död 16 mån utan anlednig..

Att sånt här ska hända, tragiskt. Jag beklagar.

PSD kan ske ända upp till 16-års ålder. Och det är inte ovanligt att barn dör i det.

Min kusin va ca 18 månader när hon dog. Hon var en helt normal bebis enligt alla. Men en natt fick hon flera hjärtstopp och avled. Allt pga en läkare hade missat att hon hade fel på hjärtat. I efterhand har mina mamma sagt att hon brukade vara lite tröttare och mer anfådd än andra barn men det var inget som märktes.

Min bror hade samma läkare som min kusin när han var liten och när vi flyttade upp till norrköping när han var knappt 3år så upptäckte dom här att han hade ett hjärtfel han med.

Det här har gjort att jag är jätte rädd för att min son ska ha hjärtfel som dom inte upptäcker.

Måste även tillägga att jag beklagar sorgen

Tack så mycket igen för alla snälla personer som ger en tanke till oss <3

Har pratat med salgrenska sjukuset i göteborg igen och dom har fortfarande inte kommit fram till något :/ Vi skulle prata igen i början på november så då får vi se om dom har något nytt att komma med. Hoppas hoppas!

Saknar min ängel så sjukt mycket, det ända jag vill är att få henne tillbaka men det kan jag aldrig få. Men jag vet att någon gång kommer vi ses igen. Jag är inte kristen eller så men jag vägrar tro att vi som har förlorat våra barn aldrig mer kommer se dom igen.. Det måste jag tro på!

Och jag vill också säga att jag tänker så otroligt mycket på alla som har barn i himlen, ingen ska behöva gå igenom detta! Kram tillbaka på er <3       

Snälla, ta inte illa upp nu. jag är bara "nyfiken" på en sak. jag kan sitta här och läsa och bara gråta och gråta och gråta! Men så nästan alla skriver ungefär " nu är det 3 veckor sedan vi förlorade vår dotter".. "nu dog mitt barn för en vecka sen" osv. Kan man verkligen ta sig upp och skriva om det när det gått så kort tid? för mig känns det som hade jag förlorat min dotter, då hade mitt liv tagit slut. det finns inget mer. jag hade inte ens kunnat skriva, uttala eller tänka orden att hon är död. och detta är inget mot någon sdpeciell jag bara undrar. för det kanske nte är så som jag tror? man kanske visst orkar skriva om det så "lätt" efter en vecka?.. =/

Att skriva om det ex på FL eller i en blogg strax efter det har hänt är för en del människor en del av sorgarbetet. Man inser på nåt sätt att det är sant och att det faktiskt har hänt.