UL och var tyst hela vägen hem med sambon körandes jämte mig. Visste inte hur jag skulle acceptera det, jag hade i hela mitt liv varit inriktad på att jag ville ha en dotter, det förstärktes även av andra väldigt starka anledningar för mig så mitt hjärta bara SKREK av känslan att ha maximal otur, att jag blivit straffad för nåt jag gjort, det värsta av det värsta, det hemskaste av hemska och jag bara hatade, hatade, hatade att det blev så fel, jag ville bara försvinna.
Hade tänkt på abort flera gånger om det skulle ske och nu stod jag där, gravid med en pojk i magen och jag mådde otroligt dåligt.

Jag hade samma tankar som du, att "jaja, jag kommer säkert bli glad om barnet är friskt och bla bla bla men det var just vad det var för mig, det var bla bla bla, jag hade full fokus på könet och allt vad det innebar för mig.
Skitjobbigt, hur hemskt som helst.
Det var ett krig i mig. 

Jag har två pojkar idag och jag är tacksam att det blev pojkar, jag skulle inte stå UT med varken en eller två tjejer usch vad jobbiga de verkar vara/kan vara och stackars dom att växa upp i en värld som den här där de ska vara snygga men inte FÖR snygga, smarta men inte FÖR smarta... att alltid behöva vara mittemellan men inte ha en värld runtom som är nöjda med det heller... usch, jobbigt.

Är evigt tacksam för mina grabbar

 

Jag är en av de som skrev i början av tråden om att jag inte vill ha en pojke.
Kanske ska vidareutveckla mig lite.

Jag vill inte bli farmor, jag vill vara mormor! Vill ha en dotter att prata om graviditeten med och sånt.
Som farmor så skulle jag säkert vara den "jobbiga svärmodern" som det skrivs så friskt om i forumet..

En liten tanke. Det är många som tycker detta är upprörande. Barn är barn, inte ett kön säger ni. Ändå så är de flesta föräldrar jag möter väldigt könsfixerade.
Flickor och pojkar ska ha olika kläder, olika leksaker m.m. När vi fostras till två så olika grupper är det då konstigt att någon önskar ett barn ur den  ena gruppen?
Om folk slutade fostra sina barn så jäkla stereotypt tror jag att såna här dilemman vore mindre sällsynta. 
 

*mer sällsynta givetvis.

Den här tråden är så väldigt sorglig. 
På många plan, 

En kvinna illa behandlad dömer ut män och ev. sitt eget barn.
Andra kvinnor och män dömer henne.
Så mycket ilska

Ts, jag har blivit utsatt av män, mycket.
Och jag förstår på ett sätt hur du känner, när du skriver att du inte vill bidra med ytterligare en man till världen.

Men den här ev. mannen är ju din son, det är ju en människa som du i så fall, kommer känna utan och innan.
Den här sonen kommer vara sin egen, men kommer vara präglad av det du gör också.
Det kommer vara ditt barn som behöver dig och som kommer älska dig förbehållslöst.
Och när han blir stor kommer han att vara din riddare, så som han är.

Mitt första barn var en son, jag vet att det finns inte ens på jorden att det går att jämföra ens son, med dom som gjort en illa, det är som att jämföra utomjordingar med ens vänner.
Det går inte. 

Min son är min son, och jag hatar män och föraktar män.
Men min son det är något annat, han är visserligen man, men i min värld, den finaste av dom alla.

Så det jag vill ha sagt är att du kan inte extrapolera det du känner för män generellt, till att tro att det skulle gälla din son.
Han om han kommer, kommer vara i en helt annan liga, 
en unik särställning.
I ditt hjärta.                         

Blir så ledsen när jag läser det här, barn är mirakel, sen om det är en pojk eller flick vad spelar det för roll. Känslan när man får hålla sitt barn för första gången är oslagbar.