Oerhörd gynskräck, hur fan ska jag klara av att föda?
Jag har sådan extrem gynskräck. Idag när jag skulle göra en koll (är i v 24) så klarade jag inte av det. Jag fick panik och grät och skrek åt gyn att ta ut instrumenten och sluta och vrålade "aj aj". Så här har det i princip alltid vart. Jag vet när det började. Varje gång jag ligger i stolen så gråter jag. Undantagslöst. Ibland blir det som idag, att det inte blir nån undersökning gjord.
Gyn sa efteråt att jag kanske bör söka psykologhjälp för min enorma skräck eftersom man ju kommer bli undersökt under förlossningen. Jag kom då på, precis när hon sa så, att jag ju faktiskt har förnekat min skräck i förhållande till graviditet och förlossning. Samt om jag tänkt på det så har jag tänkt att det kommer lösa sig när det väl är dags.. men det gör ju inte det! Varför skulle det göra det bara för att jag ska föda? Jag har ju haft det så här i 12 år!
Ni andra med extrem gynskräck som fött barn, har ni tagit psykologhjälp eller hur gick förlossningen? Och undersökningarna under förlossningen.
Till er som undrar: nej, förlossningen i sig skrämmer mig inte eftersom det inte är den jag är rädd för, heller inte smärtan. Det är helt enkelt bara gynekologiska undersökningar jag är livrädd för. Heller har jag inte problem med att ha sex eller ha tampong så det har inget med mitt underliv i sig att göra.
Ska till BM på tisdag och tänkte ta upp detta med henne då. Hur snabbt kan jag få hjälp? Förlossningen väntar ju liksom inte hela livet, utan max 16 veckor till.
