Nova

Äldre 21 Jun 21:52

22 svar

Gränssättningar mot bio-mamman

Är tillsammans med en man sedan 3 år tillbaka. Vi bor på varsitt håll. Har en gemensam dotter på 1 år. Har 4 barn sedan tidigare. Han har en son på 5 1/2 år. Vårat förhållande startade dåligt pga av bio-mamman. Dom bor 10 min ifrån varandra. Sonen var då 2 1/2 år, och han var där mycketo hälsade på hos sin son hos bio-mamman. "För han hade sin fasta punkt där", hette det... Det upphörde för ca 1 1/2 år sedan. Numera har han sin son hos sig vid umgänge. Nu minsann, när det gäller våran dotter kan hon vistas hos honom utan mig. Så vad handladedet om egentligen? Att göra Bio-mammantillfreds+Hon har aldrig respekterat mig, som hans flickvän. Som ex: fullt medveten om att han var hos mig på min födelsedag, ringer hon o frågar om dom kan åka o handla blöior i hop ( en tangenknapp e trasig.., därför blir det i istället...) Av "misstag" vid lämmning säga den lilla o stora älsklingen 8soneno pappan)Överlämna en fotokalender på sonen, med 3 gemesamma foton på bio.mamman o sonen. När vi kom hem fr BB, undrade hon om dom kunde åka med sonen till Skansen ihop. Massor av gånger biuda över på middagar, "fast han sagt ifrån". Det har tack o lov upphört. Men så i vintras ville hon biuda över honom+hans brors famili på middag. För inte länge sen ville hon ha hiälp med sitt urladdade bilbatteri. Det tyckte han var ok... Skickar ca 3 sms om vad dom gör plus samtal. Han har sagt hundra tals ggr att han pratat med henne. Han försvarar alltid henne o säger:hon e så snäll, hon menar inget illa, hon e bara klumpig... Känns som vi är 3 i våran relation. Har blivit så mycket bråk pga detta. Av den anledningen bor vi inte i hop. Hon är ständigt med sonen på siukhus, för en det ena o en det andra, förkylningar o feber bla. Nu bara i år har hon varit inne 5 ggr. Varie gång vill hon att han ska åka med dom in. I I min närvaro har han avböit, och åkt in efteråt.Trodde allt lugnat ner sig, då han återigen pratat med henne. Trodde allt lugnat ner sig.., tills hans son berättade att han slagit i en tand o sa: mamma o pappa åkte in med mig till siukhuset på natten, och på morgonen till ett annat siukhus. År det iag som blivit överkänslig pga allt som varit? År det verkligen normalt att dom ska åka in i hop. Vrf inte var för sig, isf? Är det inte rimligt att han gränsar för henne, då han faktiskt har en ny famili att visa hänsyn till? För mig känns det som dom fortf lever i en liten familiekonstulation. Finns fler saker att räkna upp, men blir på tok för mycket text då. Är rådvill, tacksam för lite åsikter.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-06-22 00:09
Kan tilläggas också varför situationen känns ohållbar. För 2 år sedan fick vi sent missfall i v 20. Åkte in med vattenavgång, villket Bio-mamman kände till. Varpå hon ringer efter ca 2 tim, för att berätta att läkarbesöket för polyperna med sonen gick bra. Kunde hon inte väntat med det. Samma dag iag kom hem, helt förstörd, är han hemma hos henne för att umgås med sonen, då han kände en tröst i att få träffa honom. Men hemma hos Henne..? Sedan vid hämtningen av sonen, då vi var på väg till våran dotters grav, frågar hon:- får man fölia med!!! Har sånt agg emot henne, efter det. Så respektlöst. Är väl han iag ska känna så mot, då han inte kan gränsa. Tyvärr blir det lite som att man är arg på "älskarinnan", fast den stora skurken är mannen.

vinnis

Äldre 21 Jun 22:24

#1

Han verkar toffla en hel del för sitt ex, tyvärr...sen undrar jag om han vill göra dessa saker för henne, det verkar så eftersom det är saker som inte rör barnen? tex byta batteri på bilen.. eller har han inte stake och säga nej? Jag hade sagt ifrån på skarpen och hoppats på förändring annars hade jag nog hellre levt som singel ett tag. Det du kan göra är att ta upp det med honom och skäll inte utan säg som det är att du mår dåligt över detta och att du inte trodde att ett gammalt ex inkulderas i ERAT förhållande...män är tröga ibland =) lycka till ts

Altruism

Äldre 21 Jun 22:42

#2

Allt utom det där med sjukhus tycker jag att du har rätt i. När våra barn är på sjukhus (då menar jag inte typ BVC eller rutinkontroller) så är vi där båda två. Det har min nya kille heller inga problem med så... Men som sagt- allt annat du skrivit är konstigt!!!!

Litet My

Äldre 21 Jun 23:10

#3

Altruism skrev 2011-06-21 22:42:42 följande:

Allt utom det där med sjukhus tycker jag att du har rätt i. När våra barn är på sjukhus (då menar jag inte typ BVC eller rutinkontroller) så är vi där båda två. Det har min nya kille heller inga problem med så... Men som sagt- allt annat du skrivit är konstigt!!!!

