Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Vi har inte berättat för någon än. Vet inte heller när och hur vi ska göra det. Är bara i v.5+0 imorgon och det känns nog som att vi ska avvakta lite. Med dottern berättade vi ganska snabbt, inom en vecka efter plusset.  

Men nästa helg ska vi bort över en natt, bo tillsammans med ett par vänner i stuga, och jag gissar vi lär bli avslöjade då eftersom det inte blir något vin för mig.  

Jag hakar på här tror jag :) ?

Jag plussade i förrgår, men har nog misstänkt graviditet ända sen ägglossningen eftersom det blev en massa mys då. Men men. Enligt uträkning ska jag vara i mitten av vecka 5 nu iaf :) Fast det är svårt att förstå, men visst är jag glad :D

Detta är min tredje graviditet.. har en underbar son som är född 2009 och så mitt i planerna för tvåan så fick jag ett mf i vecka 5 eller 6, för ca två månader sen. Jag hoppas så innerligt att detta ska gå bra, har längtat efter en tvåa nu SÅÅÅ länge!

Vi har inte berättat för någon vän eller släkting och det känns lite jobbigt, men vi väntar nog lite till. Lite.. :)

Nu har jag inte orkat läsa alla 36 sidor, men jag sparar denna som favorit och hoppas att jag är välkommen :)

Grattis allihopa till era graviditeter!! //Anna

Familjen, dvs, mamma, pappa och sambons mamma o pappa plus våra syskon vet, vänner och övrig släkt vill vi vänta med att berätta för

Jag har så svårt att förstå, jag känner inga symtom. Det känns väl lite annorlunda i kroppen men sist jag var gravid mådde jag jättedåligt .. Varför känner jag inget, är orolig att något är fel..

Vi bor långt ifrån våra familjer (mamma, pappa, syskon), men nu ska vi åka på en roadtripp och till helgen ska vi ses. Är det för tidigt att berätta redan 5+1 att man är gravid? Min syster som har två barn har varit väldigt hemlighetsfull alltid med sina graviditeter och berättat först runt v.16! 

Babybluey: Hur tidigt man vill berätta är helt upp till en själv. Själva berättade vi för närmsta familjen direkt när vi fått plus, alltså v4+4

Tack :) Jag skrev upp mig på listan! 

Jag känner av de första jobbiga morgonillamåendet idag, det började redan inatt faktiskt. Först trodde jag att jag blivit magsjuk för jag darra som ett asplöv och magen kändes som den skulle vända sig ut och in. Ursäkta detaljerna men sen blev jag mer gasig och illamående, dock ej så pass att jag har kräkts men det har gjort mig lite matt och orörlig. Tråkigt det känns när sonen vill busa och leka tidigt på morgonen och jag inte ens orkade sitta upp i soffan. Jag är förvisso morgontrött annars också, men då brukar jag åtminstone ordna frukost, busa lite osv. Nu fick jag vänta tills sambon kom hem från natt-jobbet och då kunde vi käka frukost, som tur var så va detta bara en halvtimma efter uppstigning! Men iaf...  

Jag var nog illamående på det här viset med sonen också, från v-5-6 fram till typ v.10 nån gång. Hoppas att det inte håller i sig längre än så och jag hoppas verkligen jag slipper kräkningar! Men jag tänkte på det förut.. nu känns det iaf att jag är gravid på riktigt, eftersom jag känner igen mig! :P