Inlägg från: faceprimer |Visa alla inlägg
  • faceprimer

    Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

    loppan skrev 2011-07-27 21:15:14 följande:
    Haha, vad härligt att man inte är ensam om det iaf! Jag får passa på när sambon inte är hemma...han tycker alltid att vi kollar på "sånna program" som han säger, alltså en unge i minuten, livet på bb, unga mödrar mm, Glad 

    haha här har ni en till :D såg att en Unge i minuten hade börjat gå i repris förra veckan, men tror inte det går repris nu längre, men då satt jag och sambon och tittade på ett avsnitt ihop, så underbart de var :)
    är också helt besatt av sånna program, och har varit det länge :)
    dock skrattar sambon bara om han frågar vad jag gör och jag nämner något som har med att titta på bebisprogram att göra för han menar att de är nästan de enda jag gör.. haha :)  
  • faceprimer
    Neliz9 skrev 2011-07-27 21:50:08 följande:
    Hej på er alla!
    Idag plussade vi efter bara 3 månader. Så en liten Mars bäbbe blir det ju (eventuellt) då :)
    Så kul att ha plussat och nu vet vilken tråd man kan hålla sig i efter att ha tittat runt här i några månader och längtat :)

    hej, välkommnen och grattis! vad roligt
  • faceprimer
    aikidoaasa skrev 2011-07-28 09:26:02 följande:


    Jag är riktigt orolig idag! Vaknade och märkte att jag blöder lite nu på morgonen! Det är ganska ljust rött så jag är så otroligt orolig. Jag har inte direkt ont i magen eller något. (tror snarare att det är "orolig ont" det handlar om för jag kände mig bra fram tills att jag såg de röda fläckarna på pappret.) I övrigt så känner jag mig bra.

    Jag har läst om att man kan ha små- små blödningart då slemhinnor etc blir mycket känsligare... men jag har hört att det oftast då är brunt, men om det precis hänt borde det väl fortfarande kunna vara rött?  Jag hoppas verkligen att jag råkade gå på toa precis vid ett sådant tillfälle. 

    Jag avvaktar en stund till... blir det värre/ slutar inte så åker jag in till akuten. 

    Förstår att du blir orolig :( Men jag läste någonstans att för vissa kvinnor så får dom en mindre blödning under perioden då man skulle haft sin mens. Kankse är det som du har?  Vet inte varför det är så, men jag läste det i alla fall.
    Håller tummarna att det inte är något allvarligt, för blödnigar ´är inte alls ovanligt och det behöver ju inte betyda något. Kan ha flera olika orsaker till att man blöder.
    Men jag vet att hade jag varit i din sits hade jag också varit riktigt orolig, men kolla upp det om det fortsätter.
    håller tummarna och tänker på dig. hoppas det inte är något allvarligt! 
    Kram Hjärta    
  • faceprimer
    Stinis83 skrev 2011-07-28 17:04:34 följande:
    Jag vet inte, men jag börjar nästan bli lite orolig... Mitt enda symtom är otroligt illamående, men det är det absolut enda. Brösten gör inte ont, det moler inte ett enda dugg i magen... Är det fler som har så?

    Jag var på inskrivning idag, men jag vågade inte säga nåt om det där. Fortsätter illamåendet även om man fått MA?

    Tror inte du behöver vara det minsta orolig glöm inte att de faktiskt finns dom som går igenom graviditeten med inte ett endaste symptom så jag tycker det låter som att "otroligt illamående" är ett väldigt starkt symptom så oroa dig inte...
  • faceprimer
    Chetti skrev 2011-07-28 17:10:49 följande:
    Fler som har växtvärk/molande värk i magen dagligen sedan BIM?

    Fler som inte är illamående alls?  

    Jag känner av lite molande/stickande värk i magen nästan dagligen, även om det inte alltid håller i sig så länge så känner jag av det då och då varje dag.
    Illamående har jag klarat mig hyfsat utan, det är oftast isåfall mot kvällen jag kan få lite illamående men det är inte alltid. Tycker jag hittills klarat mig "lindrigt" undan med symptom må jag säga  
  • faceprimer

    Sitter och är lite halvt irriterad (hormoner , haha) på en tråd jag skrev i nyss, handlar om ifall man tog med sig sin partner på första BM besöket och jag skrev att Nej det gjrode jag inte. Jag anser inte att han behövde ta ledigt för att sitta med mig medans BM går igenom alkohol och lite kost och jag får fylla i ett papper om alkoholvanor. Och några i tråden skulle påpeka att hos dom så går minsann deras partner med på ALLA möten för det är ju "VÅRAT BARN" som dom så mycket skrev om. Jag kan inte låta bli att tycka att Varför är ens partner mindre delaktig om han inte följer med på hälsosamtalen? Jag menar, hälsosamtalet var inget nytt, även att jag väntar mitt första barn, hon gick somsagt igenom alkohol och vad man inte får äta, det handlade ingenting om barnet, graviditeten eller utvecklingen utan endast om alkohol och kost. Jag anser inte att min sambo hade behövt följa med mig på det och jag anser inte heller att han är mindre delaktig för att han inte följde med på hälsosamtalet. Sen ser väl samtalen ut olika hos olika BM, men hos mig var det verkligen inget speciellt även om det var trevligt. Det handlade somsagt bara om kost och alkohol. Min sambo kommer däremot följa med alla gånger senare när det handlar om graviditeten och om min kropp och allt som hör där till. Samt på alla ultraljud etc.
    Haha, dessa grav.hormoner gjorde mig förbannad bara på ett litet inlägg Men tycker det var så himla negativt i tråden där, som att ens partner är mindre delaktig bara för han inte följer med på mitt hälsosamtal..  det är ju fortfarande lika mycket Vårat barn ihop även om han inte satt med mig dom minuterna vi pratade alkohol och kost. De var som om de verkligen ville att det skulle låta som att man inte är delaktig om man inte följer med på ALLA möten.

