När börjar bostadspriserna att sjunka?

Att man inte höjde räntan bevisar bara hur illa ställt läget är.

Folk uppenbarligen och pustar ut över att räntan inte höjs med 0,25 procent eftersom det skulle påverka ekonomin så mycket - frågan är då om den där rejält tilltagna kalkylen där man minsann räknat på både åtta och nio procent, verkligen stämmer?

Och alla undersökningar som görs i samband med räntehöjningar där frågan ställs om hur mycket högre ränta man skulle klara av avslöjar att den bittra verkligheten inte är så bra som man kan tro. Och - även om man skulle klara av att betala högre räntor så innebär det ju att pengar tas ifrån konsumtion i stället. Och vad händer när en himla massa pengar läggs på att betala räntor och läggs på konsumtionen längre? Det har en ganska stark effekt på sysselsättningen som du vet.

Det går bra att kalla mig negativ

Tre guldklimpar
Folk kan tvingas sälja även om inte räntorna går upp. De behöver inte ens komma upp i normalnivån som du beskriver innan paniken börjat märkas av. Problemet kommer nämligen när marknadsvärdet sjunker och blir lägre än lånet på huset. Räntorna kan visserligen påverka en sådan utveckling men husprisernas fortsatt höga nivå är inte så direkt avgörande enbart av räntan som du vill få det att låta. Du gör en väldigt enkel men felaktig sammanfattning. Däremot då håller jag med dig om att räntorna nog inte kommer att gå upp så mycket, allt för att försöka rädda svensk ekonomi. Men i det läget är de fallande priserna redan ett faktum och ingen potentiell köpare kommer att vilja fånga den fallande kniven.

Studentpappa
Så länge man har råd att betala räntorna så gör man nog bäst i att försöka bo kvar. Det är en del av problemet. Den andra delen av problemet är vad banken väljer att göra om du inte längre har någon säkerhet för lånet - ett marknadsvärde som understiger lånebeloppet.

Tre guldklimpar
Marknadsvärdet kommer att sjunka helt enkelt för att vi befinner oss i en kreditbubbla där en prisjustering för de kraftigt övervärderade huspriserna, till slut är oundviklig. Priserna har gått upp alldeles för snabbt för att kallas för en sund utveckling och hela Europa med Sverige inräknat står inför en stor ekonomisk kris som vi bara sett början på. Den psykologiska faktorn i att inte våga göra investeringar i ett sådant läge är en faktor som kommer att påverka priserna. Att det inte längre kommer att gå att ta stora lån eller att höja sina befintliga är en annan. Massarbetslöshet är en tredje. Och priserna behöver inte sjunka ens drastiskt för att den stora rullningen ska vara igång med tanke på många svenska hushålls alldeles för små marginaler och lyckokalkyler kring en felaktigt, ständigt, ökande boprisutveckling.

Studentpappa
Det är riktigt. Banken tjänar pengar på dig så länge du har möjlighet att betala av på ditt lån - och - ju längre avbetalningstid desto bättre för banken. Banken kräver ju en avbetalningsförmåga men det många inte inser vidden av, är att banken också kräver, och har rätt till säkerhet för lånet. Och finns dör ingen säkerhet så har banken rätt att ombilda en del av lånet till ett blancolån. Undrar hur många som är medvetna om det.

Anders Borg vet definitivt bra mycket mer än det han väljer att berätta om öppet just av anledningen att det inte är då särskilt bra för svensk ekonomi om många drabbas av panik. Däremot tycker jag att han visar på ansvar och omdöme som ändå varnar för framtiden och är tydlig med att vi behöver spara för att klara kristider som ligger framför oss.

Man ska ha klart för sig att det ofta är så att politiker inte alltid visar hela vidden av problem som får stora konsekvenser. Det finns en intervju gjord med dåvarande skatteminister Bo Lundgren angående krisen i början av nittiotalet. I den intervjun säger han just att de förstod hur illa det var men att det inte var något de kunde informera om eftersom det hade förvärrat läget ytterligare.

Hör intervjun i sin helhet här: m.sverigesradio.se/artikel/index/2365110

Länken verkar inte funka men googla på Bo Lundgren nittiotalskrisen P3 och välj första länken.

Bernadotte
VILL du köpa hus idag?

Bernadotte
Ok. Ser du det som ett möjligt scenario att priserna fortsätter ned och att ni, om ni hade väntat några år, hade kunnat få samma hus kanske flera hundra tusen kronor billigare?

Butterscotch
Precis, om det inte är så att man gör förflyttningen från ett hyresobjekt.

I övrigt tycker jag att det är ett trist antagande att tro att alla som väljer att inte hoppa på tåget, "göra som alla andra", och kliva in på bostadsmarknaden inte lever livet fullt ut eller som du uttrycker det; "sätter livet på vänt". Och samtidigt, om jag får lov att tolka det fritt, nog har ganska kassa levnadsförhållanden och omständigheter som "bara" bor i hyresrätt eller som inte byter upp sig från ett mindre objekt så fort banken ger sin tillåtelse. Är livet inte då mycket värt förrän den dagen man tagit på dig ett flermiljonerslån eller vad är det jag har missat?

För de som är ekonomiskt oberoende eller som åtminstone inte ser något värde i, säg, 300 000 kronor så kan jag bara gratulera till det ekonomiska välståndet men för min personliga del är jag intresserad både av att bo bra, ha livskvalitet OCH att göra en bra affär den dagen jag tar på mig mitt livs största banklån. För det är inte momentant, det är en sak som är säker.

Argumentet kring inflation och de där 300 000 kronornas förhållandevis föga betydelse om 30 år brukar komma in någonstans här i diskussionen men man ska väl leva hela vägen fram till det där 30-årsstrecket också? Och vad händer om inflationen inte alls blir sådär härligt käck och hög som den våra föräldrar har upplevt? Eller om man drabbas av skilsmässa eller sjukdom eller arbetslöshet och tvingas sälja redan om 10 år?

In med kritiskt tänkande, livskvalitet, förnöjsamhet och goda affärer. Ut med premissen om att allt våra föräldrar upplevt de senaste åren, kommer att återupprepas.