IVF-gravida med BF i Dec/Jan

Jag sover också otroligt dÅligt. Vaknar runt 3-4 och måste gå på tia å kan inte somna på en timme minst sen. Är helt klarvaken. Å så har jag avsmak för den mesta maten fortfarande men mitt illamående är ju som tur är borta. Vi går ju in i nu vecka nu och denna vecka och nästa vecka börjar bebis få näring genom moderkakan å progesteronet ökar så då kan man hoppas att illamår det avtar Du kan ju annars beställa en progesteronkräm som finns och som jag vet har hjälpt många. Finns på nätet kram

Det är nog inte fullt så förstoppat av Crinone där nere som man kan tro, Phillie10. Jag gjorde mitt första VUL när jag var "full av" Crinone och dom verkade inte ha några problem att hitta Så fortsätt du lugnt med Crinonet.

Ja crione får dom "skopa" ut lite innan dom kollar..hihi. 

En fråga, har ni molvärk, eller någon värk  i magen? Jag känner ingetting Ibland undrar jag om man är gravid.... 

Hejsan!
Jag tänkte hoppa in här, jag plussade på testdagen och är nu i vecka 5 (4+6) om man räknar med äggplock som ÄL, är det rätt?

BF är i så fall den 24/1.

Inga känningar än förutom molvärk och lite stick i magen. Är överstimulerad och har varit inlagd i 1 vecka på sjukhus. Nu är jag hemkommen men sjukskriven tills vidare, troligen 2-3 veckor till. Inte roligt alls och så har jag alldeles för mycket tid att tänka och oroa sig....

UL planerat till v.24, så 3 veckor dit!
Gör dock UL lite titt som tätt i och med överstimuleringen, men igår syntes fortfarande ingenting. När såg ni något första gången? Har satt in två embryon så vi är, som så många av er andra här, spända på om det är ett eller två...

Kram!

Tack så hemskt mycket för era svar htsny2001, Ninanypon och chantii! :) Då fortsätter jag med gott "samvete" då! 

Jag har inte haft någon molvärk alls och har varit lite orolig över det, men så idag har jag haft JÄTTEmycket molvärk och blev såklart hyperorolig över det istället! Så, jag tror att allt är normalt ;) Och att man är orolig över allt ändå.

Välkommen hit anljoos! :) Hur många hoppas du på? ;)  

Ja, klart att det är viktigast att det är en åtminstone! :) Tänk att du inte trodde alls på dina två små, och så blev det såhär bra! Fantastiskt! :) Det var ju likadant för oss, vårt embryo var ju "bara" bra och så var det ändå bättre än bäst! :)