Jag får lite känslan att biopappan faktiskt tycker att det är ganska trevligt att exet hör av sig och att de kan vara kompisar, fast det kanske han inte vill säga till sin nya?

Håller med dig om det med sjukhuset, ser inget konstigt med att de åker dit ihop, det är ju deras barn som är sjukt.

Nova

Äldre 21 Jun 23:25

#4

vinnis skrev 2011-06-21 22:24:10 följande:

Han verkar toffla en hel del för sitt ex, tyvärr...sen undrar jag om han vill göra dessa saker för henne, det verkar så eftersom det är saker som inte rör barnen? tex byta batteri på bilen.. eller har han inte stake och säga nej? Jag hade sagt ifrån på skarpen och hoppats på förändring annars hade jag nog hellre levt som singel ett tag. Det du kan göra är att ta upp det med honom och skäll inte utan säg som det är att du mår dåligt över detta och att du inte trodde att ett gammalt ex inkulderas i ERAT förhållande...män är tröga ibland =) lycka till ts

Har haft otaliga disskusioner med honom om det här. Han tycker oftast att iag överreagerar. Som tex det här med bilbatteriet. Han tycker att det är väl ok att hiälpa henne om han kan, för det är hans sons mamma. Fine om hon hade varit mer hänsynstagande fr börian. Men känner att han måste väl ändå markera, eftersom hon inte verkar respektera gränserna riktigt? Känns som hon använder honom som att det är hennes man på något sätt fortfarande... Det stör mig så mycket att hanlåter det ske. I hans ögon är det bara en bagatell. För mig handlar det om vad han ger för signaler. I nu läget är iag inne på att bryta upp, då det känns som det aldrig upphör. Det är alltid något nytt. Tråkigt med tanke på att vi har en liten dotter i hop., o har det relativt bra för övrigt. Vad ska man göra? Finns tyvärr inget iag kan göra. 3 år och ett barn i hop, och det upphör ändå inte, för att övergå till en lite mer distansierad relation dom emellan...

vinnis

Äldre 21 Jun 23:39

#5

Nova skrev 2011-06-21 23:25:58 följande:

Har haft otaliga disskusioner med honom om det här. Han tycker oftast att iag överreagerar. Som tex det här med bilbatteriet. Han tycker att det är väl ok att hiälpa henne om han kan, för det är hans sons mamma. Fine om hon hade varit mer hänsynstagande fr börian. Men känner att han måste väl ändå markera, eftersom hon inte verkar respektera gränserna riktigt? Känns som hon använder honom som att det är hennes man på något sätt fortfarande... Det stör mig så mycket att hanlåter det ske. I hans ögon är det bara en bagatell. För mig handlar det om vad han ger för signaler. I nu läget är iag inne på att bryta upp, då det känns som det aldrig upphör. Det är alltid något nytt. Tråkigt med tanke på att vi har en liten dotter i hop., o har det relativt bra för övrigt. Vad ska man göra? Finns tyvärr inget iag kan göra. 3 år och ett barn i hop, och det upphör ändå inte, för att övergå till en lite mer distansierad relation dom emellan...

precis som du säger så handlar det om vad man sänder för signaler, hon är kanske fortfarande intresserad av din man och genom att han hjälper, mesar och bemöter henne på dessa sätt så triggar det henne antagligen ännu mer till att fortsätta. Jag förstår dig ts alla är vi olika och jag är av den uppfattningen att oavsett om man har barn ihop så kan man utan problem leva två helt separata liv med sin egna partners och barn och ändå samarbeta (när det gäller de gemensamma) och det enda dom faktiskt har gemensamt är att de råkar ha barn, inget annat. Du kanske skall behandla han som luft ett par veckor sköt ditt egna tills han fattar och låt honom krypa till dig, gör han inget åt saken efter det. Då e det nog kört tyvärr...

Nova

Äldre 21 Jun 23:39

#6

Altruism skrev 2011-06-21 22:42:42 följande:

Allt utom det där med sjukhus tycker jag att du har rätt i. När våra barn är på sjukhus (då menar jag inte typ BVC eller rutinkontroller) så är vi där båda två. Det har min nya kille heller inga problem med så... Men som sagt- allt annat du skrivit är konstigt!!!!

Visst, är det något allvarligt!!! Men siukhusbesök, ibland på natten, för feber o förkylning, var och varannan månad. Måste han samåka in med dom? Är inte det överkurs. Det också med tanke på att hon tidigare gått över gränserna. Vi har dessutom en liten nu, ska man vara beredd på att hon när som helst kan ringa sent på kvällen, för att han ska åka med henne o sonen in i hennes bil. Tidigare har han också varit med på rutinkontroller o bvc i hop med henne. Handlar det verkligen om sonen? Handlar det inte bara om att hon vill ha stöd o sällskap i allt som rör sonen, så fort tillfälle ges i akt? Känns som hon söker uppmärksamhet, genom sonen. Förstår inte vrf han ställer upp på allt, då han vet att det förstör våran relation, eftersom det blir bråk om det reiält ofta. Är sårande när han inte visar henne tydligt att han har också en ny famili att ta hänsyn till också, att hon är inte nr 1 längre. Det ska vi vara, inklusive hans son, så klart.

