Hatar jobb
Nu kommer det över mig igen, varje kväll när jag ska gå och lägga mig blir jag rejält deprimerad över att det är jobb igen på morgonen. Tar det aldrig slut, nästan vareviga jävla dag. Jag tittar på klockan en gång i minuten när jag jobbar, räknar ner tiden till rast, lunch, rast och sen äntligen får jag gå hem, laga mat, diska, städa och försöka titta på nån serie innan det är läggdags igen och eländet börjar om. Jag orkar inte mer, det spelar ingen roll vilket jobb jag har jag ledsnar ändå på en vecka. Jag pluggade nyligen och det var helt okej i en månad ungefär sen blev jag sönderstressad för att ångesten åt sig in på kvällarna med.
Vad är det med er supermänniskor, varför tar inte bara alla livet av sig? Det finns saker jag älskar med mitt liv men de sakerna har jag nästan aldrig tid för. Är det något jag ser fram emot så slavar jag på jobbet för att få pengar, och får ångest om jag någon gång unnar mig något för jag tänker på vad jag var tvungen att uthärda för att f¨å dem och sen slösar jag dem bara för nöjet.
Jag tycker inte det är rättvist alls. Jag och sambon bor i hyresrätt, han pluggar nu och får inga pengar. Så jag jobbar mer än heltid men pengarna räcker endast knappt ändå. Vi sliter år ut och år in men aldrig så kommer vi någonstans, vi blir bara fattigare känns det som. Jag kan inte komma på ett enda jobb jag skulle tycka vara kul, eller ens uthärdligt..