    Vad tycker ni andra? Är er partner mindre delaktig om han/hon inte följer med på hälsosamtal? 

  • faceprimer

    Sen är ju hälsosamtal så otroligt olika var man bor. Där jag bor så var det snabbt avklarat och jag fick fylla i ett papper om mina alkoholvanor och det pratades lite om kost. Sen var det klart.
    Men på andra ställen vet jag att det är väldigt mycket information om allt möjligt, inte bara om kost och alkoholvanor. Utan om graviditeten, och övrig information. Det fick inte jag.
    Men här har dom ju delat upp det så man har hälsosamtal och inskrivning var för sig. Kan tänka mig att på de ställen där man har båda ihop så blir det nog lite mer bredare information.
    Men så fort det kommer pratas om själva barnet eller graviditeten i sig,eller min "gravid kropp", så kommer ju min sambo följa med, och det vill han. På sånna plan vill jag verkligen dela allt med honom så han får vara med så mycket som möjligt     

  • faceprimer

    Jag har också haft spänningar i underlivet då och då, och det är nog inte alls ovanligt :)
    Sen kommer mitt illamående och går lite som de vill. Värst är de på kvällarna.
    --
    som sagt kan allt vara tecken på missfall när man väl börja leta tecken. Bäst är att inte oroa sig. Det sa min BM med när jag sa att jag var orolig för det. Att det är ju som att gå och tro att det ska hända någon olycka när man går utanför dörren bara för att risken finns. Och att man inte ska oroa sig för mycket, får man missfall är det ju något som inte var rätt och det är jätte tråkigt såklart, och med all rätt får man bryta ihop och man får ta och sörja det då
    när det händer och inte oroa sig för mycket innan man ens har något att oroa sig för. Och jag kan hålla med. Sen är det klart att man oroar sig om man haft missfall innan och samma sak när det är första graviditeten och man inte egentligen vet hur det ska vara då allting är nytt.

    Alla har olika symptom på sin graviditet. En person som har fått missfall kanske märkte det genom smärta i magen, medans hos en annan var det smärta i magen som faktiskt visade att allt var okej. Hos en annan kanske inga symptom var tecknet på missfall medans hos en annan var inga symptom helt normalt under hela graviditeten. Så alla är vi ju olika. Det som är tecken hos en, är något annat hos någon annan etc. Jag tror man får gå lite på sin känsla , känner man att något är fel så gå och kolla upp det.
    Men visst är det svårt att inte oroa sig, man vill ju bara att allt ska gå vägen :) och i de flesta fall gör det ju det:) så vi får hoppas och tro att vi alla får våra efterlängtade marsbebisar:) oj vad långt detta blev, haha:) nu är det sovdags, godnatt alla blivande mammor :)

  • faceprimer
    Altezza skrev 2011-07-29 09:26:13 följande:
    Känns lite tråkig att så ofta läsa om era misstankar om missfall, tråden blir så himla negativ. Så nu lämnar jag den.

    Lycka till med era graviditeter!

    Klart att det blir negativt om man pratar om missfall, missfall är ju inget positivt.
    Men jag ser inte det som en anledning att lämna en tråd för att vissa personer känner sig oroliga.
    I en graviditetet så mår alla olika, alla känner olika, alla upplever olika, och det har mycket med att göra hur man haft det innan. Vissa har ett bagage innan med MF eller MA och vissa är det första graviditeten man inte vet vad man ska jämföra med och vad som egentligen är normalt. 
    Därför tycker jag istället att man ska stötta varandra. Man behöver kanske inte koppla allt till missfall men Värst är det ju nu innan v.12 och jag förstår de som blir oroliga. Jag själv är det men jag väljer att inte lägga någon energi på att tänka negativa tankar utan jag njuter av min graviditet och tänker positivt och tänker göra det hela tiden tills jag isåfall får någon anledning att sluta.   
    Men då vissa i tråden faktiskt fått missfall så är det klart att flera andra blir oroliga.
    Tycker istället man ska försöka njuta av graviditeten, men stötta de som behöver stöttning, komma med råd eller lugnande kommentarer till de som är oroliga. Men samtidigt inte "leta tecken" och tro att allt är tecken på missfall då alla graviditeter är olika.
    Står ju även i TS att vi ska "stötta, peppa....." varann. Och ibland känner sig folk oroliga över vissa saker och då får man försöka stötta. Står dessutom "med allt vad det innebär att vara gravid...." TYVÄRR så är missfall något som kan hända och beroende på bakgrund sen innan så reagerar alla olika, man jämför med tidiga graviditeter, man tänker på tidiga missfall, etc etc, och då kanske man behöver lite stöttning eller peppning in på rätt bana igen.  
     
    Tråkigt att du vill lämna men men, lycka till hur som helst.    
  • faceprimer
    Chokladälskaren skrev 2011-07-29 13:49:44 följande:
    Hej allihopa! Imorse så var jag och sambon på vul för att kolla så att allt var ok med bebisen. Och det var det verkligenSkrattande. Man fick se en liten heffaklump som rörde sig hej vilt där inne och man såg även hjärtat som tickade på så fintGlad. Enligt läkarens beräkningar så skulle jag vara i vecka 7+4 och det är jag här på fl oxåGlad.
    Så hon sa de oxåt att om vi var oroliga innan så behöver vi absolut inte var det nu för allt såg bara väldigt normalt och bra ut, den växer som den ska osv.
    Så nu är jag väldigt mycket lugnare iaf.Glad

    Ååå så underbart :) vad skönt att allting var bra!!
Svar på tråden Vi som väntar marsbebis 2012 :-)