Jag kommer aldrig erkänna!!!!

*Att jag dömer folk efter vilka namn de gett sina barn
*men att jag skulle bli rasande om jag själv blev dömd efter de namn jag gett mina barn

Inkonsekvent? Javisst!

Att jag drar en lättnadens suck när någon får missfall och det inte är jag. Får för mig att det blir mindre changs att jag får det då. Och jag är super mallig över att jag blir gravid väldigt lätt 

- att jag gillar men inte älskar mina föräldrar
- att jag inte ens gillar min bror
- att jag inte var förälskad i min man när vi blev ett par (dock kom kärleken med tiden)
- att jag egentligen inte alls gillar andras barn trots att jag verkar vara just den typen som älskar allas barn
- att jag blivit våldtagen med ett kvastskaft eftersom killen ansåg att jag inte ens förtjänade hans k*k

- Jag gillar inte mina svärföräldrar

-Jag tycker min sambo är en mamma och pappa gris som gör allt dom säger och tycker deras sätt är det bästa

-Jag gillar inte när utländska pratar "sitt" språk på tex bussen, tåget på stan m.m.  I Sverige pratar vi svenska

Åh, samma här! Jag funderade många gånger på att göra slut eftersom jag inte kände något men kunde inte med för han var så uppenbart förälskad. Nu älskar jag honom innerligt och är vädigt glad att jag inte dumpade Himlastormande förälskelser med pirr i magen är inget för mig.

Jag kan leva med läkare, eftersom vi har läkarbrist i Sverige, men i övrigt håller jag helt med dig! (Naturligtvis borde även läkare prata bra svenska i den bästa av världar, men där prioriterar jag att få vård)

Det har ingenting med ursprung för mig att göra heller, bara för ett tag sedan blev jag kallad till intervju på ett jobb, och jag kunde för mitt liv inte höra vad människa sa... Han bröt inte alls på något annat språk, men det ändå inte att höra vad han sa. Jag vill inte säga vad han heter, men det var lika "ursvenskt" som typ Knut Persson. Nu jobbade väl han inte inom ett serviceyrke, men jag skulle definitivt blivit irriterad om jag fick honom som läkare eller nåt annat sånt.

Sorry TS, nu diskuterar vi igen

tror hon mena mer att hennes sambo gör allt för att vara HANS föräldrar till lags kanske? typ en morsgris och en farsgris ? så jag uppfattade det iaf

Alltså VAFAN man äter inte sitt snor/bobbor, okej? Det är inte normalt. Men bekännelse/erkännande som stannar hos mig, jag tycker om min sambos vän mer än jag borde :(

Jag skulle aldrig erkänna att jag tycker att:

* Stockholmare är rätt korkade, ytliga och egoistiska
* riktigt unga mammor ofta är både barnsliga och ytliga
* män som inte är händiga är avtändande
* osäkra män gör mig irriterad och avtänd
* jag har svårt att umgås med korkade människor