Nova

Äldre 21 Jun 23:50

#7

vinnis skrev 2011-06-21 23:39:47 följande:

precis som du säger så handlar det om vad man sänder för signaler, hon är kanske fortfarande intresserad av din man och genom att han hjälper, mesar och bemöter henne på dessa sätt så triggar det henne antagligen ännu mer till att fortsätta. Jag förstår dig ts alla är vi olika och jag är av den uppfattningen att oavsett om man har barn ihop så kan man utan problem leva två helt separata liv med sin egna partners och barn och ändå samarbeta (när det gäller de gemensamma) och det enda dom faktiskt har gemensamt är att de råkar ha barn, inget annat. Du kanske skall behandla han som luft ett par veckor sköt ditt egna tills han fattar och låt honom krypa till dig, gör han inget åt saken efter det. Då e det nog kört tyvärr...

Exakt! Bra formulerat! Är också av den uppfattningen. Annars blir det bara en enda röra. Vilket så har blivit i det här fallet... Har försökt att vara avståndstagande förut. Men misslyckats efter ett par dagar, då han nu har lärt sig hur han ska lugna ner mig, genom att säga: iag har pratat med henne nu, hon förstår och respekterar. Men uppenbarligen så är det inget iag kan lita på. Det är lugnt i en v, för att sedan fortsätta som vanligt. Så det bästa är att göra som du skrev i slutet ipå ditt inlägg. Det enda raka, verkar det som. Tack för råden

Litet My

Äldre 21 Jun 23:53

#8

Nova skrev 2011-06-21 23:39:57 följande:

Visst, är det något allvarligt!!! Men siukhusbesök, ibland på natten, för feber o förkylning, var och varannan månad. Måste han samåka in med dom? Är inte det överkurs. Det också med tanke på att hon tidigare gått över gränserna. Vi har dessutom en liten nu, ska man vara beredd på att hon när som helst kan ringa sent på kvällen, för att han ska åka med henne o sonen in i hennes bil. Tidigare har han också varit med på rutinkontroller o bvc i hop med henne. Handlar det verkligen om sonen? Handlar det inte bara om att hon vill ha stöd o sällskap i allt som rör sonen, så fort tillfälle ges i akt? Känns som hon söker uppmärksamhet, genom sonen. Förstår inte vrf han ställer upp på allt, då han vet att det förstör våran relation, eftersom det blir bråk om det reiält ofta. Är sårande när han inte visar henne tydligt att han har också en ny famili att ta hänsyn till också, att hon är inte nr 1 längre. Det ska vi vara, inklusive hans son, så klart.

Tycker inte det låter som något konstigt alls.

Är man vänner och funkar ihop är det ganska logiskt i min värld att man samåker in med barnet de gånger det behövs sjukhusvård. Att biopappan vill vara med på rutinkontroller och dyl ser jag inte heller som något konstigt det är ju hans barn lika mycket och borde intressera honom lika mycket som mamman.

Verkar inte riktigt som du och din sambo tänker lika i detta, han verkar tycka att det är helt okej att ställa upp för exet oavsett om det gäller barnet eller inte.

Du tycker inte samma sak, men någonstans måste ni enas och kanske mötas på halva vägen?

vinnis

Äldre 21 Jun 23:59

#9

Nova skrev 2011-06-21 23:50:26 följande:

Exakt! Bra formulerat! Är också av den uppfattningen. Annars blir det bara en enda röra. Vilket så har blivit i det här fallet... Har försökt att vara avståndstagande förut. Men misslyckats efter ett par dagar, då han nu har lärt sig hur han ska lugna ner mig, genom att säga: iag har pratat med henne nu, hon förstår och respekterar. Men uppenbarligen så är det inget iag kan lita på. Det är lugnt i en v, för att sedan fortsätta som vanligt. Så det bästa är att göra som du skrev i slutet ipå ditt inlägg. Det enda raka, verkar det som. Tack för råden

ingen orsak Nova! Du vet att ibland kan det bli lite för komplicerat..signalerna vi sänder kan för vissa (män) vara svåra att tolka så det är bästa är nog att vara så rak och tydlig som möjligt. Och glöm inte att vara kall mot honom..låt honom inte manipulera dig till och tro att allt löst sig förrän han verkligen har lagt fram bevisen. =D

Altruism

Äldre 22 Jun 00:08

#10

Visst kan man diskutera om barnet är i behov av akut sjukvård så mycket men för min del hade det inte spelat någon roll. Åker mina barn in akut så följer jag med oavsett om pappan är där eller inte. Barnet vill ju ha sina föräldrar nära i en sådan situation och då får man ju lägga allt annat åt sidan.

Pappan kanske bara vill ha en bra relation med sitt ex? Jag och mitt ex hjälper också varandra. Inget konstigt med det så länge alla parter mår bra. Min kille har inga problem med det men om han hade haft det så hade jag prioriterat hans känslor. Förutom när det rörde barnen så klart...

Gränssättningar mot bio-mamman

INNEHÅLL