Hatar jobb
Tyvärr är det så livet är. Efter studenten vikarierade jag på fritids o dagis vilket jag inte gillade fram till januari året efter så jag skulle rycka in i lumpen, ett av mina tvä stora mål i livet. Jag blev deprimerad och hoppade av efter 10 dagar. Gissa om jag kände mig som en förlorare. Jag fortsatte att vikariera och gå hemma hos mina föräldrar o kände mig helt värdelös fram till juli ungefär när det lättade. Till hösten började jag läsa fysik på universitet för att jsg ville bli astronom, min andra stora dröm. Efter ett års studier insåg jag att jag inte var tillräckligt smart, framförallt inte på mattedelen och var tvungen att hoppa av. Efter det sommarjobbade jag och därefter jobbade jag på inkasso i två år. Sommarjoobet har jag varit på i 4 somrar och jag trivs jättebra där. Inkasso däremot hatade jag. Så jävla underbetalt och ett riktigt skitjobb där man behandlades som en slav av chfen och oavsett hur bra man presterade så var det aldrig tillräckligt bra i alla fall. Det fick mig att inse att jag inte vill jobba på nåt underbetalt skitjobb igen så jag läser till jurist sedan förra hösten :D jag trivs jättebra med det och ser fram emot att få ett jobb med hyfsad lön så småningom. Så min poäng var iaf att jag rekommenderar dig att plugga vidare så slipper man söka alla jobb utan krav på tidigare erfarenhet. En ky-utbildning kanske kan vara nåt? Bara 2år och mycket praktik.